Lördag är min lediga dag, hittills vanligen den enda då jag ger tid enbart åt mig själv. Ser fram emot att få flera sådana dagar i framtiden, ungefär efter den sjätte oktober 🙂
Jag har kvar en hel del bilder från evenemanget Lovisa Historiska Hus och ska börja portionera ut dem.
Här kommer del ett från Pitkänpöydäntalo (fritt översatt Det långa bordets hus).
Bakom huset löper Mariegatan, som också är min adress i dagens läge. När man kommer in på tomten öppnar sig en stor och lummig gård som sträcker sig ända ner till Strandvägen, och därifrån har familjen utsikt över Strandparken och Lovisaviken.
Ett växthus och en gårdsbod, där keramik och andra produkter finns till salu och där värdinnan i huset ibland visar hur hon jobbar.
Några av Kaisa Korpelas härliga keramikarbeten. Blommorna kan fungera som prydnader i sig men också som stöd för klättrande växter. Var och en kommer säkert på användningsmöjligheter själv 🙂
En bild från verandan. Det fanns solrosor i väldigt många av LHH-husen, det var ju högsäsong för dem då sista helgen i augusti.
Utsikt från husets terrass och trappa mot gården och Strandvägens park. När jag ser allt det lummiga är jag så glad för att många öppnar sina hem under LHH och att vår stad är lummig och kan visa sina bästa sidor åt alla tusentals besökare. Vi hade ju tur med vädret i år också.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Jaha, det är det huset som är pitkänpöydäntalo! Äntligen klarnade det… Pratade en gång med värdinnan där, som sa att grannen har ritat alla ny- och tillbyggnader, jag gillar dem stort. Jag har beundrat Kajs kreativitet många gånger, han var också härlig som vikarie i bildkonst i skolan. Och synnerligen bra att bråka med…
Det är Kaisa och Tuomo Korpela som bor i huset, inte arkitekten Kai om du tänkte så – men jag kanske missförstod?
Eller så menade du att deras granne Kai har ritat ditt och datt och det stämmer säkert 🙂
Den villan vars namn jag inte ens försöker uttala är riktigt snygg, utvändigt. Så där ser man framemot interiören. Sedan är dessa keramikblommor helt underbara. Trodde först att det var metallblommor.
Sedan är det alltid glädjande att se när du lyckas få med människor på bilderna:-)
Kanske det är blommor i metall, när jag tänker efter… jag trodde det var keramik, kände aldrig på dem med handen.
Och under LHH-evenemanget är det inte svårt att få människor med på bild – snarare svårt att undvika mänskor på bilderna 😂
Jag vet var Kaj bor, men inte hur han stavar sitt namn! Och det var värdinnan på pitkänpöydäntalo som jag pratade med, för att jag beundrade växthuset/orangeriet.
Ja, det är jättefint där, deras orangeri och arbetsutrymmet – flera år av arbete ligger bakom.
Vilket fint ställe och så mycket fint att titta på. En fröjd för ögat.
Många stannade rätt länge på gården. Där såldes nämligen också kaffe, soppa och våfflor under LHH-dagarna.