Gult är inte fult, gult lyser upp, just nu på min balkong. Gult och är också en bärande färg i Lovisa Tors speldräkt, tillsammans med blått. Den andra speldräkten som laget har är blåvit, om det skulle råka vara så att motståndarna som hemmalag spelar i gula skjortor.
Lever ännu på det glada minnet från lördagens supporterfest, och önskar er alla en glad måndag och god start på veckan. Här blir det nog fullt upp med att få allt klart från arvoden till annat administrativt och att packa inför stundande läsarresa. Bara en vecka dit.
Samtidigt som det är härliga tider med vår och sol betyder det gatudamm i stora mängder. Det har inte regnat på flera veckor och snart ska väl gatorna spolas maskinellt för att få bort gruset och dammet. Ingen aning om hur staden och husbolagen har tänkt göra detta och när, men att föra bilen till en tvätthall som kostar 26 euro känns inte riktigt klokt eftersom bilen två dagar senare åter är täckt av gatudamm.
Har förmånen att få spola av dammet på bilägarens gård. Helt rent blir det ju inte då det är förbjudet att använda tvättmedel som rinner ner i marken, men rent vatten får man tillsvidare ändå spruta 🙄 Bilen blev glad!
Den obligatoriska bilden av Blomflaggan bakom kyrkan togs under dagens promenad. Hade förstås också här kunnat vänta tills sanden hade krattats bort eller mera grönt kommit upp från jorden, men tänkte att kanske blommorna vid det laget är ett minne blott 😀
Även om jag inte varje dag rapporterat från promenadstråken har saldot ändå varje dag fyllts med minst 2500 steg, och som bäst varit uppe i runt 5000.
En lite annorlunda, men därmed inte mindre betydelsefull, skyltning. Igår hade Tors supportrar säsongsavslutning, och det hade laget också, men på annat håll. Tre spelare kom ändå och tackade oss. De höll tal och berättade hur betydelsefullt och unikt vårt stöd är. Få innebandyföreningar i landet har en sådan stor och trogen supporterskara som Lovisa Tor.
Som gäng fick vi den här tröjan och den får följa med på kommande bortamatcher. Dels pryda bussfönstret, dels användas av någon som får plats inne i tröjan och det råkar nu tyvärr inte vara jag 😂
Det var en superrolig fest som vanligt. Några eldsjälar hade sett till att bordet var dukat med små pizzor, ostar, kex, sallad, vindruvor, grönsaker, kokt korv och köttbullar. Det smakade minsann!
Och oj så vi skrattade åt allehanda minnen. Vi har alltid roligt tillsammans, en fantastisk sammanhållning och ibland skrattar vi så tårarna rinner. Det här gänget trivs jag tillsammans med, här är jag aldrig ensam 💙💛 Vi konstaterade också att vi har aldrig varit sura i bussen på väg hem ens då vi förlorat. Och genom åren har vi varit med om många tunga förluster. Men vi klarar dem tillsammans och vet att det kommer nya matcher och även stora framgångar har vi delat.
Igår kväll blev det för en kort stund ett vackert skuggspel på min vägg. Monsteran har vuxit bra och snart måste jag åter binda upp den och ge den en lite större kruka att stå i. Den behöver inte nödvändigtvis ny mylla, men krukan den står i nu måste placeras in i en större och flera stödpinnar och band behövs 🙂
I dag på eftermiddagen ska vi skåla för en väninna som fyllt 70 år och senare mot kvällen är det följande fest 🍾
Ställer du frågan till mig blir svaret: Nej, det kan man inte ha 😂 Ett av mina ex tyckte ändå en gång att jag hade för många och bad mig kolla i förrådet och rensa. Idag gjorde jag samma då jag vårstädade balkongen. Jag kollade lagret och rensade bort dem som inte passade i min färgskala, eller som jag annars bara anser att jag kan ge bort eller slänga. På bilden finns en del av krukorna som jag behåller.
Jag tycker om att städa, då andan faller på. Då händer det mycket på en gång. Men jag tar också många pauser och tänker aldrig ”detta måste bli klart, detta duger inte, bättre kan du!” Nej, jag och det som görs här hemma duger som det är.
Det har varit +19 grader i dag, helt underbart! Snart blir det svalare igen, men just de här fina vårdagarna ger mig mycket energi. Jag har också varit ledig från jobbet i dag och då gäller det att passa på. Både då det gäller att feja lite i knutarna och att blogga 🙂 Och så har jag varit hos frissan och fått såväl ögonbryn som håret fixat.
I detta inlägg lovade jag berätta mer då det blev offentligt bekräftad, och nu har jag fått besked från Paikallislehtien päätoimittajayhdistys (Lokaltidningarnas chefredaktörsförening) att jag får ett rekreationsstipendium på 300 euro ❤ Och det kommer jag att använda som delbetalning för stugan som jag hyrt och ska vistas i i juni månad.
Och ett glädjebesked till. Lukas lever! Min ekplanta på balkongen. Det är ju egentligen helt fantastiskt! 🌱
Ringduvan bygger bo i en granhäck. Jag tycker det skulle kännas lite stickigt i rumpan, men fågeln må nu avgöra själv var den vill bo. Den hämtade olika material till sitt bo, landade så här att jag hann få bild, och dök sedan in i häcken som svajade till under den tid som fågeln rumsterade om där. Sedan flög fågeln ut igen för att hitta mer byggmaterial. Det är bråda tider får vissa fåglar nu!
Här sitter en annan duva och hoar. Snett nere till vänster om duvan syns en koltrast. Aj, inte? Ja men den är nog där 😀 Fåglarnas liv är intressanta att följa. Jag fantiserar om vad de tänker och säger.
– Var hämtade du det där byggmaterialet, frågar fågel A. – Jag hittade det där från andra sidan häcken, från en hög med kvistar som grannen lämnat, svarar fågel B. – Aj näääi, säger fågel A. Jag gjorde samma ifjol och det var nog det sämsta materialet jag nånsin haft. Flyg till Johanssons tomt, där hittar du bättre material. – Tusen tack för tipset, säger fågel B.
Hos Elisamatilda är det ”Borta men inte glömd” som gäller.
Vilken handling som du gjort i veckan vill du gärna få ogjord? – Kommer inte på något. Ibland säger något ogenomtänkt, men brukar försöka vara finkänslig.
När senast raderade du något? – Det sker dagligen, och flera gånger, att jag raderar mejl. Får så pass många, också skräp, och de ska städas bort direkt.
När har du varit glad över inställda planer? – Glad känns som fel ord, men lättad är jag ofta då möten inhiberas om det är så att jag ändå har fullt upp den dagen.
Vad glömmer du oftast på väg ut genom dörren och som du får vända tillbaka för? – Då jag bor ensam är jag noga med nycklar och mobiltelefon, men ibland har jag glömt skräppåsen på golvet i hallen och då får jag gå ett varv till senare.
Hur ser du till att komma ihåg något du ska göra dagen efter? – Listor, listor, listor. Skriver upp, bockar av.
Gjorde första promenaden redan före halv elva på förmiddagen, inte så vanligt för mig. Bongade detta lilla blå hav av blommor längs vägen ❤
Ett tydligt vårtecken är det då resebyrån Ingves Svanbäck med sin buss besöker Lovisa för att presentera kommande resor. Nu vill ju många resa igen, efter en paus på över två år på grund av pandemin. Mannen till vänster är Sune Sundholm, han ska vara chaufför på Nya Östis läsarresa. En glad prick! Och trevliga ska ju chaufförerna vara, sociala och hjälpsamma. Det skulle ju vara hemskt att ha en sur chaufför som bara grymtade till svar 😂 På bilden ses också Ann-Louise och Niclas från resebyrån.
Igår fotograferade jag glasskiosken som anlänt till parken invid torget. Reaktionerna brukar bli många då jag publicerar den på Facebook. Klart att var och en har rätt till sina åsikter och att de kan vara delade vad gäller utbudet av glass. Men det är helt onödigt att skriva att vagnen är ful eller att det är fel sorts glass som säljs här. Det finns andra kiosker och affärer där utbudet är ett annat. En övervägande majoritet av kommentarerna var ändå sakliga och utstrålade tacksamhet och glädje.
Alltså va?! Ett halvt år sedan jag skrev förra Vacker vägg-inlägget! Ett bevis på att tiden rusar? Eller ett bevis på att jag glömt bort hela kategorin? Inte haft tillräckligt med vackra väggar omkring mig? Inte haft ögonen och sinnet öppna?
Jag hoppas att jag ska förstå och komma ihåg att ta TUSEN bilder under läsarresan i Sverige, Danmark och Tyskland. Jag vill bjuda på variation på min blogg, vakna upp igen till våren och sommaren!
Den här bilden tog jag på Viking Line-kryssningen till Stockholm i slutet av mars.
Många fjolårslöv ligger kvar och snöhögar har vi också fastän det är + 13 grader i dag. Vissa smälter långsamt dels för att de var enorma ännu för en månad sedan, dels för att de innehåller mycket sand och skräp som gör processen långsammare.
Denna blomma förärar jag mig själv för att jag i dag har promenerat 200 dagar i ett sträck! Skål och grattis Carita 🍾🙏😎☀ Tacksam för att det varit möjligt. Att jag inte varit sjuk.
Många längtar efter regn nu. Visst är det dammigt och torrt, och för hundarnas tassar är de vassa stenarna som använts under vinterns sandningar inte trevliga. Men det här solskensvädret passar mig perfekt. Hämtade cykeln från sportaffären i dag, den servades i skick inför sommaren. Promenerade hem, så att jag ledde cykeln för att få steg. Men snart tror jag att jag kan notera cykelturer som motion också, fastän jag då inte kan räkna steg.
Kalendern är fulltecknad för tre veckor framöver, en av dem går till läsarresan, förutsatt att jag får hållas frisk. Jag tar inget för givet. Har hyrt en stuga till första lediga veckan som jag har i juni. Bara jag får officiellt bekräftat ett glädjebesked som har med det att göra skriver jag gärna mer.
En tomte som tappat sin luva? I alla fall en röd upplysande prick i det ännu rätt gråbruna landskapet 🙂 Och passar även som inlägg i kategorin ”Hur galet som helst”.
Bilden är tagen på en promenad. Jag försöker ha ögonen öppna för olika detaljer. Ibland går det bra, ibland sämre 🙂
HÄR finns länkar till andra som är med i Glad måndag. Fattas länken till din blogg? Brukar du skriva Glad måndag-inlägg ibland? Meddela mig i så fall via en kommentar här på bloggen 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 