Av någon anledning blev det bara genom åren så att det antingen var maken eller svärfar som öppnade flaskorna då vi serverade mousserat. Hur löjligt det än låter så blundade jag, höll för öronen och såg till att jag inte var så nära flaskan att jag kunde få korken i skallen.
Hos väninnan i går beslöt jag mig för att klara det här själv. Gick ut på gården, satte mig ner vid trädgårdsbordet med flaskan lätt lutande mellan mina knän. Skruvade bort metallsäkringen och började lirka bort korken, kände trycket och plötsligt sade det POFF och PYYYS… men inte en droppe rann över kanten.
Hurraaaa – jag klarade det!
En sådan utsikt från trädgårdsbordet!
På landet är det inte ovanligt att man har 2-3 kilometer till närmaste granne eller butik. Och två mil till närmaste stad.
Väninnan och jag åt tacos vid köksbordet men sedan flyttade vi ut i det gröna där vi skålade i lite vin och mousserat. Det var ju min bröllopsdag i går och officiellt är jag ju ännu gift – men vi skålade också för vänskap och för framtiden.
Det blev en del tårar men mest blev det ändå skratt 🙂
I dag firas evenemangen ”Rosornas charm” och ”Konungen kommer” i Lovisa.
Jag ska försöka förmå mig att ta del av något i programmet. Det har jag ju med glädje gjort under tidigare år, men den här sommaren är inte lik någon annan.
Om jag vågade mig ut bland folk får ni se bilder från evenemanget senare. Ha alla en bra dag ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Kvinnor kan – säger man ju, hehe.
Ja, om alternativet var en oöppnad flaska, så… 🙂
Ännu en dag kan du lägga till handlingen. Och nog är du lite starkare idag. 🙂
Förr i tiden trodde jag också att vissa saker kan jag bara inte göra. Men nu kan jag måla, kakla, borra i väg, fixa min dator, göra silversmycken och mycket annat. Och konstaterade att jag kan mycket mer än jag visste att jag kunde.
Jag lämnade min bekvämlighets zon.
Vackra bilder från en SOLIG dag. 🙂 🙂
Just i dag är jag stark, sjunger ju Kenta.
Och så är det, vissa dagar går det lite bättre och jag hoppas den här dagen blir en sådan.
Kram till dig!
Solen skiner. Ta styrka från det.
Kram!
”Jag reser mig igen” med Thorsten Flinck, har hjälpt mig mycket. Jag är ingen fan av Thorsten, men låten, den sitter!
Underbara bilder som du visar!
Kraaam! ❤
Ja, den låten är också bra, och så då Kentas ”Just i dag är jag stark”.
Kram!
Klart man reder sig själv 🙂 egentligen!
Såg myskatten – men även skuggan av en slända? 🙂 En bild med många inslag!
Just det, det fanns en bordsprydnad som ser ut som en slända.
Heja dig som klarade det hihi;)
Ja, det kändes faktiskt bra!
Men så är det alltid här också! Husse öppnar om det gäller korkskruv eller mousserande. Hur fånigt som helst när man tänker efter…
Trevlig lördag!
Testa nån gång själv, du klarar det! 🙂
Härligt när man inser att man faktiskt kan själv 🙂 Men det är likadant här, min man öppnar alltid flaskorna. Ska nog också börja träna på att öppna de själv 🙂
Och den lilla katten såg ut att ha det mysigt där under skottkärran!
Hoppas du får en fin lördag!
Kram!
Tack, jag kämpar på, ofta med gråten i halsgropen, självförtroendet har krossats så totalt…
Japp, du kan! Å självklart deltar du i evenemangen!
Jag menar om ett par veckor då du som journalist ska ut och intervjua folk måste du ju ändå ut. Så träna på det redan nu!
Jag ska på jobb först om fem veckor men just nu känner jag att jag inte klarar det. Råkade på den nya kvinnan idag och jag var den som vek undan, det känns fortfarande så förfärligt att hon var den som ”vann ”. Jag borde ju inte skämmas för de dom gjorde bakom min rygg så länge, men ändå tycker jag det är hon som är segraren i den här lilla stan… 😦
Heja dig, Carita! Det här var bra början! Det kommer mer bedrifter än att öppna skumpaflaskor … 🙂
Hoppas på det! Måste varje dag säga till mig själv att jag ÄR bra, jag kan saker, jag är INTE värdelös fastän han valde en annan.
Hej, jag tänkte på dig när jag öppnade min flaska Prosecco i lördags – helt själv! 😀 Kram
Bravo Petra! Vi klarar oss bra då vi måste. Kramar ❤