

Vi har kommit hit för att vara med på makens första barnbarns namngivningfest. Den firas i morgon i Torshälla. Det blir några intensiva dagar men jag lägger ut bilder i den takt jag hinner.
Bilderna kommer lite i fel ordning nu men det kanske kan kvitta 🙂
… är just nu att läsa böcker. Jag håller på med tre stycken, samtidigt. Det går hur bra som helst, men jag är ändå en långsam läsare.
Gidlund, han som skrev om sin kamp mot cancern, hann dö innan jag blev klar med hans bok I kroppen min 😦
Bostadslöse Raines dagbok är lättläst och går att ta i etapper utan att tappa bort sig i händelserna. Det händer inte så mycket i hans lilla värld, men tro det eller ej, ändå är hans berättelse hur intressant som helst.
Av Knausgårds Min Kamp 2 har jag läst tjugo sidor. Det är en fyra centimeter tjock pocketbok med liten text på 595 sidor. Har inte läst något av honom förr och kände att jag hade en lucka i min allmänbildning – jag har ju sett honom livslevande och tyckt att karln verkar spännande.
Början av boken är hyfsat bra. Språket lever, man får dra på smilbanden åt det tragikomiska då inget går så som han och frun tänkt på semestrar och i nöjesparken med barnen.
Men få se om jag orkar löpa linan ut med hans bok.
Nu är det inte så att någon har dött, men jag är löjligt barnslig då det gäller att göra mig av med saker. Jag måste få ta adjö av dem. Inte bokstavligen begrava dem och hålla en vacker ceremoni, men nästan.
Den gamla mattan i köket hade gjort sitt och jag var noga med att förklara för den att den inte var dålig. Den skulle få gå i pension och slippa bli påtrampad eftersom den gjort ett långt och gott värv. Dessutom kanske den får ett fortsatt liv i sommarstugan.
Svårt har jag att slänga bort grönväxter också. Så länge det finns minsta lilla levande del på dem LEVER de ju!
Och så var det historien med den gamla stekspaden. Den hade verkligen gjort sitt, fått brännskador och allt. Ändå tyckte jag synd om den då den skulle kastas bort för att vi köpte en ny…
Veckans tema i Fototriss är
… SÅ HÄR SER DET UT DÄR JAG ÄR.
Helena från Stockholm i Sverige som upprätthåller sidan Fototriss uppmanar oss att ta en höstpromenad och dokumentera hur det ser ut där vi bor.
Jag valde att fotografera på min morbrors gård. Han gick bort i januari och gården sålde min kusin och jag nyligen till andra släktingar. Det känns bra att jag fortfarande därför kan röra mig på gården.
Andra bidrag i Fototriss hittar du här. Gå gärna in och bekanta dig med dem.
Här finns allt från vardagliga och fyndiga bilder till riktigt proffsiga fotografier.
Mångfalden är det bästa med Fototriss. Att se fotografernas olika tolkningar. Ofta blir det en resa ut i världen som låter dig uppleva nya platser fastän du i själva verket bara sitter vid din dator hemma.
Det sägs ju att man lätt blir blind för allt det vackra i ens näromgivning. När jag tänker efter har Lovisa rätt många parkområden.
Den på bilden är en av fyra som finns mitt mellan Mannerheimgatan och Brandensteinsgatan. Längs österut ligger Tranbrunnsparken, sedan kommer den här vars namn jag inte känner till. Lite längre fram, intill torget, ligger följande park som ibland kallas Ankarparken för att där finns ett stort ankare. Längst borta, där vi kan ana kyrkan på den här bilden, ligger kyrkparken.
En massa andra parker och grönområden, som kanske nu på hösten borde kallas gulrödoranga områden 🙂 finns det gott om i vår fina lilla stad.
Här är det lätt att andas, så det är väl inte så konstigt att man talar om städernas lungor då man talar om parkerna.
Har försökt skapa min tredje seriestripp. Den handlar om en inbjudan jag fick att bada i tunna utomhus. Men det jag ritat har blivit så erbarmligt dåligt så nu fuskar jag i stället genom att låna Moomin Characters bild av fina Lilla My i plurret.
I dag jobbar jag kväll med att laya tidningen. Det betyder att jag monterar bilder och texter på datorn i ett layoutprogram som heter InDesign. Så småningom växer morgondagens Östra Nyland fram.
I kväll gäller det också för Lovisa Tor att försöka ta säsongens första seger i innebandyligan, på bortaplan mot Nokian Krp. Jag har satsat en femma på seger.
I förrgår satsade jag en femma på två fotbollsmatcher utan att veta var i världen lagen spelade. Det visade sig vara brasilianska ligan och jag prickade in två rätt på Pitkäveto (kallas Lången i Sverige). Det gav mig drygt tretton gånger insatsen tillbaka. Alltså vann jag 68 euro 🙂
En gång på våren och en gång på hösten åker vi hit. Till Ingvars lilla koja i Vanda, eller kanske man borde tala om imperium.
Vanligtvis har vi då en del saker uppskrivna på en lista. Nu behövde vi två lampor, en lite större som kan stå på golvet och en läslampa åt mig. På listan fanns också köksmatta, duschdraperi och ljung till två gravar.
Vi handlar väldigt mycket i vår lilla hemstad, men vi har inte någon möbelaffär här. Därför känns det inte som att vi sviker de lokala köpmännen så värst mycket om vi gör en utfärd till Vanda två gånger per år.
Alla som besökt Ikea vet ju dock att vissa andra små saker har en tendens att slinka ner i köpvagnen. Några grönväxter, borstar för toalettstolen, en ny matta till toan, pepparkakor, krukor, en sovdyna och servetter. Till jobbet köpte jag ett diskställ och en besticklåda. Och så åt vi förstås varmkorv med bröd.
Det enda vi inte fick med oss hem var ljung, men det köper vi i den lokala blomsterhandeln i stället.
Den tomma anslagstavlan är väl ett hösttecken, om något. Ändå tycker jag den är ganska fin. Den har sett sina bästa dagar, men säkert varit i flitig användning. Och kanske den används nästa sommar igen. För det är ju då byarna lever upp.
Vid Lekstrand intill Tessjö å firas midsommaren alltid på traditionellt sett. Stången stod faktiskt kvar än. Där finns gungor för barnen och fina stora bord att umgås vid.
I dag var jag här å jobbets vägnar, i ett helt annat ärende än att besöka Hopenback-Lekstrands fina gård. Men då jag fick syn på anslagstavlan kunde jag inte låta bli att fotografera den som mitt lilla bidrag till skörden av hösttecken.