Ljuset börjar återvända, snart är det vår igen.
Men veckans ord hos Sanna, LJUS, var inte svårt att tolka för en ljusälskare som jag är.

Ljuset börjar återvända, snart är det vår igen.
Men veckans ord hos Sanna, LJUS, var inte svårt att tolka för en ljusälskare som jag är.

En på många sätt glad måndag har det faktiskt varit. När jag kom hem från redaktionens möte väntade ett tjockt brevkuvert på hallgolvet och två postcrossingkort!

En mycket kär bloggvän i Sverige hade tänkt på mig och klart att man blir Happy då man får brev!
I postcrossingen får man ha önskemål angående vykorten. Man kan inte kräva något, men berätta vilka kort man gillar. Jag har skrivit att speciellt kort med motiv från Bondfilmer och bilder på Daniel Craig gör mig glad. Och ett sådant kort kom i dag!

Glad är jag också för att jag i dag har lyckats hålla min arbetstid inom ramarna 9.30–17. Jag har också tagit i användning ett separat arbetstelefonnummer.
Dessutom har jag grillat kycklingfiléer i ugnen. Det var ett tag sedan 🙂
GLAD MÅNDAG ❤
Två sherrytunnor från bodegan Tio Pepe i Spanien. Det fanns tusentals tunnor och många av dem var gamla, en del försedda med autografer.
Fler skyltsöndagsbidrag hittar du via BP:s blogg. Skyltsöndag förbinder ingen till att publicera skyltar varje söndag, eller att det ens måste vara specifika skyltar. Det kan vara fyndiga texter av olika slag, tejpningar på bilar, skyltfönster, planscher osv. Om jag förstått saken rätt, så är tröskeln låg och alla välkomna med.
Grannens vändagsfest, som firades i god tid före Alla Hjärtans dag eftersom hon är bortrest då, skulle jag ha missat om jag hade åkt till Uleåborg med innebandylaget, vilket jag hade planerat göra.
Men så kom det här med dygnsrytmen och behovet av lugn och ro, fasta arbetstider osv. Därför gick jag på grannens fest.
Ritva bor i samma våning som jag, så jag hade bara tio meter till festlokalen. Om jag räknade rätt var vi sjutton damer på plats. Hjärterum ger stjärterum även i en liten tvårummare!

Beundransvärt med personer som orkar ställa till med fest för så många personer. Vi fick paj och sallad, kaffe och kaka (som en annan dam i huset hade bakat), vin och likör.

Värdinnans nallar satt snälla på rad då vi kom, men så fort som vi satt oss i soffan började de hoppa omkring och kunde inte vara stilla alls. De två på bilden uppförde sig någorlunda 😀

Och såsom det brukar vara på alla bra kalas så fick gästerna en liten gåva med sig hem. Jag valde lotten med nummer 22 och vann ett häfte som blir en dagbok någon gång i framtiden.
Tack för en fin fest ❤ Jag trivs så bra i vårt hus med alla trevliga grannar!
… hur det känns att ha ledigt. Några dagar utan måsten i kalendern.
Vissa ”måsten” finns förstås, som att sätta i gång en diskmaskin eller tvättmaskin, ibland måste man städa lite och just nu har jag diverse små problem med datorn, vilka jag måste åtgärda för att jag ska kunna jobba nästa vecka. Min skrivare vägrar funka utan färgkassett (fastän jag inte behöver använda den och har skrivaren inställd på svartvitt) … så visst är det hela tiden allt möjligt smått ”strul”.

I går träffade jag två vänner. Vi delade på ett par veganrätter. Synd att restaurangen snart stänger dörrarna. Det känns som att allt tynar bort i Lovisa, åtminstone vintertid. Det är säkert svårt för restauranger att få lönsamhet i en liten stad.
Snart öppnar ändå en ny restaurang i Hotel Degerby där en bar stängde för ett tag sedan. Jag hoppas folk börjar gå dit, utan kunder går ju ingen verksamhet runt.
Fick åka med min syster till ”stormarknaderna” utanför centrum i går och köpte då tulpaner till specialpris, ett par små säckar toapapper och lite annat ditt och datt som är jobbigt att släpa gående. Just nu är det ju inte precis cykelväder, regn och +2 grader och ganska halt på vägar och trottoarer.
En rosa, alltså en SKÄR, markeringspenna och en odiskad kniv som jag SKÄR bröd med. I dag äter jag ett bröd som innehåller tranbär och nötter, gott!
Fler bidrag som tolkat veckans ord hos Gemsweeklyphotochallenge hittar ni här.

… också då det gäller ny hårfärg. I går var jag för första gången i livet hos frissan på kvällen, vi påbörjade proceduren 18.45 och hemma var jag åter 21.30. Det var riktigt mysigt.
Det är färger från växtriket som gäller nu. Jag litade helt på frissan Mona, hon har rätt känsla för vad som passar och vad som lyckas. Själv har jag svårt att beskriva hur jag vill att slutresultatet ska bli. Rödblond kan uppfattas på många sätt.

Jag vill inte längre att kemikalier används då jag går hos frissan, och nu går jag också över till ekologiska produkter då det gäller hårvård. När flaskan är tom sköljer jag ur den och går till frissan för att få påfyllning. Då bidrar vi åtminstone lite till att minska på berget av plast.

I morgon var det tänkt att jag skulle åka till Uleåborg i norra Finland för att se Tors innebandymatch där. Men just nu vill jag inte störa min dygnsrytm. Att vakna fem på lördagsmorgonen och sedan sitta i en buss tio timmar natten mellan lördag och söndag känns inte bra just nu. Hur mycket jag än älskar att följa Tors lag, och att åka buss, sover jag inte bra i den. Det skulle betyda att jag behövde sova från åtta på söndag morgon en bit in på eftermiddagen efter den långa resan.
Förr gick det bra, men för tillfället känner jag att kroppen säger stopp – den behöver en regelbunden dygnsrytm.
Jag tog mig fyra dagar ledigt från jobbet. Har inte haft ordentligt ledigt sedan jul och måste nu få lite ordning på mina arbetstider. Har skaffat ett nytt telefonnummer som ska bli mitt jobbnummer på tidningen, och börjar snart använda det. Det är bara jag själv som kan styra mina jobb som frilansare, och jag själv som ska ge mig lite ledig tid då och då, även om det handlar om att det är dagar då jag inte får nån lön.

Det kom mera snö hela förmiddagen. Många trottoarer är oplogade, det finns små gångar bara för att människor trampat upp dem. Här är snöhögarna inte enorma, men på vissa ställen skymmer de sikten och gör att två bilar inte kan mötas i bredd på en gata. P-platser försvinner då snön tornar upp sig. Snöröjarna jobbar hårt, men hinner inte med.

Det var svårt att gå raskt i den lösa snön och ställvis var det halt.

Jag har tid hos frissan i kväll. Det blir spännande, för nu ska nytt testas igen då jag helt avstått från kemikalier och därmed inte bleker håret mer.
På uppmaning av nära och kära, vänner och bekanta, också från bloggosfären, samlade jag mig och gick till läkare i dag. Faran med att gå till en läkare är ju alltid att han eller hon kan upptäcka att man har en massa sjukdomar 😀

Valet stod mellan att gå till hälsovårdscentralen, sitta där och vänta på obestämd tid, kanske bli nervös och få ännu mer hjärtklappning under tiden men samtidigt komma billigare undan. Eller att gå till privat läkare vilket jag gjorde. Hjärtat kan nog hoppa upp i halsgropen på grund av räkningen därifrån också, men jag visste på ett ungefär vad det skulle komma att kosta och även om det var rätt mycket fick det vara värt det.

Alla värden var goda. Läkaren kunde utesluta att jag skulle ha haft en infarkt då jag natten mellan måndag och tisdag kände den ojämna rytmen i hjärtat. Sockervärdet var också bra. Jag blev glad, jag som nästan var säker på att jag skulle få diabetesdom på köpet.

Det enda som konstaterades var att jag behöver ha stabilare arbetstider. Jag får inte sitta från arla till särla inomhus vid datorn, jobbet tar ju ändå aldrig slut. Min hjärna behöver syre för att de röda blodkropparna ska kunna transportera syre i blodet. Det är ju så enkelt att man nästan skäms.

Det enda jag ännu inte fick svar på var testet som har med sköldkörtelns funktion att göra. Jag är nöjd för att den nu äntligen kanske undersöks ordentligt. Misstankar om att allt inte är som det ska med den har funnits tidigare.
Så glad var jag efter läkarbesöket att jag gick direkt till bokhandeln och köpte nya klistermärken. Mitt hjärta är mig kärt ❤