
För det mesta ligger gratistidningar, reklamblad och enstaka pappersfakturor och väntar på mig då jag kommer hem. Inte så ofta man får vykort och brev nuförtiden.
Därför blev jag extra glad då jag öppnade kuvertet med den handskrivna adressen. Jag fick inbjudan till en studentfest! Så himla roligt!
I fjol var så oerhört ledsen då alla andra firade studenternas fester. Maken och jag hade precis separerat och han var glad i hågen på väg på fest med sin nya kärlek.
Den här sommaren ska bli så mycket bättre än den förra då jag grät mig genom många dagar och nätter.
Va kiva! Tänk, att på 38 år fick jag hela en inbjudan till en studentfest, privat, alltså. På skolans anslagstavla fanns 2-3 inbjudningar varje år, de var ju alltid riktade till lärarna kollegialt, oftast kollegers barn. Nu blir det väl bara begravningar, när man har hunnit till den här åldern…. 🙂
Nä men huj – nå, begravningar hör ju också livet till.
Jag ska nog säga till den här studenten som skickade inbjudan hur glad jag blev!
Jovisst, hälsa från mig också! Vem än det är, om det är i din hemstad, så torde jag nog vara bekant….
Jo då – du känner eleven 🙂