… och jag har tagit minst en selfie per dag från och med den första maj fram till i dag. Hurra! Jag klarade utmaningen!


Nu har det nog blivit ganska mycket foton av mig och min vardag. Tänker inte sluta med selfies eftersom jag nu är van vid att ta dem. Men ett foto per dag lär det nog inte bli 😄 Kanske jag försöker fota mera utomhus, då jag är på något ställe utanför hemmet, då jag upplever något.
Jag försöker tänka att jag duger som jag är. Livet ska inte vara tillrättalagt på en blogg eller i andra forum.
Sedan är det en annan sak att jag inte kan skriva precis vad som helst här. Jag kan inte gå ut med alla åsikter och tankar för då finns dom på pränt och kan användas emot mig. Saker och ting kan missförstås, medmänskor kan ta illa upp.
Men jag försöker vara ärlig, öppen, uppriktig. I alla fall så långt som det är möjligt om sådant som gäller mig själv. Hittar jag någon gång en manlig vän, en livets pusselbit, kan han känna sig trygg med att jag inte kommer att hänga ut honom på bloggen, om han inte själv tycker att det är ok att figurera här.
Mina blogginlägg och foton har inte hittills lett till att någon som vill lära känna mig bättre tagit kontakt med mig.
Däremot är jag nu tillfälligt ute på en dejtingsajt, men inte en sådan som kräver abonnemang och månadsavgift för att jag ska få se läsa meddelanden, eller ta emot kontaktförslag och följa upp dem. Där som jag nu är ”ute och fiskar ibland” är medlemsavgiften 20 euro för två månader. Det är rimligt anser jag. Vill jag inte fortsätta betala efter slutet av juli finns profilen kvar, men jag kan inte längre ta kontakt med andra där och de kan inte kontakta mig.
Tillsvidare har allt gått enligt förväntan. Ingen rusning med kontaktförsök av personer som talar svenska och bor i närheten av mig. Och så det där gamla vanliga. Två som tagit kontakt vill träffas genast. Mitt önskemål, och faktiskt även krav, är att först skriva mejl och bekanta sig den vägen.
Och jag tycker INTE att jag är gammaldags 🙄 Jag är förnuftig 😎



















