Två bilder från kort promenad

Nu tror jag faktiskt att jag lyckats ta en bild, eller fotografera från sådan vinkel, att det är något jag inte visat förr. Alexandersgården, en innergård, en genomfartsgård. Från Alexandersgatan mot kyrkan och restaurang Locales terrass och parken där statyn av Jacob af Forselles står.

Den här gården kallas också Segermanska gården, så Alexandersgården är egentligen ett nyare namn för platsen.

Jag tog en kort promenad på kvällen. Brukar få ont i ryggen så jag klarar inte längre sträckor, men jag tror att det är just promenader och cykelturer som skulle hjälpa mig att stärka ryggen.

Det var bara +4 grader, krispig luft men mycket skönt med sol och ljusa kvällar.

Jag tänker ibland att människan har rätt att vara ledsen. Även om tacksamhet är det jag ytterst vill känna, då vi tillsvidare har fred i vårt land… så händer det saker som påverkar mig och gör mig nedstämd. Då FÅR jag vara ledsen. Och så tror jag att morgondagen blir bättre.

Varje gång jag kommer ut en liten sväng och knäpper några foton på måfå känns det bra då jag kommer tillbaka hem och kan sätta några nya bilder ut på bloggen eller i mappen för kommande inlägg.

Än är träden helt kala här hos oss, men blir det ens lite varmare om en vecka eller två, och kommer lite regn – då går det undan 🙂

Som en karamell

… eller som tagen från en vy i något land vid Medelhavet, är ju denna balkong.
Men den finns i Lovisa.

Lite trist att det började regna en dryg kvart efter att konstutställningen på Art Gallery Loviisa hade öppnat. Därför är gården tom.

Fram till den 22 augusti kan Teija Kosenius verk beskådas i konstgalleriet.

Lovisabyggnader, tankar, minnen

Det är en solig och fin förmiddag med svalor som pilar runt över skyn. Glad över att jag fortfarande kan höra deras höga läten.

Kanske jag hinner ta en cykeltur i dag, fastän onsdagen brukar kräva mycket tid vid datorn, dagen innan tidningen Nya Östis ska ut.

Kollade mitt bildarkiv från sommardagarna som hittills gått och bjuder nu på några av dem.

Alexandersgården. Även Segermanska gården kallad nån gång.

Här har alla möjliga företag varit verksamma, bland annat bageri och skomakare. Nu finns här fastighetsförmedling och blomsteraffär. Konstnärer och grafiker är också aktiva på gården.

Jag har själv goda minnen från tiden då Östra Nylands redaktion fanns här. Tidningen lades tyvärr ner 2015, och då föddes Nya Östis. Dörren var vår ingång från gården, vi hade en också från gatan. Vid det stora fönstret till vänster om dörren satt jag och skrev då jag var reporter. Fönstret till höger om dörren var fikarummets.

En del av Lovisa kyrka.

Då vi hade fotokurs den 13 juni knäppte vi en massa bilder. Medan jag väntade att Pia och Nette blev klara med sin porträttsession och andra bilder på den södra kyrktrappan tog jag den här bilden.

Prästkragar på min systers gård.

Blommor som väcker barndomsminnen. Det fanns en äng full av blomster utanför min mammas fasters hus i Antby där Runar Schildtvägen nu går. Hennes hus var då ett av få på området. Nu finns där många, många.

Tre arbetsvyer i juli

Har nu lite oftare börjat komma ihåg att ta bilder från de platser jag besöker i jobbet, utan att för den skull ha samma bild som kommer i tidningen. Här på soliga men rätt blåsiga Skeppsbron gjorde jag en intervju i måndags. Mycket härligt att kunna vara utomhus ändå, +19 är lagom tycker jag.

I går mitt på dagen hade jag ett fotouppdrag här. Tog bild av den kommande värden, restaurangdrivaren, för torsdagens Nya Östis.

Tisdag kväll, härligt soligt väder, rätt blåsigt men frågar ni mig så är det skönt väder! Bilden togs strax innan en vernissage för ett nytt konstgalleri, Art Gallery Loviisa, som jag också skriver om i Nya Östis.

Vackra Lovisa!

Vissa dagar har jag inte tid att skriva så långt, än mindre läsa mina vänners bloggar. Måndag, tisdag, onsdag har jag vanligtvis tidningsjobb flera timmar.

Då går det snabbt att lägga ut några bilder från mina fina hemstad ❤

Alexandersgården, även kallad Segermanska gården.

Här fanns bland annat Segermans bageri förr, därav det ena namnet. Tror att gården i dag mer allmänt kallas Alexandersgården, då ingången ligger vid Alexandersgatan.
I en del av huset fanns också tidningen Östra Nylands redaktion några år. Den tidningen lades dessvärre ner i januari 2015 😦

Trädgårdsgatan.

Så här lugnt är det inte på Trädgårdsgatan sista veckoslutet i augusti då Lovisa Historiska Hus arrangeras 🙂

Skyltar – Och samma på finska

Skyltar på en vägg på Alexandersgården.
Skyltar på en vägg på Alexandersgården.

Inspirerad av Konst eller konstigt har jag också börjat fotografera skyltar 🙂

De här var väldigt små, kanske inte mer än trettio centimeter breda.

Och i en tvåspråkig stad som Lovisa tycker jag det är lite lustigt att texten bara finns på svenska.

Så jag antar att någon satt fast dem bara för att skyltarna hittats i något lager. Inte för att de behövs eller fyller någon viktig funktion just där de finns.

Skyltarna kanske härstammar från en tid då Lovisa var en nästan helt svenskspråkig stad, för sådana tider har funnits.
Men språket på skyltarna är inte särskilt gammaldags, så jag vet inte.

I dag är språkförhållandena i Lovisa 55 % finska, 42 svenska och 3 % övriga språk.

Lite skämtsamt brukar många som säger eller skriver nåt på finska tillägga ”och samma på svenska”. Nu säger jag ”och samma på finska”.