Årets andra dag

Har varit ganska arbetsdryg men ändå på ett positivt sätt. Nya Östis kommer ut först i morgon fredag, på grund av nyårshelgen – annars om torsdagar.

Att förbereda redaktionsmötet och kläcka idéer till artiklar är en av många arbetsuppgifter. Ibland får jag idéer från andra tidningar, och i kväll ska jag läsa Kyrkpressens jubileumsnummer. Det är en bra tidning och jag tog en prenumeration på den efter att församlingen i Lovisa slutade skicka ut den gratis till sina medlemmar. Alla kämpar ju med sin ekonomi, såväl församlingar som små tidningar.

En snyggt layad tidning och det finns för det mesta mycket att läsa i den också.

I kväll ska jag fortsätta pussla. Jag har inte kommit så långt eftersom arbetet där tillsvidare handlat om sortering av bitar. Men rogivande och kul är det!

Många askar för sortering behövs.

18 nätter kvar till julafton

Det här med julafton kan vara svårt för många. Otrevliga minnen av slagsmål eller fattigdom eller både ock. Svag ekonomi, hur få mat på bordet, paket till barnen?

I Kyrkpressen läste jag häromdan fina råd på hur man kan lära sig att stressa mindre inför jul, sänka kraven, prata om eventuella problem med barnen, dela tankar med andra vuxna.

Hyacinten är en av mina favoriter till jul. Vad blomman i förgrunden heter vet jag inte. Arrangemanget fanns i Konungsdammen, som är ett av de öppna julhemmen i Lovisa.

En överlevnadsguide

… lär den här boken vara. ”Drunkna inte i dina känslor” är skriven av Maggan Hägglund och Doris Dahlin. En recensent i tidningen Metro skriver att boken är en underbar överlevnadsguide för alla starka men sköra.

Jag som brukar tänka att allt ordnar sig någon gång råkade hitta den här boken i en bilaga som kom med tidningen Kyrkpressen. Det var liksom meningen att jag skulle få syn på boken, så jag beställde den och fick den med posten i dag.

Ser fram emot att få läsa boken.
Ser fram emot att få läsa boken.

På bokens baksida står det ungefär så här:
Ena dagen stark och kraftfull, en entusiastisk visionär som står längst uppe på barrikaderna. Nästa dag känslig intill hudlöshetens gräns… – – – visst, alla människor har olika slags lägen, men kanske du är extra känslomässigt begåvad? En HSP, Highly Sensitive Person.

Forskare har kommit fram till att en femtedel av alla människor tros vara mer sensitivt begåvade än andra. Boken ska lära mig att inte drunkna i mina känslor, jag ska lära mig simma i stället 🙂

kaka

Var på ett möte i restaurang Bella i dag. Blev bjuden på den här underbara pajen! Citron, lime, blåbär och hallon. Väldigt fräsch!

En hörna får ännu vänta…

… på fotografering i sovrummet.
Men den gamla stolen jag hittade på loppis fick bli nattduksbord.

Den stora nallen är 50 år gammal, en barndomsvän. Den lilla fick jag för inte så länge sedan av min vän Dimi. Ikoner och andra små gåvor finns här också.
Den stora nallen är 50 år gammal, en barndomsvän. Den lilla fick jag för inte så länge sedan av min vän Dimi. Ikoner och andra små gåvor finns här också.

Fortfarande är det viktigt för mig att sängen inte står fast mot någon vägg. Det finns en liten möjlighet att få ut den ännu mer mitt på golvet bara jag löst ”problemet med hyllorna” som inte visas på bild.

Köpte ny säng innan jag flyttade - otroligt skön!
Köpte ny säng innan jag flyttade – otroligt skön!

Och så där i övrigt är det NÖ- och KP-dag i dag. Har mycket att läsa i kväll!

Strök över adresserna på tidningarna och tycker att bilden på Nya Östis ser ut som en liten gris 😀

hemma_tidningar

Lika som två bär?

Jag och Susan Boyle, liknar vi varandra?
Jag och Susan Boyle, liknar vi varandra?

Minns ni kvinnan som vann brittiska Talent-tävlingen för något år sedan? Hon stajlades ju om efter sin seger, drog fulla hus var hon än sjöng och sålde massor med skivor.

I går kom en bekant till kiosken med två tidningar i handen. Den nedersta är Kyrkpressen och den andra är Östra Nyland. På översta bilden är jag, för ett år sedan, då 50-års intervjun gjordes.

På nedre bilden är Susan Boyle. Ju mer jag tittar på bilderna kan jag hålla med om det som mannen som hämtade tidningarna sa. Att det finns likheter mellan Susan och mig.

Så nu låter jag er, mina kära läsare, säga vad ni tycker.

Om vi utseendemässigt liknar varandra ens lite, så finns det en sak jag är säker på att hon kan bättre – och det är sjunga. Kanske jag kan skriva bättre än hon, i alla fall på svenska 😉

Höjden av fräckhet!

Vem ger sig på en fattiggubbe?
Vem ger sig på en fattiggubbe?

Det är ju så man knappt tror sina ögon. Vem ger sig på en fattiggubbe, må vara att han är en staty. Misshandlar honom med en ishacka för att komma över pengaskrinet han bar.

Ingen vet hur mycket pengar försvann men de summor som människor hade donerat var tilltänkta för diakonin. Nu har man istället varit tvungna att restaurera gubben.

Med vad tänker folk egentligen i dag? Eller tänker man över huvud taget? Hur desperat ska man vara för att slå sönder en fattiggubbe? Stjäl man pengar för att få narkotika eller sprit? Det är väl ändå inte kläder åt barnen eller pengar till hyran någon är ute efter då de tar till den här drastiska åtgärden.

Artikeln i Kyrkpressens nummer 15 från 11 april gjorde mig beklämd 😦

Blodet bara rann…

Vaknade i natt av att något rann från näsan. Var inte förkyld och mina onda aningar om att det var BLOD så här i Halloweentider bekräftades rätt fort. Det bara rann… har aldrig varit med om något liknande. Händerna var blodiga, det droppade från näsan på lakanet och golvet. Droppet fortsatte över lavoaren i toaletten och jag såg att det fanns blod på väggar och dörrkarmar…

Tänkte faktiskt, nu borde jag ta en bild till bloggen. Men följande tankar var; med de här blodiga händerna? Vem vill se den sörjan? Och… jag är väl inte riktigt klok som tänker på bloggbilder just nu?

Men det var i alla fall så min dag började, runt 1.15 i natt.
Efter det har det mestadels varit en lugn hemmadag. Hämtade köttsoppa från mor som hon kokat åt sig själv, åt brorsan sin och åt oss.

Snart ska jag åter baka bröd – och nu blandar jag i lite ekologiskt grahamsmjöl.

Jag har också läst rätt mycket i dag. Tidningar som samlats på hög. Allt från Kyrkpressen och Läraren, till S-kedjans tidning Samarbete, veckogamla Helsingin Sanomat och dess senaste Nyt-bilaga. På pärmen till den stod det inget om Bond. Jag lockades däremot att läsa fem intressanta intervjuer om fem olika 25-åringar i det finska samhället.

Sedan bara snubblade jag över en artikel om Daniel Craig i slutet av tidningen. Men det var en angenäm överraskning 😀

(ps. såg Skyfall för andra gången på bio igår)

De två första vakna semestertimmarna

Tror inte jag hinner plöja genom hela den här högen i dag, men under semestern ska den säkert försvinna.

Eftersom ingen tupp gal utanför vårt hus kan jag inte säga att jag vaknade med tuppen, och han vaknar säkert före 8.15. Ute skiner solen från en nästan klarblå himmel. Senare i dag blir det kanske en promenad.
Men dagen började med frukost, Hufvudstadsbladet, Helsinki Missios tidning och ett härligt personporträtt av Elisabeth Rehn
i Kyrkpressen.
Efter det rensade jag i e-posten. Nu finns där inget oläst och drygt hundra gamla fick jag också bort.
I det stora hela tror jag ändå att det här blir en läsa-dag. Veckotidningar och en deckare. Att läsa är ju både allmänbildande och roingivande.

Humoristisk och tänkvärd kolumn

Det är väl andra gången på ungefär en vecka som jag höjer Kyrkpressen till skyarna. Någon kanske redan tror att jag får betalt av KP för att blogga om dem, men jag kan nu rakt ut säga att så är dessvärre inte fallet.

I dag drog jag på smilbanden och kände igen mig i Sofia Torvalds ”På tvären” (KP nr 6, 9.2.2012).
Och jag har bloggat om Kyrkpressen förr, på min arbetsblogg ”Bakom rubrikerna”. Bland annat för att jag tycker att tidningen har blivit så mycket bättre på en kort tid.
Där  finns fina reportage som ofta layoutats med eftertanke vad gäller bildval kontra textlängder. Där finns också kortare artiklar och notiser.

Jag hoppas den här tidningen skulle nå också dem som inte direkt säger sig vara kristna och troende personer som besöker gudstjänster. KP har nämligen fina vardagsbudskap till vem som helst. Vilket jag tycker behövs i dag då vardagen är hård för många.

Hoppas för övrigt ni läser Torvalds ”På tvären” själva. Men några smakprov ska jag ge: ”Jag har grubblat över varför jag blir så ursinnig varje gång någon tror att jag ska bete mig på ett visst sätt eller ha vissa åsikter för att jag tror på Gud och jobbar på Kyrkpressen”. (Känns igen av lokaltidningsreporter – ska jag ha vissa åsikter och bete mig på ett visst sätt för att jag jobbar på ÖN).

Jag får lust att sparka folk på smalbenen… jag förbehåller mig rätten att gilla Haavisto fastän jag är kristen… jag förbehåller mig rätten att bete mig illa… och att diskutera mitt dåliga beteende i min privata aftonbön då jag stänger dörren efter mig”.