Första gången på väldigt länge som jag, boende i centrum av Lovisa, fått vara med om ett nästan tre timmar långt elavbrott.
I Afrika, eller kanske det rentav räcker med att jämföra med Grekland, skulle dom skratta åt oss. Där är elavbrott en del av vardagen.
Jag tänder varje kväll några levande ljus, så då avbrottet kom var det inte mörkt som i en säck hos mig.
Men då avbrottet varat längre än en timme började tankarna komma. Har någon fastnat i hissen? Vad hände i mataffärerna där folk stod i kö? Lasaretten har reservaggregat, men en massa problem uppstår väl ändå?
Vi är så bortskämda med vår elektricitet. Vi tar den för given och kanske behövde en liten läxa.
Då jag på tidningens Facebooksida efterlyste erfarenheter som hade med de strömlösa timmarna att göra fick jag läsa härliga berättelser. Folk blev uppfinningsrika. Tog pannlampor i användning och levande ljus förstås. Började umgås med varandra, spela spel, lösa korsord.
Många tyckte det var härligt, lugnt och tyst, utan måsten, utan tv, utan internet. Fast okay, man hade viss tillgång till det via telefon och surfplatta, annars hade jag inte kunnat höra mig för om allt det här UNDER pågående avbrott.
Men, jag satt också länge stilla i skenet av de levande ljusen och lyssnade på en tickande klocka.
Men spännande var det. Det var troligen tung, blöt snö som förorsakade avbrottet. Och svårt har det varit i trafiken…
Men jag tror vi människor behöver allt detta, för att inse hur sårbara vi och system vi byggt upp är.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Vi hade ett avbrott på nga timmar en vinterkväll för ett par år sedan. Mobilnätet gick ner ett ett tag, inget vatten kom ur kranarna (toa tanken blev tom) och jag stod i begrepp att laga middag. Sonen ringde precis innan nätet dog och ville blir uppmött för han var hos en kompis och gatorna var becksvarta. Kändes måttligt mysigt och jag inser hur sårbara vi som bor i lägenhet är. Precis när det började bli kallare inomhus kom strömmen tillbaka
Ja, sårbara är rätta ordet – det har varit långa och många och intressanta diskussioner på nätet idag, speciellt i Nya Östis FB-grupp.
Jag följer en del grupper på nätet som råddar för en katastrofer. Det är både intressant, skrämmande och jättekonstigt 😯
Hu då, låter skrämmande och konstigt.
Jag tänker hela tiden på att politiker inte tänker på den här sårbarheten. Vill få bort kontanterna. Tänk dig en längre avbrott där din kort ingentingt värd när hungern ska tystas och handla nåt.
Precis, då samhället blir digitalt och elektroniskt förenklas mycket, men lika mycket blir sårbart.
Knappt så man vill tänka tanken till slut.
Jag gör det ganska ofta, när jag går in i affärer som tar bara kort. Blir så rasande att alla springer alltid åt samma mål.
Samma med massinvandringen. Vi kan fix it. Som om hela händelsen skulle vara eller vart en en gångs händelse. Och inser inte att det kommer ännu flera om man inte hittar lösningar där folk bor. Europa är ju litet om man jämför hur många som bor i Afrika och mellan Öster.
jag somnar…
Det är ju det man gör då det blir mörkt, den inre klockan funkar 🙂
Visst är det så att det får oss att tänka till och tänka efter lite. Vi hade ett på landet för någon månad sedan och då var huset fortfarande kallt så det kändes ordentligt även om vi eldade i brasan. Men då kom jag på att på landet skulle vi klara ett längre strömavbrott, svårare i stan där allt går på el.
Jo, svårare om man vill göra mat i stan, men dryga två timmar klarade jag med lite salt och ett glas vatten och lite vin och levande ljus 🙂
Jag funderar på att köpa ett stormkök att ha i stan.
Ingen dum idé alls!
Ditt inlägg påminner mycket om två elavbrott vi haft här för några år sedan. Ett drabbade hela området och varade ungefär lika länge som ditt. Det andra varade ännu längre och berodde på att en spis i lägenheten under oss hade pajat. Å självklart traskade maken till Täby Centrum och Claes Ohlson och köpte världens värsting som ficklampa och en massa batterier till redan befintliga ficklampor som inte fungerade. Nu är vi rustade om man säger så. Vi har ju inga levande ljus, men en tändare gör ungefär samma sak vid ett strömavbrott.
Ja, strömavbrott i storstadsområden är ju inte så vanliga och man tänker – precis som du säger på U-länder. Sååååå mycket man tar för givet…
Ja, man kan behöva små lärdomar ibland, avbrott som funkar som väckarklockor. Att man vet var man har sina ledljus, eller levande ljus, ficklampor och sånt.
Mobilen har ju ficklampa men när laddningen går ur den är det kört 🙂
Vi lever i ett sårbart samhälle … tre timmar utan ström känns lite kort för att människor över lag ska tänka till. Om det blir ett flera dagar långt avbrott, som efter stormen Gudrun … då inser man att det kan bli väldigt kännbart. Jag bor på landet och har möjlighet att elda för både värme och mat, men om man bor i en lägenhet i staden då blir det nog jobbigt.
Ja, och ändå tycker jag det är lätt att bo i våningshus. Men det mesta går med el. Inga möjligheter att värma mat, kylskåpet blir fort varmt, allt i frysen tinas upp… osv. På landet tror jag att många klarar sig bättre.
Kram!
Det kan var mysigt med elavbrott om man har alternativ. Så länge vi hade hus hade vi värme och kunde laga mat. Dessutom hade vi en liten generator som räckte till det viktigaste. Minns en gång när vi lyssnade på en teaterpjäs i radion.
När jag bodde i Nigeria hade vi en stor generator. Annars hade vi aldrig klarat oss. Elavbrott flera gånger om dagen.
Sårbarheten är stor på alla möjliga plan.
Ja, jag har förstått att det är vardagsmat i Afrika att vara utan el, många gånger per dag.
Då blir man uppfinningsrik, och håller även sina ”reserver” i ordning 🙂