Övrigt

Om att göra val

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

I går skrev jag om mitt val, då jag sade upp mig från en fast tjänst för två år sedan.
I livet står vi varje dag inför ständiga val. Vad ska vi klä på oss? Hur ska vi spendera en ledig dag? I affären finns massor av produkter att välja bland, vilka ska vi ta och varför? Väljer vi på grund av pris eller ska det vara något ekologiskt.

Jag intervjuade nyligen en ung tjej som är vegan. Då hon reser flyger hon inte, endast tåg och buss gäller eller också liftar hon. Hon valde också bort körkortet.

Chili latte framställd på havredryck.

I samband med intervjun drack jag för första gången i mitt liv en vegandryck som inte innehöll mjölk. Den var rätt speciell men ändå god.

I dag valde jag att sova länge. Begriper egentligen inte att jag dygn efter dygn kan sova tio timmar, och säkert skulle jag lyckas sova tolv timmar om jag inte sa till mig själv att ”nä, nu MÅSTE du upp, du kan inte sova bort sommaren”.
Det är också ett val 🙂

I dag för två år sedan

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

… satt jag och skrev i min dagbok. Klockan var 15.45 den 16 juni 2016.

Jag har sagt upp mig…
Hjärtat slår jättehårt…
Jag vill gråta.
Av rädsla och av lättnad.

Jag satte min tillit till en högre makt. Skrev att jag måste lyssna på mitt hjärta. Att göra så kan inte vara fel.

Jag vill känna tillit. Allt ordnar sig, på något sätt.

Jag ville känna arbetsglädje.
Jag ville inte längre gråta i bilen på väg hem från jobbet.
Jag var inte den där tuffe nyhetsjournalisten som ifrågasatte allt, jag ville inte ställa folk mot väggen. Skrev jag nyheter ville jag göra det på mitt sätt. Sakligt refererande.
Så jag lämnade min fasta anställning på ett medelstort företag inom mediebranschen.

I dag har två år gått. Hittills har allting ordnat sig. Jag har ett eget medieföretag. Jag har lärt mig jättemassor om allt från lagstadgade företagspensionsförsäkringar till skattetekniska frågor.

Alla de uppgifter som jag åtog mig 2016 (många bäckar små, blir en stor å) har jag inte kvar. Jag orkade inte jobba både vardagar och helger, det blev för splittrat.

Någon betald semester har jag inte haft på två år. Men jag har fått en helt annan frid och frihet i mitt liv.
Fortfarande vill jag lita på att allting ordnar sig. På något sätt gör det det, då man lyssnar till sitt ❤ .

 

Unik utställning i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

I dag hade jag glädjen att få närvara vid vernissagen av Ralf Forsströms utställning i Almska Gården.

Jag tror att vi mycket snart kan, såsom stadsdirektör Jan D. Oker-Blom sa i sitt öppningstal, räta ut frågetecknet i utställningens namn.
Lovisa, liten stad – kulturell storstad? Det behövs ett utropstecken i stället.

För den här utställningen är helt unik. Den måste upplevas, både av Lovisabor och av andra finländare. Helst också av en mycket mer bred publik än så. Människor från hela världen måste komma hit!

Scenografen och konstsamlaren själv, Ralf Forsström.

Jag är ju minimalist. Så jag har svårt att tänka mig att mitt hem skulle vara fullt av konstskatter och minnen från en massa resor. Men den här samlingen är ändå härlig att se. Forsström har ett hem i Kainuu i Finland, ett i Lovisa och ett på Bali.

Masker fyller en hel vägg, här syns bara några.

Jag kunde tänka mig att ha EN utvald mask eller två på en vägg. Eller ett par av de otroligt härliga dockorna som det fanns mängder av.
Även om en av mina första tankar är… vem skulle torka dammet av dem 😀

Teaterdräkter i andra våningen.

Att kliva in i Almska Gården är som att kliva in i en annan värld. Upplevelsen är helt unik. Fler besök än ett behövs för att man ska kunna ta till sig allt.

Låt mig få vara lite lyrisk, men den här utställningen är faktiskt en fantastisk gåva till Lovisa stad. Även om den varken är helt gratis att sätta upp eller att upprätthålla. Men ändå.

Blomster längs vägen

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Inspirerad av bloggaren Lantlivsbilder, som i många inlägg har med massor av blommor, tänkte jag att även jag måste ju hitta blommor under mina promenader…

Men riktigt så enkelt var det inte. Jag promenerar i småstadsmiljö, och borde komma lite mer ut på landet för att hitta varierande blomster. Väldigt mycket är ju också torrt där ute just nu.

Nånting hittade jag ju men sällan har jag en aning om vad blomstren heter. Till exempel de här gula…

Rosenbuskar (tror jag att det är) fanns det gott om.

Jag gjorde i alla fall ett försök – kanske jag senare i sommar promenerar i lantligare miljöer och hittar nåt bättre 😀

Vackert kontra fult

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

I går visade jag de här vackra väggarna som har anknytning till en fantastisk utställning i Almska gården.
Invid det huset finns också fina odlingslådor. De i sin tur utgör en så kallad undervisningsträdgård. Vissa växter har kommit i gång, men andra har troligen lidit av torkan. Jag är nu ingen trädgårdsmästare, så jag ska kanske låta bli att säga nåt mer. Men trevliga är lådorna.

Några andra lådor som inte är fullt lika fina och trevliga är de här.

Under infartsbron, alldeles intill Bangatan, står de här lådorna. Bara hundra meter från vackra Almska Gården.

Jag brukar sällan visa sådant som är fult i min stad, men visst ser jag mycket sånt också under mina promenader.

Tog sovmorgon i dag. Annars lite mötesförberedelser och artiklar, i kväll ett föreningsmöte.
Det vackra vädret fortsätter och jag försöker fortsätta njuta av sommaren ❤

Bilder från promenad

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Gårdagens promenad resulterade i några bilder.
Vårt ståtliga museum, Kommendantshuset.

En fontän i Kapellparken.

En liten regnbåge syns här också om du tittar noga till höger om strålarna.
Lovisa å i närheten av sportplanen.
Ån i närheten av mynningen mot Lovisaviken.

Den här dagen har varit jättespäckad av jobb. Frilanskontakter, textredigering, svara på mejl, skriva ut artiklar från i går, göra ny intervju i dag.
I morgon ska jag ta det lite lugnare. Och på fredag har redan halva juni gått! Hjälp! 😀

Snabbt marknadsbesök

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Började med att jag gjorde en intervju om en applikation för smarttelefoner.
Sedan knäppte jag i all hast en bild till bloggen. På den råkade  ett par bekanta fastna. De ser mig men jag såg ju inte dem genom linsen utan först då jag tog upp bilden på datorn.

Marknadsvimmel. Fastän det sällan syns på mina bilder var det rätt mycket folk i rörelse.

Köpte själv två luftväxter till min nya skål, och en liten väska som jag kan ha med på promenaderna. Där bara nycklar, lite pengar, mobiltelefonen och läsglasögonen får plats.

Den annars rätt lugna korsningen i närheten av mitt hem är livligt trafikerad i dag eftersom trafiken dirigeras om då det är marknad. Strax innan var här också två bussar som hämtar invånare från glesbygden till marknaden och sedan kör dem hem igen. Fin service av staden!

Har du skaffat ny karl redan?

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Mannerheimstaty från Café Helmi i Borgå. Får funka som symbolbild.

Den frågan fick jag av en dam som ringde upp mig i går. Hennes ärende var ett helt annat, men i samband med att hon frågade hur jag mådde kom också frågan ”har du skaffat ny karl redan?”.

Nu tog jag faktiskt inte alls illa upp, men frågan väckte en del tankar inombords. Hur skaffar man en ny karl? Ordet ”skaffa” låter lite märkligt. Men många talar ju också om att skaffa barn. Som om det vore hur lätt som helst att göra det.

Man FÅR väl barn om så är meningen? Men en karl, honom får man ju inte bara så där. Och jag vill varken få eller skaffa vilken karl som helst.

Jag har det bra som jag har det. Vilket jag också svarade åt damen. ”Jag vet inte ens om jag vill ha nån ny karl”.

Visst hade jag kunnat förklara varför jag resonerar som jag gör, men jag vet inte om hon hade orkat lyssna. Vänskap, som kanske utmynnar i kärlek, skulle kännas bäst. Jag är inte längre aktivt med på någon dejtingsajt. De funkade bra då jag behövde få mod att träffa nya människor efter skilsmässan, men i dag ger de där sajterna mig inte längre något jag vill ha.

Så nej, jag har inte skaffat nån ny karl.
Men om någon trevlig sådan dyker upp, någon som är på samma våglängd som jag, kanske han kan bli en bra och ny vän.

Lovisas vackra ås

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Bara ett par hundra meter från mitt hem ligger Kvarnåsen. Den sträcker sig uppskattningsvis en dryg kilometer söderut, och slutar där som jag bodde då jag var gift.
Vi har alltså en oas mitt i stan. Utmärkta joggingslingor, små och större stigar, knotiga rötter, backe upp, backe ner, träd av alla de slag, mest tallar tror jag… och massor av stenar, både stora och små.

Här doftar det gott av solig skog. När jag kom till ändan av stigen där nere såg jag två fjärilar i en yster lek i motljus. Tyvärr var jag inte snabb nog med kameran för att föreviga dem.

På åsen finns också en gammal kvarn, därför heter åsen Kvarnåsen 🙂
Här finns också bänkar där man kan sätta sig ner och vila. Nuförtiden är de så kallade sångbänkar 🙂
När man är högst uppe på åskammen kan man se Lovisaviken skymta mellan träden.
De här trapporna går ner mot norra ändan av gamla kyrkogården.

Inte bara svart och vitt…

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… i min garderob mer. Hittade den här blusen på Tokmanni i Gammelby.
Och eftersom Gammelby och Pernå hör till Lovisa har jag handlat lokalt!

Svart och vitt – javisst, men även övervägande blått, närmare bestämt turkost.

Blev en hel del annat shoppat också. Mestadels sådant som jag verkligen behöver från toapapper till tvättmedel och mat.

Om något var så kallat ”onödigt” var det kanske den här skålen, som tillsvidare saknar luftväxter. Det ska nämligen bli ännu fler av dem i mitt hem!

Efter maten åt jag en portion vaniljglass med jordgubbar från plantan på balkongen 🙂