Övrigt

Trees on Thursdays och Tråktorsdag, som inte var helt tråkig

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Bloggvännen Kajsalisa har lanserat Tråktorsdag. Jag har inte varit med förr, för jag har lite svårt med det där att kalla något tråkigt eller trist. Men visst finns det massor som INTE är roligt, som är grått och trist, kallt eller mörkt den här årstiden. Och annat som också kan ses som tråkigt.

Allt annat än tråkigt är ju det här. Väldigt vackert med sol i trädens löv. Bilden tog jag då jag igår samlade steg. Så det var egentligen Trees on Wednesdays 🙂

Att hämta ut paket från en automat är inte heller tråkigt. Men då jag sedan ser att benvärmarna, ett slags höga ”leggings” kom i fel storlek, var det ju tråkigt. Storleken M gick bra upp till en bit över knäet men sedan sade det stopp. Jag hade beställt XL.

Tråkigt att packa och sända tillbaka, men det gick smidigare än jag hade förväntat mig.

Inte tråkigt att handla i S-Market och apoteket där heller. Men tungt med många kassar då vi handlar till oss själva, min syster och jag, och dessutom till vår mamma för en hel vecka (lyckas inte alltid, men vi försöker).

Imorgon har jag stora förväntningar på bokmässan i Helsingfors. Vi ska marknadsföra Nya Östis, men jag ska också få lite tid till att botanisera bland olika svenskspråkiga böcker och särskilt dem som Tove Jansson skrivit. Mumin ❤

Kvälls- och nattbilder från Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Det blir bara mörkare och mörkare – ett par månader framöver. Normaltid / vintertid infaller natten mot söndag med visare som ska flyttas en timme bakåt. För mig spelar sommartid/vintertid inte så stor roll, men jag känner många som lider av tidsomställningen.

I och med att jag åter promenerar för att samla steg så blir det allehanda kvälls- och nattbilder från Lovisa. Och kyrkan från olika vinklar, tänkte jag mig 😀
En enorm vägg som kunde te sig fin som plats för muralmålning. Men här hos oss, i vår lilla stad, har ingen kommit på idén, eller ingen tycker att det är en BRA idé. Men om någon sedan målar nåt vackert på alla tomma väggytor vi har, så hoppas jag att någon också kommer ihåg att jag har förespråkat detta länge.

Så sant som skrivet och sagt

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

I går då jag gick hem från massagen tog jag det här fotot. Citaten på Drottninggatan väcker tankar. Och egentligen borde jag ju ha börjat hoppa hage efter att jag läste det här. Men någon gräns finns ändå för en 61-åring var balans och muskulatur inte är som den var för trettio år sedan 😀

Så där allmänt sett vill jag åter ge mer plats i livet för lek och spontana infall. Kanske också färger, så att allt inte är svart och vitt. Få se!

I dag är det innebandymatch på bortaplan, också denna gång i Tammerfors. Jag hoppas att jag hittar allt möjligt roligt att fotografera, utöver matchbilder.

Populär bok just nu

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Den här boken om Jörn Donner och Bitte Westerlund är mycket populär just nu i Finland. Den som vill låna boken från en bibba får förbereda sig på långa köer. Jag tror att boken funnit sina läsare också i Sverige.

Jag hade tänkt att jag köper den på bokmässan i Helsingfors, dit jag ska om en vecka. Hade kanske då kunnat få författaren Philip Teirs (före detta kollega från KSF Media) och Bitte Westerlunds signaturer. Men sedan tänkte jag att jag vill stöda vår lokala bokhandel i Lovisa och köpte boken där istället. Fint att den inte var slutsåld där just nu.

Hösten är böckernas och tidningarnas tid för mig. Och kanske jag snart åter lägger ett nyss pussel.

Fem en fredag, färgsprakande tomte!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Bloggaren Mitt Skogsliden har ett tema som heter Färgsprakande fredag. Jag har flera gånger tänkt vara med i det, men varje gång glömt temat. Nu råkade jag se bloggvännen Geddfish länka till sitt inlägg på Facebook och då tänkte jag, NU ska jag vara med. Ni vet ju att mitt liv inte sprakar av färger, men det kan ju börja göra det. Fastän jag älskar svart och vitt, grått och mörkbrunt 😀

Jag skrattade faktiskt gott och länge igår åt denna tomte. Han fick mig att fnissa. Så han hade mycket väl kunnat kvala in som ett Glad måndag-bidrag men nu fick han stå för de färgsprakande istället.

Hos Elisamatilda är det temat ”Egenskaper” som gäller. Hon frågar följande och jag svarar:

Vad är du för kort för att göra?
– Nå upp till översta hyllorna i mitt kök här hemma, och ibland finns varor på hyllor i affärer så högt uppe att stege behövs och då får någon annan klättra.

Vad är du för envis för att göra?
– Jag är för envis för att ge upp, om det uppstår tekniska problem vill jag lösa dem, och om jag inte genast hittar en sak jag letar efter ger jag inte upp i första taget.

Vad är du för rädd för att göra?
– Har ännu tandläkarskräck. Innan pandemin fick jag bort en del av rädslan. Sedan fick jag inte gå dit på ett par år och nu finns rädslan igen…

Vad är du för lat för att göra?
– Orkar inte läsa långa instruktioner och manualer. Tillreder sällan mat här hemma, går hellre ut och äter.

Vad är du för ung för att göra?
– Undrar om det finns något sånt då man fyllt 61 år? Skriver som Elisamatilda, jag är för ung för att gå i pension, men om fyra år borde jag få göra det.

Halva veckan har nästan gått

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

… och snart känns det att jag kan pusta ut lite. Besök hos fysioterapeut imorgon, massage på fredag efter fem veckors paus. Behövs verkligen. Ibland blir det paus av olika orsaker, nu grasserar jag influensor, bland annat.

Isande kallt i dag då vi planterade ljung på gravarna. Men skönt att få det gjort. Det är ju bara jag själv som måste gräva fram en varmare tjock tröja, klä mig i högskaftade vinterstövlar, skaffa en ny varm vinterjacka (har bara en kappa).

Kära pappa. Nästa år fyller du 100 år. Saknad har du varit länge ❤ Att du själv valde att lämna jordelivet, utan att lämna en förklaring har satt spår i mig.

Jag förstår nu som äldre varför jag skapat ett pansar kring mig. Jag blev övergiven då som 15-åring utan att veta varför.

Då jag blev övergiven för tio år sedan i samband med skilsmässan sa terapeuten att jag har all anledning att gråta. Jag undrade nämligen då varför jag grät så mycket. Varför tårarna aldrig tog slut. För i grund och botten hade jag ju det det bra ändå. Med tak över huvet, mat på bordet och ett jobb att gå till. Fastanställning på den tiden.

Terapeuten fick mig att förstå att jag tappert hade kämpat på, troligen inte sörjt färdigt, inte fått sorgen bearbetad efter pappas bortgång. Sedan ploppade allt upp på nytt då skilsmässan kom som en blixt från en klar himmel.

Efter det har jag troligen byggt ett skyddspansar för att inget och ingen ska kunna såra mig igen. Jag har varit ensam snart tio år och det har blivit naturligt att jobbet fyller min vardag från morgon till kväll.

Jag har ofta velat skriva om djupare saker än en massa ytligt tjafs. Men jag har tagit hänsyn till andra människor, och jag gör det fortfarande från fall till fall.

Men nu fick jag ur mig det här.

Så var åter en söndag nästan förbi

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Jag är inte direkt en vän av saker tillverkade i plast. Men jag har gett efter då det gäller vackra kvistar som ser nästan äkta ut med frusna rönnbär och lingon, kottar och granris. Jag har dem i en vas på balkongen. På mitt loppis i somras var jag redo att ge gratis bort kottarna och granrisen, men ingen ville ha dem 😂 Så nu köpte jag frusna rönnbär och lingon till.

Och ni som känner mig. Klistermärken! Kan inte ha för många av dem. Nu lite vintertema för kommande månader. De används i min dagbok och ibland på postcrossingkort och på kuvert då jag skickar post till vänner och bekanta.

Det är +6 grader nu när klockan är 18.30. Det har både regnat och varit sol i dag. Två gånger såg jag regnbågen. Mamma har fått ved in till sig och en mus som hade avlidit och sedan börjat lukta fy-tvi-vale har hittats och burits ut. Frid över dess minne 🙏😇

Alla som bor i gamla hus vet att det är den tiden på året nu. Kallt ute, varmt inne. Även möss vill ha det varmt 😀

Fem en fredag, FINANSER

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Veckans tema med fem frågor hos Elisamatilda är FINANSER.

Vad anser du är ditt senaste stora köp?
– En fin tröja i merinoull från Loviisa Shop och Gemmis sortiment på bostadsmässan.

Vad hoppas du spendera pengar på inom närmaste tiden?
– Bara det mest nödvändiga, såsom mat och annat som absolut behövs i vardagen. Hit hör träffar med goda vänner och god mat med dryck. Mot december vill jag spendera lite pengar på julmarknader.

När avstod du senast från att köpa något?
– Det händer då och då att jag ser snygga saker som skulle passa i hemmet, men som jag inte helt nödvändigtvis behöver. Jag vände och vred på en tallrik med Muminmotiv förra veckan, men det var inte helt det motiv jag ville ha, så jag avstod.

När ångrade du senast ett köp?
– Minns inte direkt… kanske det var en blus.

Vad sparar du till?
– Inget direkt just nu. I drömmarna, en husbil eller husvagn.

Den här bilden har inget med inlägget att göra. Den är tagen för tre år sedan i slutet av oktober. Lovisaviken ligger spegelblank vid Skeppsbroområdet.

Gårdagens fråga på WordPress löd såhär:
Vad är något du skulle försöka om du garanterat inte misslyckades?
Mitt svar är: Flyga som en fågel, alltså inte med flygplan – men flyga själv!

Aldrig fel med lite ost

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Det må då vara vilken tid på dygnet som helst, vid halvtretiden i dag. Bär, marmelad och ostar på Kronans pianobar är ALLTID rätt.

Det har blåst mycket. Nu har vi +8 grader. I morse vaknade jag av regnsmatter mot rutan. Hösten är mysig på många sätt, men min mest älskade årstid är den inte, kanske mest på grund av mörkret, vätan, kylan.

Det är bara att hanka sig fram. Det finns ljusglimtar i vardagen, vänner som alltid står vid ens sida.
Och när jag ser hur krigen rasar i Ukraina och i Israel… hur jordbävningar drabbar Afghanistan… hur naturkatastrofer skördar offer, och hur gasrör förstörs i Finska viken… Då känner jag att jag kan vara glad som åtminstone idag har det bra. Jag kanske har tak över huvudet nästa natt, en skön säng att sova i, ett jobb som håller mig sysselsatt, mat på bordet.

Kramar till er alla där ute ❤ Vi måste orka tro att det goda kan segra, att kärleken övervinner allt.

Förresten… igår delade en kollega, som tidigare chefade för finska lokaltidningen, mitt blogginlägg om Hambergska huset på Loviisan seutufoorumi på Facebook. Tack Arto för det! Det blev mycket diskussion om byggnadens öde i den FB-gruppen och min statistik blomstrade 😍

Blandade bilder i höstrusket

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Googlade på det här namnet och kom fram till att det betyder ”tokig i vin”, ”crazy about wine”. Den lilla baren, platsen, restaurangen finns i Borgå. Nära stadshuset och vid den parkering där jag för det mesta lämnar bilen då jag besöker grannstaden.

Det här hade kunnat vara ett skyltsöndagsbidrag eller ett fönsterbidrag. Men det blev ett onsdagsbidrag, en dag då det ösregnar ute och vi har slutspurt för att få ut den här veckans tidning. Jag har suttit vid datorn fem timmar i ett sträck, därför blir det arkivbilder på bloggen.

Men det ska nog bli paus i jobbet efter klockan 17 och andra aktiviteter här hemma på kvällen.

Croques Caprese åt vi tidigare i somras med Ann-Britt på Kronan. Den är så stor att vi alltid delar en sinsemellan. Nu får jag bara titta på bilder av mat då jag inte kommer ut till nån restaurang i dag. Eventuellt gör jag det imorgon.