Ytterligare ett minne från läsarresan och byn Vejer i Spanien.
Jag har massor av skyltar från Spanien på lager, känns kul!
Fler skyltar, och länkar till andra som är med i utmaningen, hittar du hos bloggaren BP som förvaltar Skyltsöndag.
I går åt jag på Lovisas prisbelönta veganrestaurang. Första gången det som på listan heter Zero Waste tapastallrik. Man får då ett ”hopkok” av olika råvaror som kocken råkar ha i köket. I går fick vi bland annat bröd, oliver, inlagd gurka, paprika, sallad, tofu, rödbeta m.m.
Restaurangen strävar till att inte slänga bort något överhuvudtaget. Men det som vi inte orkade äta från Zero waste återanvänds inte i nån annan portion 🙂
Morotsbrödet som toppas med något som liknar, och även smakar, rökt lax, men som är morot – det är också vackert att titta på.
I dag är det alla helgons dag, och för mig betyder det att vi kommer ihåg nära och kära som gått bort. Min syster och jag förde ljus till gravar på två kyrkogårdar.
Det är liksom inte så mycket Halloween-ståhej, men allt mer har sådant också kommit till Finland. Särskilt daghem och skolor brukar ha kul kring Halloween. En del privata fester arrangeras nog också, och många satsar rejält på att spöka ut sig.
Mitt bidrag till Halloween är en ögonvita som redan under några veckor varit rött och ser skrämmande ut. Lyckligtvis har jag inte ont i ögat. Ögondroppar hjälper på sikt.
Att sitta mycket vid datorn bidrar till att ögonen blir torra, och all luftkonditionering jag utsattes för under Spanien-resan gjorde säkert också sitt.
Fick en hel del ärenden skötta på stan i dag tack vare en väninna som ställde upp och skjutsade. I blåst och duggregn är det inte så kul att cykla flera kilometer. Eller att balansera en bal med 24 toapappersrullar på pakethållaren… det skulle vara en syn!
I Tokmanni roade vi oss med det här 😀
Bägge vågade stoppa handen dit och fick varsin godisbit!
Snart har det gått en månad sedan fick kom hem från Nya Östis läsarresa i Andalusien, men än finns bilder på lager. Bara att hoppas på att ni inte har tröttnat 🙂
Bilderna är från Catedral de Santa María de la Sede.
Det vara +33 grader då vi var i Sevilla. Här vimlade det av folk. Det var viktigt att hålla ihop så att man inte kom bort från sin grupp.
… det faller ändå inte bomber över Lovisa. Jag vaknar inte till smatter av kulsprutor eller granateld.
Lite försynta men ihållande knackningar väcker mig ändå 7.15 och tio minuter efter tillåten tid för borrningsarbetena, klockan 8.10, låter det så här.
Det pågår badrumsrenoveringar i huset där jag bor. Allt är planerat, vi visste att det här skulle komma. Vattnet stängs av då och då för några timmar.
För mig som mestadels jobbar hemma betyder att just då som borrning pågår är det omöjligt att prata i telefon eller att lyssna på nyheter på radio.
Det här är ändå ett övergående fenomen.
Och det är tyst om kvällar och nätter, många timmar om dagen också faktiskt. Men då borr-helvetes-ljudet sätter in, då låter det för jävligt.
Jag har mina samtal med Gubben Gud.
Det finns saker jag så gärna skulle önska att han fixade.
Men han är ju faktiskt inte en jultomte som man skriver önskelistor till.
Innan jag somnade i går kväll tänkte jag att Gubben Gud måtte ha bråttom året om. Inte bara under en månad då jultomten har brådis. Miljoner och åter miljoner människor pockar på GG:s uppmärksamhet. Jag kan se framför mig hur han river sig i det vita håret och i skägget som konstigt nog inte blivit grått av alla världens problem.
Vissa saker får jag tydligen bara ge mig till tåls med. Det där med att hitta en fin livskamrat är en av dem.
Men kanske Gubben Gud anser att han besparar mig mycket då han inte skyfflar in någon sådan i mitt liv 🙂
Livet är fullt av mysterier.
Halv tio i morse hittade ni mig redan på en restaurang i stan.
Jag drack ett glas med klart innehåll 😀
Nej, jag har inte börjat hinka vodka. Jag var på jobb, drack ett glas vatten och blev bjuden på en av världens godaste vegansnittar. Restaurang Bella i Lovisa har fått ett fint pris.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 