… då kunde jag visa hur allt inte går såsom det ska. Och jag skulle inte efter smakbiten himla med ögonen och säga ”Mmm, så gott!” För så gör dom ju alltid i matprogrammen.
Varför säger ingen ”Fy! Tvi vale! Usch så hemskt…”, och spottar ut allt?
Jag skulle skära mig i fingret då löken ska hackas eller grönsaker strimlas. Maten skulle bli vidbränd. Portionerna allt annat än vackra.
Senast då jag gjorde omelett höll den inte ihop. Det blev såsom vi säger ”rådigågga”. Men helt gott var det faktiskt ändå. Dock inte vackert.
Hur galet som helst! Jag har ju sett Mårran-formationer lite här och där genom åren. Hittade den här figuren igår under min raska kvällspromenad. Det var faktiskt ljust ute ännu då, så Mårran skrämde mig inte 🙂
Resultatet av förra helgens snöfall. Nånstans ska den ju skyfflas då den ska bort från gator, torg och trottoarer. I går kom det mer snö, men solen gör sitt nu för att äta upp det som kommer. Vi ska dock få kallare väder. Prognoserna utlovar -16 till några nätter och -4 om dagarna, så här väntar vi nog flera veckor på vårens riktiga ankomst.
Temat hos Elisamatilda i dag är Säsongsbyte. Bilden har inget med inlägget att göra, men jag hittade ett opublicerat brunnslock från Italienresan 2019, från Genova. Solen och grästuvorna påminner mig om att det ska bli vår och sommar igen 😍
Vad är det bästa med att årstiden till vår ändras? – Att kvällarna blir längre och ljusare, att snön smälter, pölar och takdropp.
Gör du en vårstädning? – Jag får ofta den här tiden på året inspiration att städa skåp, ge bort eller slänga bort grejer. Fönster gillar jag inte att tvätta, inte golv heller, så det får bli städhjälp med det. Balkongen städas också senare på våren och får blomster.
Vad är något du har planerat i sommar? – Har inte planerat något speciellt. Ett par lediga veckor kanske jag kan ha, sällsynta för egenföretagare.
Vad är något du vill göra i sommar? – Cykelturer ser jag fram emot. Vill bada i havet också, men gillar inte allmänna badstränder. Och tänk om jag fick åka ut med en båt, segelbåt eller motorbåt.
Finns det något populärt turistmål under sommaren där du bor? – Ja, här finns många. Allt från kyrkan till Skeppsbro-området, Svartholm med sina fästningar och Strömfors bruksmiljö för att bara ta några exempel. I sommar har vi bostadsmässa i Lovisa från sjunde juli till sjätte augusti. Då väntas kring 100 000 besökare på en månad, kanske till och med kommer fler?
Köpte tulpaner i glädjeyran efter besöket hos läkaren. Tacksam för att det gick så bra. Han sa inget om min övervikt, frågade inget om mat- och alkoholvanor, pekade inga finger. Sådan ska en läkare vara!
Redigerat, senare: – Läkaren frågade om jag vill veta vad jag kan göra för att få ner trycket. Jag svarade ja! I rättvisans namn bör ju detta skrivas så att läkaren inte uppfattas som nonchalant och dålig. Han lät via datorn skriva ut några papper och vi läste dem tillsammans.
Men så där annars – jag menar, såsom jag tidigare sagt, jag har en våg hemma, jag vet att jag ibland äter och dricker ohälsosamt. Ingen behöver säga det till mig.
Men sedan var det inte utan stolthet jag nickade igenkännande och sa att jag gör det läkarna tycker är viktigt att göra. Låta bli att röka och ta minst en rask promenad på 30 minuter per dag. Så jag uppfyller i alla fall DE måtten 💪😍
Min blodtrycksmedicin förnyades och betablockeraren som håller hjärtat lugnt får jag ha kvar. Jiphei!
Två raska promenader i dag för att få 3076 steg. Under den andra promenaden förde jag det här kortet till postlådan. Jag behöver ofta ett mål för mina promenader, annars är det trist. Kortet far iväg till Tyskland, som ett postcrossingkort.
Jag tycker att jag har börjat oroa mig för allt mer ju äldre jag har blivit. Ändå har jag inte ens barn, och därmed inga barnbarn heller, och behöver inte känna oro för deras framtid. Det är ju så lätt att föreställa sig allt hemskt som kunde hända dem, från sjukdomar till övergrepp, olyckor och annat förfärligt.
Klimatångest har jag inte. Jag borde kanske ha, men nej – jag oroar mig för att möjligt annat. Tandläkarskräcken kom jag över lite för några år sedan. Men på grund av pandemin kunde jag inte gå dit då jag inte hade akuta problem och nu är skräcken tillbaka.
I dag ska jag till arbetshälsovården för att få blodtrycksmedicinen förnyad. Jag oroar mig också för det besöket 🙄
Om kvällar och nätter kan jag grubbla på allt möjligt, saker som jag ändå inte kan påverka och ändra.
Jag försöker såhär: ”Ansvaret för hela världen, eller för tidningen jag jobbar på, vilar inte på mina ensamma axlar”.
Sinnesrobönen är också full av visdom. ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”.
Ta en dag i taget, varför oroa sig nu för det som ännu inte hänt? Men vet ni, det är lättare sagt än gjort 😄 Ge mig gärna tips hur jag ska få en mer bekymmerslös tillvaro. Kunna rycka på axlarna och gå vidare.
Bilden tog jag under min promenad igår kväll. Klockan var halv sju och himlen var så här vacker.
Muminfamiljen ser lite skeptisk och frågande ut på mars månads bild i min kalender.
Kan det vara roligt att åka skidor? Kunde det inte bli vår snart istället?
I går efter att jag hade skrivit blogginlägget från promenaden slog det mig att det finns fina skidspår i Kapellparken. Om jag nästa år köper ett par skidor så kanske vi inte alls får någon snö? Det skulle i så fall vara en bra investering. Ett par hundra euro för skidor och kängor, och så skulle vi ha en snöfri vinter! Skidorna skulle få stå i husbolagets förråd där cyklar, pulkor och skidor trängs med varandra.
Kommer det snö i alla fall så får jag väl lov att åka några varv i parken då och då. Tillräckligt plan terräng, inga farliga backar. I och för sig ligger parken centralt så ganska många skulle få sig ett gott skratt då de såg min skidstil 🤣
Länge sedan jag kom ihåg Trees on Tuesdays. Det är liksom lättare att tänka på den utmaningen om somrarna. Men visst är träd otroligt vackra också på hösten, och på våren och nu så här som kala skulpturer i Kapellparken på vintern.
Tog en promenad på dagen vid 14.30-tiden som paus i jobbet. Det blåste nordanvind men den var inte så hård och med +2 grader var det ganska behagligt. Får ibland ändå jätteont i ryggen, det kan bli en verklig pärs de sista 300 metrarna och det är inte kul. Men det sker inte alla dagar numera.
Degerbygatan utanför det gamla tryckeriet, som inte syns till vänster. Mycket snö som ni ser. Och en del träd som får representera Trees on Tuesdays.
Sista avsnittet av Mandelmanns ikväll och kanske jag fortsätter röja bland papper och pussla lite.
Totalt blev det 93 275 steg i februari. Målet var 28 x 2500 som är 70 000. Även om februari hade tre dagar färre än januari gick jag mer i denna månad än under förra då jag noterades för 92 982 steg. Bravo Carita 💪
Hahaa, det här blev ju lite smygreklam ser jag, för vännen Mias butik! Det var inte meningen, tanken var bara att få mig dokumenterad efter en lång arbetsdag. Foto: Pia Calenius
Jag tog då mina 2900 steg på min jubileumsdag. 150 dagar har jag traskat, minst 2500 steg, ofta många fler. I väder som väder, och nu går vi mot ljusare tider.
Glad måndag också för att arbetet med det tämligen svåra pusslet avancerar 💪 En mycket uppskattad gåva som jag fick till 60-årsdagen av mina vänner ❤
I dag har jag jobbat från 9 till 17. Umgåtts med en väninna, haft två långa samtal på telefon med andra betydelsefulla personer i mitt liv.
Späckat schema på många sätt, men det är ok då det bara ibland blir så här och då jag själv får energi av att finnas till, att prata om viktiga saker med viktiga personer i mitt liv.
Promenerade i dom här trakterna i dag. Det här är en del av Trädgårdsgatan. Mycket snö som ni ser och då solen värmer blir det lös snö. Men våren välkomnas!
Styrmansgränd. Jättefint med klarblå himmel och vit snö. Stundvis bitande vind, minus sex grader.
Besökte också Tokmanni för att hitta en ny vinterjacka, men den enda jag tyckte om hade polyester i sig och så fort som jag drog den av mig och vidrörde kundvagnens metall fick jag elstötar och sånt gillar jag inte.
På gamla kyrkogården var jag för att kolla om det fanns en plats där jag kunde lämna in stearinrester. Vi har personer från Ukraina som stöper om stearin i olika burkar. De används sedan som värmekälla för soldater vid fronten. Men jag hittade ingen insamlingsplats 😦
Efter promenaden bar jag in ved till min mamma och hjälpte henne med ett pussel då hon hade kört fast på en plats.
Promenaddag 149 gav 2800 steg. Få se vad jag ska hitta på då det är jubileum med dag 150 imorgon. Hoppas jag får vara frisk och kan komma ut!
På en av mina promenader nyligen fick jag syn på den här bilen. ”Loviisan nuoret – Lovisa Ungdomar” står det bakom på bilen.
Då Nya Östis skrev kort på webbenom bilen, hade den ännu inte fått sina tejpningar. Men visst blev den sedan fin! Den rosa byggnaden föreställer vårt rådhus.
Det är sista Söndagsskyltningen i februari det här. Så underbart att vi snart är inne i mars månad.
Länkar till fler skyltare finns hos bloggvännen BP. Hon skyltar också flitigt själv.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 