Här uppe på taket har jag varit

I serien fantastiska minnen från arbetslivet utgör den här sädessilon i Valkom hamn ett.

Silon byggdes 1983–1985 och jag började jobba på tidningen Östra Nyland i slutet av 1987. Exakt när jag var här uppe på taket minns jag inte, har kanske något urklipp kvar men har inte nu tid att leta efter det.

På den tiden var hamnen mer allmänt öppen för besök. Numera är ju hamnområden känsliga infrastrukturområden och även annars har säkerhetsfrågor högsta prioritet.

Jag rörde mig förstås då i slutet av 1980-talet, början av 1990-talet med tillstånd här och hade sällskap av dåtida hamnkapten och hamnlots (redigerat 4 aug. kl. 18.50) Bengt Sandvik när vi tog hissen upp mot höjderna. Där kanske var andra journalister med, jag minns inte, för tanken var att vi skulle få bilder dels av silon, dels av vyerna från taket.

Det spektakulära med detta arbetsbesök var att den sista biten upp till taket skedde via en stege på kanske 10-12 meter som låg på utsidan av silotornet. Den syns inte här för den ligger på andra sidan.

Jag är inte höjdrädd, och stegen hade skyddsbarriär, så det var enbart underbart att få vara med om detta äventyr.

Bilden tog jag i söndags då vi på utfärden till Hudö passerade Valkom hamn.

Det blev en riktigt varm dag i dag

… så det var bra att vi grillade igår då det bara var kring +25 i kvällssolen. I dag har temperaturen närmat sig +28, men i natt var det +14 så det är möjligt att få in svalka då vi inte har tropiska nätter än.

Biffar, potatisar, champinjoner med fyllning och paprika, och så en liten bukett med blåeld och andra vilda blommor på bordet.

Och så några roliga fågelholkar som jag fick syn på då jag satt och väntade på en person för att ta ett foto till en intervju som jag hade gjort via mejl tidigare under veckan, och som borde gå ut den 23 juli i Nya Östis.

Har varit en hektisk dag med flera bilturer i dag. Dels fotouppdraget, dels skjutsa syrran till en av hennes kompisträffar. Snabbt besök i en livsmedelsaffär, men annars handlade det åter mest om textredigering och så skrev jag ut en intervju jag gjorde i måndags.

Borde ha lite lugnare fredag och lördag, men vem vet? Samtidigt som jag stundvis känner mig lite stressad och att tiden går väldigt fort är jag också tacksam för allt jag har ❤ ”Bara” livets pusselbit saknas, men om jag går med i någon verksamhet för pensionärer nästa sommar och höst, kanske pusselbiten hittas då 😀 Man får inte tappa hoppet och gnistan!

Onni betyder tur, glädje och lycka

Bogserbåten Onni ligger i Strandparken nära Skeppsbro-området vid Lovisaviken. Det är en museibåt. Här stod jag igår och gjorde en intervju.

Onni är ett finskt namn på en liten kille eller en man. Ordet betyder lycka, glädje och tur.

Det kan vi hoppas att vi alla ska få och ha i något mått i dag ❤

Då många andra semestrar, då jobbar ofta jag, såsom nu i juli månad och en bit in i augusti.

Jag upplever glädje i mitt jobb och tycker jag har en viss mån av lycka och tur då jag fått uppdrag då och då sedan jag slutade jobba heltid.

Det ska bli en ganska solig och varm dag. Mot kvällen kanske vi grillar med grannen. Jag har ett par pepparbiffar av inrefilé på lut 🙂

I natt var det sköna svala +16 grader och att sova med fönster öppna så jag kan höra fåglarnas kvitter, det är ju lycka och glädje även det.

En bonusbild från tidigare i sommar. Blomsterarrangemang vid gästbåtsbryggan på Skeppsbron.

Blandade bilder och ordet är LÅNG

Det får bli lite blandade bilder i dag så att jag får undan sådana jag bara knäppt i förbifarten. I måndags fotade jag vår busstation i funkisstil. Här finns nu också taxin inhyrda och en lunch-grill-restaurang. Här har funnits busstationens väntrum och biljettförsäljning, Matkahuoltos paketmottagning, olika kafeterior, en blomkiosk för länge sedan, försäljning av hantverk och under coronatiden gavs vaccin här.

Byggnaden är skyddad och bra så!

Hos Åke är ordet i utmaningen Hoppa-på-tåget LÅNG. Jag tycker att det här är en kriminellt lång beskrivning och innehållsdeklaration av vaginalt östrogen. Bokstäverna är små, behöver nästan förstoringsglas för att läsa allt och har inte orkat läsa precis allt ännu… Men gott folk, vad tycker ni?

Klart att allt detta görs ”för säkerhets skull”. Läser användaren inte ska hon inte komma och säga att hon inte visste att hon inte fick stoppa ”katten i mikrovågsugnen för att torka”… En klassiker jag hört från USA. Det stod inte i användningsmanualen för mikrovågsugnen att man inte fick torka våta katter där. Katten kanske dog? Djurets ägare fick ersättning från försäkringen? Eller är det bara en skröna?

Hur som helst. Detta är i alla fall mitt bidrag till dagens tema: LÅNG!

Arbetsvy. Många kan nog nu tänka att det var sjutton så mycket hon blir bjuden på.
”Hörru journalist! Det finns inga gratis luncher!”
”Nä, nä, men gratis kaffe och bärpaj finns det. Då bokkaféet firar 300 intervjuer!”

Dagens väder: Sol och kring +9 grader, just nu vid 17-tiden +6.
Fastekalendern: En värld där alla har likadana sockor – vad tråkigt! # RockaSockorna

HGSH – här var det trängsel

Nu ska ni få se och höra något roligt och då gör jag det som fastekalendern säger att jag ska göra: Sprid gott omkring dig.

Att sprida gott kan ju betyda så mycket från att donera pengar, säga något vänligt till någon, bjuda på ett leende eller berätta en rolig historia. Mest tänker jag på att bemöta andra såsom man själv vill bli bemött. Det är inte alltid så lätt, men har vi det i åtanke så finns det många situationer då vi kan tänka just på det. Hur skulle jag vilja bli bemött?

Dagens bilder går under kategorin Hur galet som helst, men även under Arbetsvyer, eftersom jag var i det nya daghemmet Pärlan där dörrarna var öppna tre timmar för allmänheten i dag. Tillströmningen av intresserade var enorm. Här syns en del av skorna vid entrén, för man fick inte ha skor på sig där inne.

Daghemmet är tvåspråkigt och har plats för 150 barn och 40 anställda. Mycket av interiören går i trä. Till exempel de här skojiga speglarna som såväl barn som vuxna kan ha roligt vid 😀

Mer om daghemmets öppna-dörrar-afton kan ni läsa i Nya Östis den 19 mars.

Daghemmet är enormt men väldigt fint och fräscht. Var svårt att få en bild som visade hela byggnaden, hade behövts ett foto med drönare.

Och sedan det galnaste av allt. En annan bilist hade parkerat så nära vår bil att det var omöjligt att ta sig in via dörren till förarsätet…

Då gav jag mig på vansinnesförsöket att klättra in via passagerarens framsäte, över växelspaken och… Jag klarade det!!!

Kanske det var en syn för någon som kollade i smyg, men jag har gjort det här förr, dock var det 10-15 kilo sedan… men det viktigaste för mig var att jag inte fick kramp i benen eller fastnade på annat sätt och därmed inte behövde brandkårens eller annan assistens att komma loss 😂💪

Veckans hälsosteg: 15 200.

Något varmare, men än är vintern inte över

Kom ihåg att ta foton, är uppmaningen till mig själv. Ibland glömmer jag att påminna mig 😂

Från ett möte på en lunchrestaurang gick jag till mataffären. När jag sneddade torget tog jag bilden av det gamla posthuset. Där har inte funnits post på tiotals år, men ändå talar många om gamla posthuset.

Angående kylskåpet. Konstigt ofta gapar det tomt och ändå är jag inte någon matlagningsmänniska och inte äter jag mycket heller. Men det är bra att det inte blir så mycket svinn.

Jag äter gärna på kafeterior eller lunchrestauranger, och idag blev det paj med skinka och paprika, det var gott!

Igår hade jag mycket, eller det kändes så eftersom jag hade ett jobb på kvällen, och då går tiden på något sätt fort. Skrev artikeln efter 19.30 och var klar först 20.30 med hela paketet från bilder till överföring till redaktionssystem.

Vi hade ministerbesök från Svenska folkpartiet igår. Anders Adlercreutz från Kyrkslätt är undervisningsminister, och till höger i bakgrunden syns riksdagsledamot Otto Andersson som kommer från Lovisa. En träff för allmänheten arrangerades i Lovisavikens skola, och även om här syns endast två åhörare var antalet mycket högre. Ett trettiotal skulle jag tippa.

Jag hade gärna återgivit mer av de intressanta diskussionerna i tidningen, men utrymmet är begränsat och mallat och planerat långt i förhand. Jag fick mina 2000 tecken och då är det upp till mig att visa något slags yrkesskicklighet och få med det som kan kännas relevant för läsarna.

Ja, det är lite varmare nu. Minus sex grader och nätterna kanske inte kallare än -10. Men från och med torsdag ska det åter bli hårda köldnätter, i värsta fall -18, -21 grader – och det gäller för tio dygn framöver.

Visst älskar jag mitt jobb!

För det mesta nuförtiden älskar jag mitt jobb som frilans.
Jag är inte fastanställd, jag deltidsjobbar, jag har inga fasta inkomster. De varierar från månad till månad. Men jag har klarat mig hyfsat nu över ett år, och försöker känna tillit – att allt ordnar sig även framöver.

I dag gick tiden ofattbart fort i ett mycket trevligt gäng. Det pratades och skrattades mycket.
Samvaron var viktigast. Även om det som gänget sysslar med fanns i fokus poängterade de att onsdagen är en av veckans bästa dagar. Då träffas gänget och de talar om allt mellan himmel och jord.

Ja, och så finns det några i gänget som tycker om att baka och att tillreda mat, som alla sedan får njuta av vid gemensamt bord. Helt underbart! Önskar att jag själv hade den talangen. Men jag är bra på något annat istället, försöker jag tänka. Jag kan skriva artiklar och reportage 🙂

Då jag lite visste vad som väntade mig, att vi skulle välkomnas varmt och få äta gott, tyckte jag att det här var det minsta jag kunde göra för att visa min uppskattning.

När reportaget väl har landat i tidningen visar jag bilder här och berättar mer om vad det handlar om 🙂

Den kommande veckan är intensiv med allt från anhörigvård till privata åtaganden, innebandymatcher och jobb för tidningar. Jag är glad för att det åter rör på sig, tiden går fort, dagarna blir längre och ljusare.

Fortfarande gäller tanken att jag ska ha ledigt, tomt i kalendern, två dagar i veckan. Få se om jag lyckas med det 😀

Veckans hälsosteg dryga 12 000. Färre än förra veckan (räknar från torsdag till onsdag). Ett par dagar var det himla kallt och då jag inte hade några jobb som drog mig ut tog jag det lugnt. Har en väninna här i Blogglandia som ibland också noterar 500-700 steg per dag och vi hurrar alltid lika mycket för varandra vare sig stegen är 100 eller 10 000 🙂

Kalenderbild andra december

Och samtidigt en arbetsvy 😀 Besökte Lovisa gymnasium i dag och såg den här teckningen på en whiteboard. Hmmm… är den rödskäggige tomten naken? Näää, det kan han inte vara, han har väl bara en leende dräkt.

Den svartskäggige däremot ser lite misstänksam ut… Men nuförtiden är det ju populärt med tomtar vars ögon inte syns. Kanske han är berusad? Nä men… varför alltid tro det värsta? Det är nog bara så att han fick en luva som var för stor.

Den här dagen gick fort med olika uppdrag. Ska ännu skriva ut det jag var på i dag.

Plus fem grader, ingen snö, men det gör verkligen inget. Saknar varken halka eller kyla. Kan också ha en kväll paus med eldandet.

Funderar om jag ska öppna ett nytt pussel. I dag eller imorgon?

Annorlunda arbetsvy

Vanligtvis är min arbetsvy hemma vid datorn, det vill säga jag ser skärmen och mina dokument. Men sedan är jag ju ute på uppdrag också. Inte alltid jag minns att fotografera där.

Den här arbetsvyn har inget med skogsarbete att göra. Jag ska försöka komma ihåg att senare visa artikeln, då den har publicerats.

Några större världshemligheter är det inte frågan om. Men jag vill att det ska komma i Nya Östis först av allt, och inte tipsa andra tidningar eller radio om vad det gäller 🙂
Och att bjuda på lite spänning, gissningar, tankearbete för mina bloggvänner är ju inte heller helt fel.

Skrev artikeln direkt då jag kom hem. Gjorde sedan följande jobb, som telefonintervju. Efter det rask promenad till affären då jag behövde en del smått därifrån. Fy sjutsingen så kallt det vara, minus två grader men kändes mycket värre.

Skönt då sedan att komma hem, få tända levande ljus och en brasa i kakelugnen.

Arbetsvy, tidig väckning och fina Lovisavyer

Stadens budgetinfo klockan nio på morgonen gav mig en tidigare start på dagen än vanligt 😀

Early bird catches allt möjligt, så jag fick se en vacker soluppgång och trevligt var det att kunna ta cykeln i +6 grader och sol till rådhuset. Värre hade det varit att tvingas kämpa i motvind och regn.

Bra också att kunna ta foton utomhus både av stadsdirektör och ekonomidirektör som varken behövde vinterjackor eller gummistövlar 😀

Se det positiva!

Och igår fick jag så här fina bilder av parken som ligger bakom gamla kartongfabriken, granne med kyrkan och stadens västra infart/utfart (bron till höger). Den här miljön är delvis förstörd just på grund av vägbygget, men gjort är gjort för länge sedan och den här parken kunde ju få nytt liv någon sommar, eller i vacker vinterbelysning?

Varför inte bjuda in hantverkare till något slags marknad här? Om idén förverkligas, glöm inte att jag kläckte den 🙂

Samma före detta kartongfabrik, sedd ur annan vinkel. Det huset borde också få ett helt nytt liv, men var finns de innovativa krafterna – och, pengarna?