Igår var jag full av energi. Gjorde två frilansjobb och skottade snö flera gånger.
I dag kände jag mig däremot helt dränerad, kanske för att jag gjorde så mycket igår? Men det oaktat var jag tvungen att gå ut och putsa bort tio centimeter snö från bilen och köra den några varv på stan så att den ens lite skulle tina upp. Alla som har sina bilar utomhus har ju samma arbete framför sig.
Flyttade plats för bilen på vår gårdsplan som är stor. Då kommer serviceföretaget åt att med sin lilla traktor ta bort snöhögarna som finns där min bil stod.
Nu snöar det igen, så det kanske kommer tio centimeter till.
… då jag gjorde snöarbete på mammas gård 🙂 I dag var snön lite tyngre. Inte värsta blötsnön men tyngre än den lätta frostsnön.
Jag ser det positiva. På dagen skottade jag snö på hemmagården, inte mer än en kvart och bara gången till källaren. Hos mamma tog det lite längre tid. Men jag tycker om att skotta snö, då tid finns och då jag får göra det i min takt och på mitt sätt. Det är bästa vardagsmotionen, jag känner att jag håller mig i form med allt detta, då jag också bär ved rätt ofta.
Mamma stod faktiskt och fönstret och applåderade då jag skottade. Det tycker jag var rart gjort ❤
Blir nu ett foto från mitt hem istället. Bondhörnan och dagboksskåpet där jag inte ännu tänt ljusen när bilden togs. Ett ledljus har jag på sekretären, lätt att flytta hit och dit och behöver inte tänka på underlaget osv.
Eftersom vi hade krångel med bilen några dagar samlade sig ärenden på hög och det krävde i dag fyra timmar att uträtta allt. Men det var riktigt skönt att få massor inköpt på en gång. Fem kassar släpade jag från porten över gården upp på terrassen vid halvfyratiden.
Torsdagar är ofta så kallade mamma-dagar, handla mat, uträtta andra ärenden, dosera mediciner, skotta snö ibland. Se till att hennes fågelvänner har mat. Men vad gör man inte för sin åldrande mor.
Ibland känns det som att orken är på upphällning, men ibland känns det också givande att finnas till.
Idag kan jag bara kolla på Tors innebandymatch hemma via datorn. Jag behöver elda ikväll eftersom jag har två frilansjobb imorgon och bastu efter det. Då blir det en dag paus med eldningen, och det går ännu an då det inte är så jättekallt just nu. Men kylan ska återvända, och då behöver jag elda så gott som varje dag.
… från en kall och solig dag, den fjärde februari. Tycker om vackra glasföremål, och hur solen glittrar i dem. I några har jag växter för att rota sig, andra står tomma eller med vatten i.
Det är mycket nu kring mamma som tagit tid. Vi försöker fortfarande få hemsjukvård för henne, eftersom det lilla såret på benet troligen kräver ett par månaders vård till.
Ute är det lyckligtvis plusgrader, ungefär +1 tippar jag. I morse vaknade jag av att plogbilen körde förbi tre gånger vid tretiden. Tänkte att det hade snöat, men det hade det inte gjort. Sedan började gatorna skrapas vid fem-sex-tiden. Jag förstår att det ska göras då som det är inte är så mycket trafik, men jag hölls då vaken ett par timmar och behövde sedan sova till 10.15 😀
Har bokat tider för vissa jobb i dag och har ganska lagom med jobb i januari. Ändå är nog ekonomin en utmaning på vintern då elektriciteten kostar. Det räcker inte med att enbart elda i ett gammalt hus. Så det har jag lärt mig när jag bor här, på sommaren ska jag spara pengar så att jag har råd att betala också för el på vintern.
Legendariska Hotell och restaurang Zilton. En gång var den här byggnaden blå, det kan man se på gamla foton. Men så kom hotellet mittemot på andra sidan gatan och jag tror att stadsplaneringen då ville ha enhetlig gul färg.
Nu har jag inte varit inne här på många år. Inget fel på restaurangen i sig, men jag kanske kan säga det som så att ”jag inte hör till dess målgrupp” 😀 Som yngre var jag här ofta. Det var hålligång i fyra våningar då. I källaren fanns en trevlig pub, från gatunivån gick man in från en annan dörr på den tiden för i byggnaden fanns också andra företag. På första våningen fanns dansrestaurang med bardisk och en annan bardisk fanns i ett annat rum. I översta våningen ett disco, som en tid kallades Skylab.
Aj hörni, det var tider det! Och in gick jag nån gång med falsk legitimation då jag var bara sjutton år. Sånt har väl en och var sysslat med nån gång 🙂
Jag har varit ute på en kort promenad. Forna elevhemmet ligger till vänster på bilden. Det här är Mariegatan, min hemadress, och huset jag bor i är det gula som syns lite längre fram till vänster.
Dagens 💪💪 utgjordes av snöarbete på gården. Traktorn sköter det mesta men jag tog upp en gång från terrassens trappa till källartrappan och där skottade jag bort snön också, så att jag kom ner och kunde hämta ved. Med hjälp av lite yngre krafter fick jag in en extra Ikea-kasse med ved, ensam brukar jag bara orka bära en enda.
Men det här är vardagsmotion och så länge som armar, ben och leder håller så gör jag det gärna.
Ikväll börjar serien ”Lerin på äldreboendet”. Jag kollar redan om en stund på den på SVT Play ❤ Efter de första fem minuterna skrattade jag redan då Lars sa att det ser ut som efter en begravning då han hade fått så mycket blommor till sin födelsedag. Och så frågade han om Junior redan beställt kistan. Sådan humor gillar jag!
Den här byggnaden tycker jag mycket om. Här har funnits allt från bank till olika slags affärer. På den tiden som små butiker var lönsamma. Här blev jag fotograferad i en liten butik, då jag tog studenten, om jag minns rätt. Och kanske jag gick från konfirmationen i kyrkan hit?
En butik som sålde allt från leksaker till husgeråd fanns här också innan banken kom. Restauranger med olika namn har här funnits, senast Locale, men före det Bella och Stella och för länge sedan ett disco.
Segermanska huset har byggnaden kallats och kallas kanske ännu i viss mån det. Alexandersgården heter gården bakom huset, en innergård där ingångarna till flera fina små företag finns, bland dem Peikonkello blomsteraffär som jag skrev om igår.
Ja, det var mycket lugnt på gatorna i lilla Lovisa igår då det var söndag. Det här är enkelriktade Drottninggatan.
Jag kan tänka mig att det är minst lika lugnt i dag, då det är trettondag och därmed helg. Så bilderna passar därför lika bra att visa i dag.
På bilden härunder, Alexandersgatan. Där har restaurang Kronan, som inte syns på bilden, stängt på grund av renovering, öppnar den 14 januari. Och det populära caféet Cafe Favorit öppnar först den 21 januari. Personalen behöver ledigt och tar vanligtvis ut ledigheter de första tre veckorna i januari som överlag är en lugn månad.
På samma gata har ändå rätt nyligen öppnat en affär som säljer luftvärmepumpar och en ny affär som ska börja sälja second hand kläder och diverse andra prylar öppnar också. Så företagarandan är det inte fel på i staden. Sedan är det bara att hoppas att så många som möjligt handlar lokalt och inte låter sig dras till stora marketar.
De finska unglejonen slog i förlängningen i natt Sveriges Småkronor och Finland är klar för final. Den orkar jag ändå inte se i direktsändning, så det får duga med att kolla webben imorgon. Matchen spelas halv fyra på morgonen finsk tid natten mot måndag. Det var med nöd och näppe jag klarade att se matchen mot Sverige igår, den slutade runt 01.30.
Jag glömde ta foton då på natten men därförinnan kollade jag ”Bamse och vulkanön” som visades på SVT:s barnkanal. Jag ser ibland på barnprogram av den enkla anledningen att allt annat är så dåligt eller våldsamt…
Kylan håller oss i ett stadigt grepp. Minus tolv grader och jag ska på ett jobb idag dit jag måste ta mig till fots. Ska se om där finns någon skylt att fota så att jag kan lägga ut Skyltsöndagsbidraget lite senare.
Vi har kanske haft minus elva någon natt på fjolårssidan, men nu var det minus sexton då jag vaknade. Tretton plus i köket och fjorton i sovrummet, men såsom jag tidigare skrivit – det går ingen nöd på mig. Sover under duntäcke och yllepläd med kläder på och jag har inte frusit en enda natt, fastän jag inte har elementet på i sovrummet.
Hyacinterna står sig fina, de vill ju ha det svalt och så får de också ha det hos mig ❤
Bytte batterier i mätaren igår och då nollades datum och klocka, vilket jag inte ännu kommit mig för att ställa om. Det enda jag vill kolla är inomhustemperaturen som här gått upp till nästan 14 och ute var det då -15,7.
Försökte fånga det vackra med solen som gjorde att snön gnistrade i träden, men det var inte så lätt.
Jag har eldat lite i morse och fortsätter ikväll. Då det är riktigt kallt ute mår kakelugnen, och även mitt hem, bäst av två eldningsturer. Det i sig betyder att jag behöver vara hemma nästan hela dagen.
Ikväll ska jag kolla när Unglejonen möter Småkronorna i hockey-VM. Börjar sent, vid 22.30, men ska nog klara det då jag behöver på jobb först klockan 14 imorgon. Har en intervju då, så söndag som det är 🙂
… då jag skottade snö hos mamma eller då jag gjorde det här hemma vid källartrappan. Gällde att passa på nu då det var det som på finska kallas pakkaslumi, alltså snö som är lätt för att det är så kallt ute (vi har minus nio grader). Blötsnö är ju något helt annat att jobba med.
Avkoppling på kvällen. En tidning från december då det gavs tips om julblommor och arrangemang.
I morse hade jag +16 grader inne, vilket beror på de kalla nätterna. Nu har jag eldat och kommit upp till +18 och jag har ju redan vant mig vid svala temperaturer. Har fyra tröjor, två par leggings och ett par yllestrumpor och då går det helt på riktigt inte någon nöd på mig. Jag skulle inte byta bort det liv jag har här i gamla huset mot ett bekvämare i ett våningshus.
Rutinerna är ändå helt annorlunda, till exempel då jag ska hämta in post. Jag kan inte vara säker på att jag får upp låset där då det varit plusgrader en dag och är jättekallt en annan dag. Då tar jag en påse med varmt vatten med mig. Låsolja funkar bara från och till.
Jag uppskattar också veckans bastutur enormt mycket. Det här är lite som att bo på landet, men ändå mitt i stan. Förhållandena är enkla, samtidigt som jag har tillgång till elektricitet (snålar ändå med den), dator, teve (stort sällskap).
Nu har jag bott här ganska exakt ett halvt år. Jag har ännu inte upplevt en riktigt sträng vinter här, men inte heller en vår. Så det är våren jag väntar på 🌷🌷
Listan med nyord publicerades i slutet av året bland annat i Hufvudstadsbladet. Artikeln finns här, men rätt många artiklar är numera bakom betalmur, så då ser bara prenumeranter den.
Ordet umarell förstår jag mig inte alls på, inte ens förklaringen 🙂
Ordet vänskapsbänk däremot är ett fint ord ❤ Tänk om vi kunde få sådana i Lovisa. Men kanske det är för känsligt i en liten stad? Då du sätter dig på en sådan visar du att du vill ha sällskap, att du känner dig ensam, behöver prata. Inget att skämmas för, tycker jag. Men jag misstänker ändå att jag skulle sitta ensam länge på en sådan bänk och människor skulle gå förbi och tycka synd om mig 🙄 Vet ju inte innan det har testats! 😀
Här brinner inte alla ljus på plåtskåpet samtidigt, men alltid ett litet gäng varje kväll. Snäckorna är från olika resor, från de tider då det inte var förbjudet att plocka och ta med sig. Eller också kan jag säga att jag faktiskt inte visste att det är och var förbjudet i vissa länder. Tullen stoppade mig inte heller, jag hade ju aldrig mer än en eller två snäckor med mig. Men visst, om tusentals turister gör samma sak… så ja, jag förstår.
Ängeln i förgrunden är en julgåva. Ljuset till vänster köpte jag i Montenegro.
Plåtskåp, underlägg för ljusen, aluminiumfolie. Jag försöker verkligen vara försiktig.
Dessa stämningshöjare får mig att orka vidare genom vintermörkret. Dagarna ljusnar minut för minut.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 