Det här kortet köpte jag till mig själv för några år sedan. Tanken var, och är, att jag varje dag ska se detta och komma ihåg att jag vill leva nära naturen, eller i alla fall bli påmind om att jag klarar mig med väldigt lite.
Nu har jag inte tänkt köpa en husvagn och inte en husbil heller. Jag har inte råd med sådana, de kostar ändå en hel del. Och jag skulle inte vara så bra på att sköta underhållet av dem heller.
Somrarna skulle säkert vara sköna, men sen höst och kalla vintrar skulle jag troligen frysa och lida av fukten om jag inte förflyttade mig till varmare breddgrader.
Då min teve nu fått något fel, och stänger av sig fyra gånger i timmen, har jag insett att jag egentligen också klarar mig utan den. Jag tänker inte köpa en ny. Jag har ju min dator och det mesta kan jag se via den.
Jag har flyttat fyra gånger på elva år och känner att jag fortfarande har saker som jag vill göra mig av mig. Alltid blir det också en del papper på hög som behöver rensas. Så nu håller jag på med det 🙂 Bilden visar en del av en Ikea-hylla som nu genomgår ”putsning”.
Då jag själv har gett något i gåva till någon, brukar jag tänka att efter det får mottagaren göra vad hen vill med gåvan. Jag tar inte illa upp om den ges bort, säljs eller kastas.
Hur förhåller du dig till den frågan?
När jag har läst böcker eller löst pussel ger jag dem ofta vidare eller säljer dem mycket förmånligt.
Jag kollade igår via Youtube på VanLife-filmer och reste runt i världen med olika människor på det sättet. Jag skulle också kunna leva på fem välplanerade kvadratmeter, men jag inser ändå att den tiden nu är förbi då jag nästa vår ska fylla 64 år.
Mina drömmar om ett ännu enklare liv, på mindre boyta, så minimalistiskt som möjligt, har jag ändå inte gett upp ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Att leva minimalistiskt är aldrig fel, om man nu gillar tanken att avstå det mesta av det man vant sig vid i alla år. Jag skulle inte palla – möjligen till en början, men snart skulle jag sakna livets nödvändigheter.
Tak över huvet. Möjlighet till varm dusch. Men prylar… tja och nej. Man klarar sig med ett par glas, ett par tallrikar, kniv, gaffel, sked.
Dator och telefon, idag nästan totalt nödvändigt. Vissa plagg, en säng.
Jag återkommer kanske till detta senare i vår 🙂
Att leva minimalistiskt är inte min grej. Okej, jag behöver absolut inte bo kvar i ”vår” fyra på nära 100 kvm, men tiden då jag bodde i ett rum med kök är förbi. Det gjorde jag när jag var student och ung/yngre.
Nu vill jag ha det ”lyxigt”, vilket jämfört med t ex Zlatan är raka motsatsen till lyx såklart. Allt är relativt. Ju äldre man blir ju mera har man gjort sig förtjänt av ”lyx”. Jag har jobbat i 50 år. Älskade mitt jobb, men som sagt nu vill jag gärna skämma bort mig själv. Gärna dagligen.
Du har kanske jobbat en kortare tid än 50 år, men visst borde du ha besparingar som gör att livet blir lite lyxigt även för dig.
Vad gäller presenter – nja! Jag hoppas jag att jag ger presenter till personer som de gillar och gärna vill ha. Inte ger jag bort presenter/gåvor som är helt fel. Då är det bättre att låta bli ge gåvor.
Vi är alla så olika och jag längtar efter dagar då jag inte har så många saker omkring mig.
Jag vill inte städa hela tiden, men jag försöker nu hitta ett boende där jag ändå har plats för säng och dusch. Kök behöver jag inte 🙂
Jag har jobbat hela livet, ja. Men pensionen blir inte hög och mina några stora besparingar har jag inte. Men det kvittar.
En av mina söner är minimalist och jag lovar dig, där finns ingenting som han inte behöver.
Jag håller med dig när det gäller gåvor som man ger till någon.
Skulle också behöver rensa mera här. Har tänkt på det men inte kommit igång alls.
Ha det bäst!
Härligt att höra att det finns fler minimalister!
Du behöver inte känna att du är sämre än nån om du inte rensar. Den dagen kommer och det ska kännas rätt då man göra det.
Kram!
Att börja ett Vanlife vid 64 är ju det många gör, men kanske inget som lockar mig direkt. Att leva minimalistiskt kan man kanske på ett sätt säga att vi gör numera. Vi har insett att det är ganska få prylar man behöver. Så vi försöker att inte samla på oss prylar längre nu när vi bor i lägenhet, inte på samma sätt som när vi under 40 år bodde i ett hus som vi sålde för 3 år sedan.
Tror att allt fler väljer bort prylar och inser att vi behöver inte mycket i vardagen.
Vanlife är inget för mig nu då jag snart fyller 64, fastän många börjar med sånt just då.
Men jag har en del andra planer 🙂
Det låter fint att ha lite planer.
Det avancerar långsamt, och jag vet inte ens om allt blir som jag tänkt mig. Men har en del drömmar och önskemål.
Man behöver ju inte förverkliga alla drömmar tänker jag. Vissa drömmar blir bäst som just en dröm.
Ja, så är det – alla drömmar kan inte förverkligas. Men ibland finns det drömmar som inte bara behöver förbli drömmar 🙂
Det låter förståndigt att leva enklare, det finns en hel del som man skulle kunna sanera bort eller undvara om man verkligen tänkte efter, fint inlägg av dige, nu önskar jar dig en god fortsättning.. Kram Nicki..🎄🍒
Jag har ju längtat efter detta länge, men inte kommit på hur jag ska förverkliga det.
Steg för steg närmar jag mig det allra enklaste.
Kram!
Bra mål men varmt och skönt ska det vara.
Jo, och just därför är alternativet husbil/husvagn inte så lyckat här i Finland då vi har varmt utomhus bara ett par, tre månader om året.
Men du lever ju nära naturen nu! Har en väninna som är tvungen att leva på 25 kvadrat, hon mår illa. visserligen är hon prylberoende och har en massa saker lagrade. En som jag blev bekant med under mitt yrkesliv lever i egen lägenhet, ensam, i tre rum och kök och anser att gamla människor inte skall bo smått, man skall unna sig utrymme och ”lyx”. Det finns hur många varianter som helst. Ja just ja: om jag gett en gåva till en person som t.ex. säljer den vidare så kan jag ju inte påverka det, ”Saken” är ju gåvomottagarens egendom, och jag får knappast veta om det – förresten, det har hänt, slår det mig. Om jag vill bli av med något jag fått gör jag det ”i smyg” för givaren, i varje fall. Men om en gåva gläder mig, som nu med en amaryllis jag fått, då låter jag minsann givaren få veta om det!!
Håller med dig om gåvorna. Ger dem inte vidare så att gåvogivaren ser, förutom kanske böcker och pussel då, för jag tycker de inte ska ligga nånstans och damma till ingen nytta. Bättre om de gläder fler!
Vi är alla så olika, en del behöver prylar och svängrum. Andra får ångest av saker och hela tiden hålla ordning på stora ytor.
Nära naturen bor jag. Med tiden har jag ändå insett att jag ju äldre jag blir, desto svårare att klara detta boende ensam, och jag vill inte att någon annan person flyttar in här.
En granne hjälper mig nu mycket men om hen flyttar eller går bort blir det svårt att bo kvar.
Ingenting varar för evigt.
så himla intressant. både inlägget och alla kommentarer. det fick mig att fundera… tänka efter.
jag hoppas Du kommer att vidareutveckla detta ämne.
Det kan bli en fortsättning på mina tankar och idéer, i bästa fall något slags förverkligande också.
Men jag vet mer först om en knapp månad.
Minimalist och lyx boende är ju så personligt och varierande.
Vissa prylar behöver man och andra är lyx. Men att inte göra sig av med ngt under decennier är helt galet.
Gåvor behöver ju inte alls vara prylar. Det kan handla om saker som biobiljetter, konsert biljetter, en bukett blommor, bidrag till en resa etc etc.
Eller ett kort på posten eller en hälsning via nätet. Det är tanken som räknas, inte ’grejen ’.
Skall bli intressant att se om det åter är flytt på gång hos dig. Till ngt ställe där du inte konstant behöver bära ved och elda i kakelugnen….
Ja, gåvor som kan ätas eller användas är bra!
Trivs väldigt bra här, men med tanke på att jag inte blir yngre och här får inte installeras luftvärmepump och fönstren borde förnyas, men tror inte att det sker på ett tag… har jag börjat fundera om jag ändå måste ge mig… hitta något enklare och billigare. Få se!