Ett par gånger per år träffar jag en väninna som sedan 1991 bor utomlands. Ett av hennes hem finns i Lovisa, de andra finns i andra länder.
Eftersom vi båda är författare må ni tro att vi har mycket att diskutera i litteraturväg då vi ses.
I går presenterade jag mitt nya hem åt väninnan. Vi drack lite mousserat och tog en liten rostad brödbit med skagenröra innan vi gick till restaurang Bella.
Så matig och god, orkade inte äta potatisen 🙂
Bellas burgare innehåller en köttfärsbiff som gjorts på plats, förstås. Knaprig bacon, salsa på ananas och paprika, chilimajonnäs, cheddarost, tomat, sallad, rödlök.
Ska bli spännande att se hur växten utvecklas.
Fick en liten inflyttningsgåva av väninnan. Små frön som ska svälla i vatten, och det ska också planterings”jorden” av kokos göra.
Ni ska få följa projektet och se om jag får fröna att börja gro och växten att växa!
Restaurang Kapellet, Kapellparken, Lovisa.
En oas på sommaren, vackert renoverad byggnad.
Öppen då och då även andra tider på året, nu närmast inför jul.
Varför hajar man ofta till då man ser en polisbil?
För att jag är journalist och nyfiken på vad som händer kring den där bilen?
För att jag har en aldrig sinande fantasi och ser mördare i alla vrår?
För att man inte har rent mjöl i påsen? Nu råkade jag ha det, körde inte i fyllan, hade inte stulen bil, hade däck som uppfyllde lagens krav osv.
Kala trädgrenar är vackra mot himlen. Är det den här tiden på dygnet, då solen nästan gått ner, som kallas blå timmen?Tur att församlingsvalet hade ett pop-up bås i anslutning till Systembolaget och mataffären 🙂 Så fick jag det gjort, röstat alltså!Går allt oftare genom Kapellparken, här på väg hemåt från mataffären.Hur onödigt är inte det här på en skala från fem till tio? Varför slänga en cykel i parkens damm?
I det här inlägget lovade jag återkomma om jag skulle hitta Nicholas Anelkas autograf. Jag hade inte stora förhoppningar om att hitta häftet, men då jag gick igenom innehållet i en av de lådor jag hade kvar efter flytten hittade jag faktiskt matchprogrammet.
Att det blev bråttom med att öppna häftet där på parkeringen i Manchester ser man ju då jag tvingat honom att skriva på en sidan där bilden föreställer Trevor Sinclair. Tänk att Nicholas inte vägrade skriva där 🙂
För övrigt jättefina matchprogram dom hade, 76 sidor och i fyrfärg!
Programblad för Lovisa Tors innebandy.
Helt dåligt är inte heller Lovisa Tors programblad för innebandyn i stan. Det sträcker sig i och för sig över en hel säsong, inte bara över en match 🙂
De här intervjuerna har jag gjort och Benny har fotograferat. Lite surt känns det att våra namn glömdes bort, för vi gjorde jobbet gratis och det enda vi begärde var att våra namn skulle komma med.
Men… det är peanuts i jämförelse med större problem som råder i världen.
I kväll är jag tacksam för att jag fått ha Inge-Maj, Bengt, FasterAster, min mor och min syster på besök. Vi tittade bland annat på gamla fotografier och skrattade gott åt en del av dem. Är det där jag? Är det där han?
När jag vinkade adjö från fönstret kände jag både glädje och vemod. Man vet ju aldrig när det är sista gången man ses. Därför är det viktigt att göra det bästa av de stunder man har tillsammans. Inte gnälla i onödan, inte gräla.
Och så tänker jag så här: en sådan himla tur att jag har känslor, att jag kan skratta och gråta, sörja och glädjas, och att jag för det mesta klarar av att visa vad jag känner.
Börjar så småningom åter ta systemkameran i bruk.
Kände nyss att jag ville leka lite med den. Gå runt i lägenheten och knäppa bilder utan att själv titta genom siktet.
Jag har börjat känna allt mer glädje över varje dag som jag får andas.
En sådan enkel sak som att gå ensam i livsmedelsaffären gör mig lycklig.
Ingen stress, inga tider att passa, jag kan gå där i lugn och ro och planera inköpen för söndagen.
Kort och gott, jag bestämmer själv när jag åker till affären och vilken tid jag ger mig där.
Det är snart fem månader sedan jag insåg att min make hade lurat mig, han hade hittat en ny kvinna men inte klarat av att berätta det åt mig.
Fortfarande snurrar tankarna i min skalle. Hur kunde det hända? Varför räckte jag inte till?
Samtidigt vet jag att jag förmodligen aldrig någonsin får svar på just de där frågorna.
Jag måste bara ta en dag i sänder, fortfarande.
Men jag känner att jag är starkare i dag, starkare än jag var i maj, juni, juli.
Jag är inte hel… men jag hoppas jag ska bli det en dag ❤
Bordet bredvid min säng.
Jag har min egen tro. Dit hör Gubben Gud. Och Jesusbönen som hjälpt mig genom många nätter då jag annars hade rullat runt mellan lakanen och inte kunnat sova. På bordet finns också gåvor jag fått av nära och kära, tack Inge-Maj och tack Anna i Sverige ❤
Bästa loppisfyndet ever ❤
Min älskade soffa, Barcelona, som jag hittade av en slump på lopptorgsmarknaden.
Ett bord som består av en stor korg och en skiva i glas.Favoritmusik.
Och en del av musiken jag lyssnar på. Har städat hyllorna och det känns så bra – i nya bostaden ska det inte finnas en enda överlopps pryl. Varenda sak ska ha sin plats.
Mycket skönt med en dag utan inprickade aktiviteter. Klart att jag gillar sådana dagar också, då jag jobbar, träffar vänner, reser runt på innebandymatcher etc. Men då och då vill jag ha en hel dag för mig själv med bara plock i hemmet, tidningar, böcker, teve, tid vid datorn…
Affärskomplex nummer ett.
Det här är ju en tämligen ointressant bild. Men affären ligger en bit utanför centrum så jag tog bilen dit. Lyfte pengar i bankomaten och handlade lite sådant som jag ska bjuda på då jag får gäster i morgon. Köpte också två nya växter till vardagsrummet. Men den egentliga orsaken till att jag åkte ut hit var för att köpa ett påslakan så att jag har två likadana i svartvitt. Förra gången jag var här köpte jag bara ett och det kändes inte så lyckat.
Infarten till Lovisa, välkommen till kyrkan 🙂
Från S-Market tillbaka in mot stan. Den här infarten är inte den vackraste, då man känner till hurdan fin park blev under vägbygget… men omtalad är den ändå eftersom det ser ut som om man skulle köra rakt in i kyrkan.
Affärskomplex nummer två.
In till K-Supermarket i centrum hade jag inte alls kört om det inte hade varit för att jag behövde köpa en flaska rödvin till gästerna. Kallar ibland Alko (Systembolaget) K-markets delikatessavdelning 🙂
Den nya växten jag köpte, eller egentligen tog jag två stycken.
