… cirka femtio bitar på plats, bara 950 kvar 😀
Fungerar faktiskt som fin tankeskingrare.
För även om det känns tufft i livet ibland, ni vet då man möter på motstånd av olika slag – känner jag mig just nu fast besluten att stå för det jag tror på.
Övrigt
Att bryta upp och börja om
Man kan se lite symboliskt på det här med pusslandet.
Jag bröt upp ett gammalt och började på ett nytt!
Jag trodde det skulle kännas svårt att plocka isär det, men det gjorde inte särskilt ont 🙂 Min syster och jag hann prata allt möjligt medan vi pillade loss bitarna, för det krävde lite tid.
Jag kände mig riktigt lycklig igår kväll där jag satt och sorterade bitar. Försökte först hitta alla kantbitar, och sedan finns det en hel del karaktäristiska bitar som står på tur.
Grattis Runeberg, i morgon!
Runebergsdagen firas i morgon, men jag äter bakelsen redan i dag.
Här finns mera information om Runeberg, Finlands nationalskald, om tårtorna med mera. Annars är det ju bara att googla på ordet runebergstårtor, så hittar man hur många bilder som helst på bakelsen. Det finns flera varianter av den också, såsom det finns av mycket annat gott.
Jag tycker att kakan ska vara lagom blöt, inte helt dränkt förstås, men absolut inte för torr heller.
Runebergstårta äter jag nog bara en gång om året, just den här tiden, en eller två stycken.
Tuff match!
Mycket fysiskt och snabbt spel, och två jämna perioder innan Tor ryckte ifrån och vann 6–3 mot stentuffa SB Vaasa.
Tyckte att jag fick till en ganska fartfylld och kul bild. Inte kul för att Kasper ramlade, men kul som bild!
Marknad i stan
Marknaderna i Lovisa arrangeras för det mesta om tisdagar. Men då och då även på en lördag, vilket jag tycker borde gynna dem som inte kommer loss från sina jobb. Som kanske jobbar på andra orter.
I dag var det minus nio grader och blåste också lite, men någon snö föll inte, så om man var ordentligt klädd klarade man sig bra.
Jag köpte ett nytt plagg, en tunika – surprise, surprise, i svart och vitt! 😀
Idéerna tar inte slut
… då det gäller blogginlägg. Snarare är det så att jag inte hinner med allt som jag vill hinna med 😀
Därför blir det alla möjliga korta, ibland opersonliga och ostrukturerade skriverier. Kom nyss hem från Happy Hour i goda vänners lag. Två glas skumpa och diskussioner som handlade om LIVET, som också inkluderar DÖDEN, gjorde gott åt min hjärna som ibland går på högvarv.
Av en kollega och vän fick jag detta pussel. Ser fram emot att få de där lugna stunderna på kvällarna då jag letar efter de rätta bitarna.
Väninnan däremot sa att hon gärna avstod från det för att inte få ett nervsammanbrott 😀
Så bra att vi alla är olika som människor ❤
Att lita på att allt ordnar sig
I morse hade jag kontakt med övre våningen… alltså inte med personerna som bor ovanför mig, utan med en högre makt, med det jag även kallar Universum eller med Gubben Gud. För det är så jag kallar den högre makten, jag kallar den inte Hen, ej eller Gumman Gud.
Tacksam om jag inte behöver argumentera mer kring det 😀
Jag var på massage, går varannan vecka. Älskar de latinska namnen på musklerna och allt annat som berörs. Är också på samma våglängd med företagaren som ger massagen, en ”gammal” skolkompis till mig.
Vi pratar ofta om det där med att man ska lita på att saker och ting ordnar sig.
Innan jag gick till henne fick jag nämligen en beställning på ett översättningsjobb, och på väg hem från stan fick jag ett jobb till.
Det är ju inte så att Nya Östis betalar uselt, inte alls. Jag får honorar därifrån, men som egenföretagare med en massa utgifter och som singel där jag inte kan dela utgifterna, behöver jag varje månad en viss summa för att få alla fakturor betalda. Och nu känner jag att allt åter ordnat sig för ett par månader framöver – tack GG och Universum ❤
I tankarna måste man få drömma sig bort
… för där ute vräker snön ner. Inga trottoarer i centrum var skottade då jag gick hem från redaktionsmötet och layout-utbildningen. Hade två kassar att bära på så jag tog inte ens fram kameran.
Drömmer mig istället framåt i tiden, mot en sommar som jag hoppas kommer i år. Tänk den där dagen då man första gången får känna gräset under sina bara fötter ❤
Månadsbilden, februari 2018
I dag blåser det rejält och jag tror att det snöar lite också. Mest är det väl ändå befintlig snö som yr omkring.
Februarimånads bild i kalendern överensstämmer med verkligheten, för nu har vi snö igen.
Fördelen med att jobba hemifrån är att jag kan sitta i myskläder vid datorn, jag måste inte gå ut. Eller jo, i dag har vi redaktionsmöte på eftermiddagen och efter det layout-utbildning, så nog blir det lite frisk luft för mig 🙂
Gardinen kom på plats
… jag känner att det hände med livet på spel.
Att klättra i den här åldern, särskilt då man bor ensam hemma, är inget att leka med 😀 Jag hade mobiltelefonen nära och tänkte att om jag inte klarar av annat så kanske jag kan få iväg ett nödsamtal om jag ramlat.
Vatten på kvarn blir det för bloggarvännen BP som undrar varför jag klär mig mest i svart och vitt. Även heminredningen går i svart, vitt, lite grått, lite brunt och stål/metall.
Jag hade rätt länge tänkt att jag ska få upp den här extra gardinen mot väggen. Den döljer (nästan) två vattenrör.
Och det som syns i fönstret är inte supermånen 😀
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 