Youghurt med honung, nötter, russin och kex blev en mäktig efterrätt på Yannis taverna i Rodos stad.En lugn gränd i Rodos gamla stad.På väg mot första målet av fyra för simturer på vår havsutflykt. Båten hade det ”fantasifulla” namnet Love Boat.Balkongen på hotellet var rymlig, här åt vi frukost alla dagar.Lite killade det i fötterna i början men sedan var det faktiskt skönt då fiskarna gav peeling åt fötterna och vristerna.Fiskarna tyckte mina fötter var goda.Här beundrar vi solnedgången under vår sista kväll i Ixia.Och här är det stora klotet på väg ner i havet. Fastän jo, jag vet, det är inte solen som rör på sig – jorden gör det 🙂Vårt hotell hade egen supermarket. Den låg ihop med Olympus, som var en del av Sun Beach Resort. Vi bodde i Helios-delen som låg närmare stranden.
Under vår semester på Rodos kunde vi faktiskt sjunga som Tomas Ledin – ”Inte ett moln, så långt ögat kan nå, inte en droppe regn, på hela dan”.
Det var 32-37 grader alla dagar och sol från klarblå himmel. Men varmt var det faktiskt också torsdagen den 8 augusti då vi landade i Helsingfors, hela 27 grader halv sex på kvällen!
Betryggande att vdta om jag någonsin skulle få för mig att göra samma sak
Våga testa bara – ingen fara!
Det rimmade ju och allt … 🙂
Den översta gatubilden är lika märkligt som deckarserien Montalbano. Där är det aldrig heller folk på stadens gator. Har aldrig sett mer folktomma städer än just i den serien.
Tror inte jag skulle fixa fiskarna….. Är alldeles för kittlig 😀
Det kittlade inte speciellt länge – det var en trevlig upplevelse 🙂
Ser jättehärligt ut. Men fötterna i en fisktank ser lite läskigt ut. Men ni verkar ha haft det jättebra 🙂
Det var inte läskigt alls, kittlade bara lite men efter en stund var det skönt. Fiskarna har inga tänder 🙂
Betryggande att vdta om jag någonsin skulle få för mig att göra samma sak
Våga testa bara – ingen fara!
Det rimmade ju och allt … 🙂
Den översta gatubilden är lika märkligt som deckarserien Montalbano. Där är det aldrig heller folk på stadens gator. Har aldrig sett mer folktomma städer än just i den serien.
Den deckarserien tror jag inte jag sett. Men jo, gatan var märkligt folktom just då, bara ett stenkast från det riktiga vimlet låg den.
Den där efterrätten hade jag inte sagt nej till, men de där fiskarna lockar inte lika mycket. Solnedgångar är jag alltid svag för.
Kul att du tittade in här – fiskarna hade inga tänder, så det kittlade bara lite då de gav sin peeling 🙂