En bild från en av kvällens promenader. Snön är nästan borta, en del fläckar här och där, också med is. Och snöhögar finns det förstås i parker och andra platser där det stjälpts av mängder 🙂
Vad gjorde du för 10 år sen? – Året var 2013. Då jobbade jag på tidningen Östra Nyland som fortfarande fanns kvar.
Vad är ett minne för fem år sen? – 2018… hmm, kommer inte på nåt. Bläddrade lite bland mina blogginlägg från den tiden. Tror att bloggvännen BP minns att Sverige besegrade Mexiko det året i fotbolls-VM 😀
Vad har du gjort om tre år? – Jag hoppas att jag har trappat ner på jobbet. Och att jag har promenerat alla dagar över tre år 🙂
Vad går fortast, veckan eller helgen? – Båda går lika fort med den arbetstakt jag haft hittills.
Hur mycket ledig tid har du om dagarna? – Allt för lite. Men det ska bli ändring på det.
När en bukett tulpaner har blommat ut får följande flytta in. Tillsammans med de två kvistarna är det här något av det vackraste jag vet just nu. Inhemska tulpaner dessutom ❤
Trädens siluetter mot himlen är vackra tycker jag. Börjar tycka som bloggvännen BP, att bilderna tagna med nattfunktion är fina 🙂
Taxistationen till vänster, i bakgrunden i mitten hälsocentralen, till höger busstationen där det även finns en grill i dag och där har också ett taxiföretag etablerat sig.
Kanske det här var lite så där ”i den blå timmen”, strax efter klockan 17 då det började skymma.
3867 steg blev det i dag. Känns superbra att komma ut, i dag firar jag dag 130 med promenader ”alla dagar i ett sträck” sedan den första oktober 2022.
Jag kan inte plantera om kaktusar och de här är många år gamla. Den bruna i främsta krukan kan säkert slängas, men den har en liten bebis intill sig. Kaktusarna är ungefär 15–20 centimeter höga. Lite synd att slänga dem utan att fråga om det finns någon tokig kaktusvän som förbarmar sig över dem 🙂
Kaktusen på bilden här under tänkte jag behålla.
Möblerade om lite på fönsterbrädet i köket. Har många saker i glas och ibland då någon grönväxt tappar blad, eller ”ynglar av sig”, sätter jag dem att rotas här.
Runebergsdagen firas i dag i Finland. Ska i något skede äta en Runebergstårta. Men innan jag gör det ska det skyltas, för i dag är det Skyltsöndag, igen! Tiden går fort.
En affär där du får god betjäning. Hittade tyvärr inte någon fungerande webbplats för affären, men den på musik specialiserade butiken har funnits länge. Förr köpte jag cd-skivor där ibland, men den tiden är ju dessvärre förbi. Marcus som äger affären säljer fortfarande instrument och han sköter bland annat också ljudåtergivningsuppdrag. Affären finns på Drottninggatan 17.På samma gata finns Loviisan Lukko Det blir Lovisa Lås om vi översätter till svenska, men företaget har inget svenskt namn. Valtuutettu lukkoliike är fritt översatt ”godkänd, ackrediterad låsaffär”.
Fler skyltare finns hos bloggvännen BP som förvaltar denna roliga utmaning!
Mina barndomskvarter, stadsdelen Garnison. Till höger ett hus som är alldeles nytt, där ha invånarna inte flyttat in än.
4506 steg blev det igår då jag promenerade till och från mamma och hjälpte henne bära in ved. Det var dag 126 av promenader, alla dagar minst 2500 steg sedan den första oktober.
Sen eftermiddag äntrade ett tjugotal Tor-fans bussen som förde oss till Vichtis där Tor, som är serieledare, mötte VSS som är jumbo i tabellen. Någon lätt match blev det ändå inte, men Tor vann 4–3.
Vi brukar ha med oss en brandsiren och trummor. Jag tycker om att slå på trummorna, det ger ju så mycket mer effekt än att bara applådera taktfast. Läderhandskar ett måste för att inte få vare sig stickor i eller blåsor på fingrarna 😂
Kom hem kring 23-tiden och började lägga pussel. Efter några timmar med mycket väsen var det skönt att lyssna på tystnaden. Slog inte ens på teven.
Det här pusslet är ganska svårt. Det ska bli bilder av mig och mina vänner Ann-Britt och Tina. Jag fick pusslet som gåva då jag fyllde 60 år, men började med det först för någon vecka sedan. Har inte ens alla dagar haft tid att lägga pusslet, men nu är bitarna i det stora hela sorterade och ramen har varit klar en tid. Tror att jag fortsätter i dag 😀
Det här februari månads bild i min fina Muminkalender som jag fick av syrran i julklapp. Där noterar jag dagligen mina steg, och själva bilden gör mig glad med alla sina detaljer. Den som känner Muminfamiljen vet att Muminpappan alltid har något på gång, stora planer, som i boken Pappan och havet.
Muminmamman tar för det mesta allt med ro. Hennes blick här säger ju att ”ja, ja, nu är han på gång igen, vet han själv vad han håller på med och vart han ska?” Äventyren lockar pappan, kanske skidbacken som väntar nu, eller de oändliga vidderna som han ska ta sig över för att få reda på vad där finns i slutändan, om nån slutända finns. Han har i all hast dragit ut allt från skrubben då han letat efter skidorna. Det han inte behövde ligger kvar i en salig röra 😀
Visst är det lite så här som vi hastar mot våren nu?
Vad håller dig uppe om kvällen? – Bra dokumentärer på TV och andra intressanta och roliga TV-program, som till exempel Marko och Irma på Sveriges TV4 igår. Hos oss går programmet klockan 22–23. Helenius hörna skrattar jag ofta åt, Carina Bergfeldt gör ett jättebra program, Stjärnorna på slottet är ofta både roligt och gripande. Så ja, tv-program håller mig uppe.
Hur fungerar du på dålig sömn? – Jag behöver 8-11 timmar sömn. Får jag bara 4–5 nån olycklig natt klarar jag följande dag helt bra, men inte två nätter på raken av dålig sömn. Lyckligtvis brukar jag sova bra följande natt, efter en natt med för lite sömn.
När sover du som bäst? – På veckosluten eller om jag råkar ha andra lediga dagar. Då som jag inte har något larm på mobilens väckarklocka, och då som inga tankar och massor av kom-ihåg kring jobbet pockar på.
Vilken är den mest konstiga plats du sovit på? – Kanske inte konstig, men på en stenig strand utanför Monacos gräns. Det var inte tillåtet att sova på stränderna i Monaco, min pojkvän och jag blev bortkörda av poliser 😀
Vad drömmer du mest om? – Går inte att beskriva. Jag drömmer massor. Mycket tokigt, vansinnigt, men också roligt. Ganska sällan mardrömmar.
Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli! Och vill någon sälja massor av påskägg ska ju starten ske nu, inte blir det stora försäljningsvinster om en affär bara säljer chokladägg bara under påskhelgen.
Jag föll offer för reklamen i Tokmanni och köpte ett litet Mumin-ägg, och väninnan Pia ville ha ett Pokemonägg, vilket jag vänligen också köpte. Annars hade hon ju kunnat slänga sig raklång på golvet och börja banka med nävarna och gallskrika!
Och det här är ju också ett vårtecken!
Ikväll ska jag njuta av Marko och Irma i Sveriges TV4 och se hur husprojektet framskrider. Borde kanske räkna hur många gånger Irma säger helvetti och perkele 🤣
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 