Ni kanske har läst det där fyndiga på Facebook där det skrevs att vi minsann ska fira Halloween. Vi ska ha en sådan där ”hall o vin”-fest 😀
Det blev både mousserat och vittvin med en väninna i går. Men vi satt nog inte i hallen och drack 😀
Jag fick också fina små Halloweeninspirerade chokladkulor, tack för dem!
Efter reikin blev det en cykeltur och en liten flaska mousserat på Café Saltbodan. Där pågår vägarbeten vid Strandvägen då det både bullrade och dammade men en dag som denna låter man sig inte störas av sådana små saker.
I dag hände allt på en gång. Med gassande sol och uppåt +25 grader beslöt sig också björkarna för att bli gröna!
Sedan blev det några timmar i goda vänners lag på en annan plats. Det gällde att passa sig så man inte fick för mycket sol för vem vill se ut som en röd kräfta när det ännu inte är kräftsäsong? 😀
Den här blomman finns nu på min balkong, och vad kan jag annat säga än att det var härligt att cykla hem vid 19-tiden på kvällen i en kortärmad klänning, utan jacka och jag behövde inte ens strumpor i skorna 🙂
… på julfirandet får man självklart göra.
Dock skulle jag inte få visa en bild på pepparkakorna, om jag inte berättade hur de kommit till 😀
I avsaknad av kavel, eller troligen finns en sådan men den hittades inte på direkten, användes en icke öppnad och väl avtorkad Long drink-burk. Detta är dock inte reklam sponsrad av Hartwall.
Då pepparkaksformarna inte heller hittades på momangen agerade väninnan enligt devisen ”man tager vad man närmast haver”. Med hjälp av ett snapsglas formades runda kakor, lagom små.
Jag behöver säkert inte säga att pepparkakorna var hur goda som helst. Det är lite som med oss människor – vi stöps i olika formar, en del av oss blir kantstötta, lite brända – en del är stora, andra är små, men vi är bra ändå 🙂
Innan Tors match hade jag en väninna på besök. Vi laddade upp med små salta bitar och några salta pinnar – och ja, ett glas mousserat förstås.
Man måste ju skåla i förväg OM Tor inte skulle ha vunnit.
Och så skålade vi för mitt nya hem och för en bröllopsdag (inte min, hahaa!).
Tack så mycket för allt Marina!
Jag har ju flyttat rätt ofta på senaste tid, rättare sagt två gånger på drygt två år. Men tro nu inte att jag flyttar för att få gåvor 😀 SÅ roligt är det inte.
Jag flyttade för att våga förverkliga mina drömmar om ett eget företag och om att få syssla med det jag vill. Jobba för min hemstad på alla tänkbara sätt. Jag trivdes i före detta bostaden, men behövde få ner boendekostnaderna, och jag trivs ypperligt här också – så jag är glad!
Efter matchen träffade jag en annan väninna. Vi ses inte lika ofta nu som förr då hon mestadels bor på annan ort, men god vänskap klarar avstånd. Det finns ju Messenger 🙂
Nu ska jag börja skriva om matchen för Tors webbsajt. Senare ikväll eller i morgon sätter jag ut ett par bilder i kateogorin ”Innebandy – i media opublicerade bilder” 🙂
Den som gissade fullständigt rätt var TOMTAN. Pukor och trumpeter för henne. Ett grönt glas med bubbelvatten skriver Tomtan och mer rätt än så kan det väl inte bli? Grattis!
Ett vackert glas med bubbel i skriver också Geddfish och signaturen Chrisse. Helt rätt även där!
Gissningstävlingen är alltid rolig, också för mig. För då jag läser förslag som nån slags grönsak, spenatkokning, akvariepump, fotografi, tvål, handduk, salladshuvud, LED-slinga, inlagd vinbladsdolme med någon vegetarisk fyllning… då inser jag ju att mina läsare har massor av fantasi!
Ni ser allt möjligt sådant som jag inte ser i motivet, eftersom jag vet vad det föreställer. Nu kan också jag se ett inplastat salladshuvud här 😀
Hade inte tänkt göra något speciellt på nyårskvällen. Titta på U20-Lejonens match mot Tjeckien i gruppspelet i VM och efter det Bingolottos nyårskväll. Det kändes som ett riktigt lagom lugnt och mysigt program.
Men så ringde min väninna A-L vars nyårsplaner plötsligt hade ändrats. Vi beslöt att kolla en del av hockeymatchen hos mig och sedan gick vi ut och åt på restaurang.
Från matrestaurangen promenerade vi till Ölvin. Och jag vet vad min bloggvän BP i Stockholm tänker nu… INGA människor! Ja, så här kan det vara en nyårskväll då vinden från det öppna havet biter i kinden och invånarna väljer att fira hemma hos sig eller hos vänner eller på restaurang.
Vi skrattade ändå gott uppe på Alexandersgatan en bit härifrån. Inga människor i sikte, men plötsligt hördes ett knastrande och vinande ljud från en gårdsplan. Sedan small en fyrverkeripjäs i väg. Tänk ett sådant osannolikt sammanträffande det hade varit om raketen träffat mig i baken. EN raket och bara TVÅ flanörer så långt ögat kunde nå… 😀
God fortsättning på det nya året. Inom kort ska jag såsom traditionen numera förpliktar presentera lite statistik över det gångna bloggåret.
Det här är åter ett av de inlägg där jag måste väga orden på guldvåg.
Alkohollagen är ju oerhört strikt i det här landet… det fick jag verkligen erfara innan jag ens hade de här flaskorna i min hand.
Jag hörde om artisten Jari Sillanpääs jubileumsdryck på Radio Nova. Han fyller 50 år i år och fick då en dröm uppfylld. Små 0,2 liters flaskor med mousserat vin i hans namn.
Jättekul, tyckte jag. En sådan vill jag förstås ha!
Inte för att jag varit en hängiven Sillanpää-supporter genom åren. Nej, jag har upptäckt honom på allvar först det senaste åren. Han som en gång blev Finlands Tangokung har ändrat stil, och bland annat den här låten tycker jag mycket om.
Glad i hågen stegade jag till Alko (Sveriges Systembolaget) och frågade om Jari Sillanpää-flaskorna redan fanns till salu. Nej, men de gick att beställa. Dock endast lådvis.
En låda innehåller 24 flaskor och jag förstod att jag kan köpa den tillsammans med andra som vill ha en, två eller flera buteljer ur lådan.
Så jag berättade på Facebook att jag hade beställt lådan och bad intresserade ta kontakt. Sedan dröjde det inte länge innan man från Alko ringde mig och sa att några personer hade varit där och klagat över min text på FB. De undrade sedan när fick man göra reklam om alkohol så som jag gjorde / ”sälja” sprit på det sättet…?!
Okay. Jag medger, jag gjorde säkert fel på många sätt och de som klagade hade rätt och fram för allt gjorde chefen på Alko allt helt rätt.
Min låda anlände fort och betjäningen jag fick i affären var mycket vänlig.
Jag tog mina tretton flaskor från lådan och lämnade kvar elva som mina vänner beställt. Nu finns där en lista med deras namn på lådan som har mitt namn och allt går rätt till – enligt vår strikta lag.
Nu undrar jag förstås om någon kommer att anmäla mig för det här inlägget också. Vad tror ni? Har jag gjort något fel också nu, finns här ord och meningar som borde strykas?
Själv ANTAR jag att jag inte gör något fel eftersom jag har betalat alkoholskatten och inte ”langar” vidare flaskorna till andra…
Här görs reklam för flaskorna på Sillanpääs FB-sajt.
Här skriver en av de finska kvällstidningarna om jubileumsdrycken.
Så om de får berätta om flaskorna borde väl jag också få?
Start åtta på lördagsmorgonen, hemma igen 4.30 på söndagsmorgonen, lite tidigare än beräknat. Det är ju mindre trafik nattetid men ett ymnigt snöfall gjorde inte slutresan lätt för våra förare – ett stort tack till dem som tog oss tryggt hem!
Och som ni alla vet vann vi matchen med siffrorna 5-6. Jag envisas med att skriva siffrorna i den här ordningen eftersom vi var bortalaget. Många tycker att man ska skriva segersiffrorna först – vad anser du?
Vi tog en komfortabel ledning med tre mål men sedan knappade LNM in till 3-3 och tog efter det till och med ledningen. Det såg illa ut ett tag då det var vi som fick alla utvisningar, LNM fick inga. Och vi hade så få spelare på grund av skador och sjukdomar. Dessutom hade Tors A-juniorer matcher på hemmaplan, så utgångsläget var inte det bästa. Våra killar kämpade ändå ursinnigt och segern var extra skön också med tanke på den långa resan.
Ni må tro att stämningarna i bussen var på topp då vi alla åkte hemåt.
Det känns lite tudelat att skåla och fira då någon slutar på jobbet. Mariella har nu elva veckors praktik bakom sig (vart tog tiden vägen?) – och i dag bjöd hon oss på mousserat vin. Det är bara sorgligt att hon ska sluta.
Det samma gäller Elsa som varit hos oss en månad, sista dagen i dag 😦
Cheesecaken med blåbären på nedre bilden har hon bakat. Försvinnande god!
Och vår praoelev Emma sade hej då efter en vecka hos oss, hon bjöd på choklad och glögg. Sista dagen var det också för en av Loviisan Sanomats anställda – så det var mycket ”hej då och kaka i dag”. RAAAP!
Ett par gånger per år träffar jag en väninna som sedan 1991 bor utomlands. Ett av hennes hem finns i Lovisa, de andra finns i andra länder.
Eftersom vi båda är författare må ni tro att vi har mycket att diskutera i litteraturväg då vi ses.
I går presenterade jag mitt nya hem åt väninnan. Vi drack lite mousserat och tog en liten rostad brödbit med skagenröra innan vi gick till restaurang Bella.
Bellas burgare innehåller en köttfärsbiff som gjorts på plats, förstås. Knaprig bacon, salsa på ananas och paprika, chilimajonnäs, cheddarost, tomat, sallad, rödlök.
Fick en liten inflyttningsgåva av väninnan. Små frön som ska svälla i vatten, och det ska också planterings”jorden” av kokos göra.
Ni ska få följa projektet och se om jag får fröna att börja gro och växten att växa!
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
