Alla dessa datum man minns

Såsom av bilden synes. Sköna maj välkommen! 😀
Det var inte direkt varmt på terrassen vid Skeppsbron i dag. Men vi hade klätt oss varmt och med de här filtarna som extra värmare klarade vi oss bra en dryg timme utomhus.

Datum! Första maj! Vad göra då man har siffer- och datumminne? 😀
Jag sörjer ju inte mer. Men första maj är ändå alltid datumet jag förknippar med dagen då det gick upp för mig att min make, som jag hade varit gift med sexton år, hade en annan kvinna.

Nu har mitt liv gått vidare. Så otroligt mycket har hänt sedan dess. Jag har fått nya vänner, upplevt saker och förverkligat olika drömmar – sådant som kanske inte hade förverkligats om jag inte tvingats in i ett nytt liv som singel.

Men ja… alla dessa datum! Det finns dödsdagar man aldrig glömmer. Likaledes födelsedagar. Datum då man förlovat sig, gift sig, och datum då skilsmässan var ett faktum. Jag har inga barn, men många minns då deras barn föddes, då de började skolan, då de tog studenten, körkortet, då barnen fick barn… och så vidare.

Coronadatumet för mig är den 12 mars 2020. Bara nåt sådant, skulle ju kunna glömmas.

Men nej. Jag har sifferminne, datumminne.

Och väninnan som jag delade den här dagen med har också datum i sitt minne. Under en viss tid känns de här datumen svåra att genomleva. Då som alla minnen är färska, till exempel under det första sorgeåret.
Sedan går livet långsamt vidare.

Vi ser och känner var vi har våra vänner. Vi klarar mer än vi tror att vi ska klara.

Jag tror att jag kommer att leva ensam resten av mitt liv. Det är inte så att att jag VILL göra det.
Men dessvärre har jag slutat hoppas och tro på det där med att ”han dyker upp då du minst anar det”.
Kanske för att jag vet vad jag vill ha i mitt liv. Och då jag lever på en liten ort, i en stad som jag älskar, och då jag är en offentlig person… så… ja, ni förstår. Det är inte många män som klarar av att vara en del av det.

Däremot har jag vänner som vill vara en del av mitt liv.
Nuförtiden är de vännerna också få och utvalda. Det är lite trist att tvingas medge att jag i många fall varit väldigt blåögd och trott gott om alla.

Troligen får jag även i framtiden ta emot käftsmällar, bli besviken på människor jag litat på. Men kanske det ändå är värt allt. Att man lär sig nånting, fram till den dag då man ska lämna jordelivet.

Munkar och mousserat hos en vän – tack ❤

Ett par dagar innan nedstängningen

… gäller det att passa på att gå ut med vänner. Ett glas mousserat redan till lunch och en bit kaka som vi var två om att dela. Vet av erfarenhet hur mäktig den är 🙂

Skål!

Många andra passade också på att besöka restaurang Kapellet i dag. Men någon trängsel blir det inte då restaurangen är stor och har flera rum man kan välja bland. ”Skonssibrunssin” (sconesbrunsch) har blivit populär. Kunder kommer till Lovisa från närliggande städer. I dag verkade någon också fira studentfest här, eller lät sig i alla fall fotograferas ute på terrassen med sin vita mössa. Vitt mot vitt, för det har kommit mera snö idag…

Skonssibrunssi.

Om restaurangerna åter får öppna efter den 28 mars ska vi komma hit på nytt. Den dagen äter vi ingen frukost utan ger oss istället tid att sitta här flera timmar för att njuta av både salt och sött.

Miljön är också värd att njuta av i den här gamla byggnaden, och nästan alltid finns här konst på väggarna. Tavlor som är till salu och som byts ut efterhand.

Vad heter ”tuulihatut” på svenska? På franska heter de petit choux. De här små hattarna har läcker chokladfyllning.

Som sagt, vi hoppas restauranger och lunchställen åter får öppna den 29 mars. Tills dess, låt oss understödja dem som har take-away! Kapellet stänger för tre veckor, men många andra har öppet 8–28 mars. Kunderna får inte gå in och stanna där för att äta, men man får köpa mat med sig hem.

Veckans ord, SKÅLA och Skyltsöndag den 7 februari 2021

Jag slår ihop två utmaningar nu då jag dels under veckan glömde Sannas utmaning, dels inte fick det gjort att ta en färsk bild till den.

SKÅLA-bilden är från i somras, då jag träffade min vän Marina och hennes dotter Anne som bor utomlands men som var i Lovisa då. Med respekt för coronan satt vi utomhus och höll avstånd, och det är alltid ett spektakel med karantäntider då någon kommer från annat land till Finland. Och samma spektakel då personen åker tillbaka till sitt andra hemland, karantän även där.

Bilden får mig att längta tillsommaren nu när vi har minus femton grader kallt.

Bidraget till bloggvännen BP:s skyltsöndag ger dagens korta lektion i finska. För några dagar sedan var hissen tillfälligt ur funktion i vår trappa.

Underbara sommarkvällar!

Spontana träffar blir ofta väldigt lyckade. Såsom ikväll då Marina (till höger) messade och frågade om jag vill komma över på ett par glas mousserat i hennes trädgård. Till min stora glädje var dottern Anne också där. På grund av corona har vi inte setts på många månader.

Ja, så det var ju liksom lite det här som det handlade om.
Sol, skumpa, choklad! Innan efterrätten hade vi redan mumsat en hel del annat salt och gott ❤

Mannen i sällskapet, Robbe, vilade den här kvällen. Det har varit så pass länge varmt och torrt. Pilar han på varje dag blir gräsmattan ful och brun.

Ville stanna upp och ta en bild av cykelvägen då jag rullade hemåt. Plus tjugo grader. När sommaren är som bäst.

Tack Marina, Anne och Aaro för en fin kväll ❤

Viktigt med vätska i värmen

Således intogs sådan, i form av mousserat och vatten, på Kapellets terrass i dag.

Hups! Hur hamnade kakbiten på fatet?

Terrassen är väldigt fin och välkomnande med sina fladdrande gardiner och svalka så här sommartid. Jag har visat bilder härifrån förr, bland annat firade jag här med nära och kära då jag blev chefredaktör i augusti i fjol.

Nu skulle lunchplatsen/cafeterian precis stänga då jag kom in, därför är här folktomt. Men jag serverades ändå. ”Det tar ju ändå tid för oss att städa undan och ställa i ordning innan vi stänger” sa servitören.

Fina planteringar har vi fått på torget också i år. Och bänkar att sitta på. Där kan man äta jordgubbar och glass eller bara språka med en vän.

Valborgsmässoafton

Det var inte precis någon rusning på torget där ballongerna såldes. Men folk kom och gick och många köpte mjöd och munkar.

Maija har sålt munkar på på valborgsmässoafton och på första maj nu några år. Det är mer eller mindre ett måste att köpa dem 🙂

Sedan till Café Favorit som firade ett år. Och ser man på! Då jag var snabb fick jag folk med på fotot! Stället har nu även rätt att sälja mousserat och vin!

Försommarens första glas mousserat utomhus avnjöts således här.

Det har blivit kyligare men utlovas sol och hyfsad värme till i morgon. Sedan hotas med något slag av polarkyla… ja, ja… bara att ta det som det kommer igen! Har ett extra duntäcke som jag banne mig nu ska ha på balkongen hela tiden så jag inte behöver släpa mitt sovtäcke dit 😀

Inte så mycket grönska på träden än, men den kommer!

Glada vappen!

Hall o vin fest!

Ni kanske har läst det där fyndiga på Facebook där det skrevs att vi minsann ska fira Halloween. Vi ska ha en sådan där ”hall o vin”-fest 😀

Det blev både mousserat och vittvin med en väninna i går. Men vi satt nog inte i hallen och drack 😀

Jag fick också fina små Halloweeninspirerade chokladkulor, tack för dem!

De roliga chokladkulorna syns till höger på bilden.

 

Fredag – första sommardagen

Efter reikin blev det en cykeltur och en liten flaska mousserat på Café Saltbodan. Där pågår vägarbeten vid Strandvägen då det både bullrade och dammade men en dag som denna låter man sig inte störas av sådana små saker.

Skål för första sommardagen!

I dag hände allt på en gång. Med gassande sol och uppåt +25 grader beslöt sig också björkarna för att bli gröna!

Skir grönska, blå himmel, vad annat kan man önska?

Sedan blev det några timmar i goda vänners lag på en annan plats. Det gällde att passa sig så man inte fick för mycket sol för vem vill se ut som en röd kräfta när det ännu inte är kräftsäsong? 😀

Kruknejlikan doftar gott och är ytterligare ett sommartecken.

Den här blomman finns nu på min balkong, och vad kan jag annat säga än att det var härligt att cykla hem vid 19-tiden på kvällen i en kortärmad klänning, utan jacka och jag behövde inte ens strumpor i skorna 🙂

Liten tjuvstart…

… på julfirandet får man självklart göra.
Dock skulle jag inte få visa en bild på pepparkakorna, om jag inte berättade hur de kommit till 😀
I avsaknad av kavel, eller troligen finns en sådan men den hittades inte på direkten, användes en icke öppnad och väl avtorkad Long drink-burk. Detta är dock inte reklam sponsrad av Hartwall.
Då pepparkaksformarna inte heller hittades på momangen agerade väninnan enligt devisen ”man tager vad man närmast haver”. Med hjälp av ett snapsglas formades runda kakor, lagom små.

Jag behöver säkert inte säga att pepparkakorna var hur goda som helst. Det är lite som med oss människor – vi stöps i olika formar, en del av oss blir kantstötta, lite brända – en del är stora, andra är små, men vi är bra ändå 🙂

Jultårta, toscakaka, kaffe och mousserat vankades också.
Jultårta, toscakaka, kaffe och mousserat vankades också.

m_pepparkakor
Fin form och goda!

Tack för julgåvan också! Korken till den öppnas inte före jul :-D
Tack för julgåvan och en värdefull vänskap