Arbetsvy, ösregn och tretton grader

Här var jag på jobb i dag, och kursen det gällde skriver jag om till den tredje juli i Nya Östis.

Det här är vår badstrand Plagen. Bryggan är ny och fin. En del av de blå badhytterna har hyrts ut för hela sommaren till personer som hade tur då hytterna lottades ut bland dem som anmälde intresse.

Arrangören för kursen var vänlig och höll ett paraply över min kamera då jag tog några foton. Det ösregnade nämligen. På plussidan noteras: vindstilla, tämligen varmt (plusgrader alltså, cirka 13), inga myggor 🙂

Här försökte jag få Prideflaggan att synas men den hängde förstås slak i regnet så jag gick inte ända dit fram. Hade fullt sjå att försöka hålla kameran någorlunda torr ändå.

Det är trist med så mycket regn och svala temperaturer. Jag klarar det tillsvidare, men jag tänker på äldre personer som inte ofta kommit ut under hela vintern och sedan förstås på alla som arrangerar kurser och evenemang utomhus. För att inte tala om glasskiosker och andra sommarkiosker. Jag såg tre som hade helt stängt i vår stad i dag 😦

På datorns väderstation står det ”sateisia päiviä tulossa” – vilket betyder att vi har fler regniga dagar framför oss. Prognoserna visar också rätt kyliga nätter. Där i början av juli finns förhoppningar om halvsoliga dagar och +20. Vi får vänta och se!

Arbetsvyer och godelimanger

Här var jag på jobb i dag – Pyttis festarit, ett familjeevenemang. Så den här gången blev det många människor på fotot 🙂 Bloggvännen BP som önskade att jag skulle ta bilder på Fun Run-powerboat-evenemanget måste jag däremot göra besviken. I och med att jag var i Pyttis var jag inte hemma i Lovisa då båtevenemanget arrangerades.

Det händer så mycket varje veckoslut. Bluegrass-musikevenemang i Strömfors, båtarna på Lovisaviken och amerikanska bilar i Strandparken, Pyttis festarit, Hembygdsfest i Lappträsk. Sommaren är kort så det gäller att välja och prioritera.

Efter jobbet besökte jag och syrran favoritcaféet Café Favorit 😀 Och då blev det åter en gång Pavlova-bakelse. Maräng, lemoncurd, grädde, bär… Mums!

Sjunde juni. Jag har varje dag försökt njuta, timme för timme. Ibland har det regnat, och det blåser mest hela tiden. Just nu är det sol och +15 grader så jag är nöjd. Inga skogsbränder som i Kanada, inte 40 graders hetta som i Sydeuropa. Vi har det kanske idealiskt hos oss ändå?

Syrenen utanför min dörr och vår terrass här i Äppelviken har nu kommit så här långt i sin blomning.

Underbara vyer och människomöten

Restaurang Kapellet i Kapellparken var igår min arbetsplats för ett par timmar. Nu ser ju dammen inte så inbjudande ut, men så här blir det troligen på grund av pollen så här på våren. Dammen brukar städas upp minst en gång per år.

Här mitt i den skira försommargrönskan hade föreningen Loviisan seniorit (Lovisa seniorer, men föreningen har inget svenskt namn) vårens sista möte. Det var samtidigt en födelsedagsfest för alla som hade fyllt jämna år under verksamhetsåret. Förtjänsttecken delades ut och det bjöds på sång av Erkki Liikanen ackompanjerad av Heimo Mäntynen.

Denna Erkki Liikanen är inte att förväxla med politikern och bankmannen som har samma namn.

Jag hade äran att få sitta i samma bord som artisten, så det var lite trist att jag inte hann bli kvar på kaffe och kaka. Jag skulle direkt hem och skriva artikeln. Tyvärr hade jag inte mycket spaltutrymme den här gången men jag torde ha fått det viktigaste med och det kan ni läsa om i Nya Östis den 22 maj.

Det blev alltså härliga människomöten i en vacker miljö. Jag hoppas i framtiden kunna intervjua några av de äldre som är med i föreningen, för där finns många personer som säkert har mycket att berätta. Och just de här historierna som de äldre bär på är värda att låta tryckas på papper.

Arbetsvy och kvällens selfie

Trevligt att få ta del av Tors våravslutning för innebandyjuniorerna. Skriver mer om det till Nya Östis den 22 maj. Här syns en del mindre pokaler som gavs till olika spelare, och så den stora – Pekkas pokal – som gav till Årets junior, målvakten Thor Lind.

Och ser man på. I pokalen syns också jag 😀

Det blåste ganska rejält här och jag ser åter lite bekymrad ut. Det handlar nog mest om koncentration på att få ett foto av mig själv, utan att jag har glasögonen på som hjälp 🙂

Har köpt ett läppglans med Cherry-smak och körsbärsfärg. Länge sedan jag hade ett sånt 🙂 Syns inte överdrivet mycket här att jag använt det, men överdrivet ska det ju inte vara heller.

Trees on Thursdays och härlig mossa

Skogen, underbar och många gånger trolsk. Mossa på stenar och berg. Gamla ståtliga träd.
Kan det bli finare? Inte mycket, om du frågar mig.
Igår var jag på en längre runda som senare mynnar ut i ett reportage. Skogsmiljö och skärgårdsmiljö om vartannat. Naturen när den är som vackrast och bäst en solig vårdag.
Det fina vädret ska vi ha hos oss ännu i dag. Sedan vänder det och blir kallt igen.

Annorlunda skyltning fortsätter

Då bloggkompisen BP efter tio aktiva år som förvaltare av Skyltsöndag lade av slutade kanske en del att visa skyltar, medan andra fortfarande fotograferar sådana och bloggar om dem. Jag har för avsikt att göra lite både och. Hittar jag fina skyltar fotar jag dem, men jag gör det här också på ett annat sätt.

Mina finska texter har uppskattats av många och här kommer nu många ord, men jag översätter inte alla, det blir för långt. Här kommer ett plock från sommarens evenemang, en lista jag fotade då jag var på ett jobb för en dryg vecka sedan.

Päivä/päivät = dag/dagar. Således förstår ni att det handlar om Liljendaldagarna, Lovisadagen, Itämeri (Östersjö-dagen) osv. Avoimet puutarhat = öppna trädgårdar. Taiteiden yö = Konstens natt. Ravit = trav.

Jag borde ha tagit foton i går när vi besökte Sjundeå. I Sjundeå Arena finns en underbar unisex-toalett. Stämningen där är ofta lättsam, lite sådär förvånad i början kanske när män och kvinnor möts. Men det var lätt att börja prata med främmande personer där. Kanske sjundeåborna överlag är pratsamma och trevliga? Jag träffade i alla fall flera som jag gärna hade talat mycket mer med än vad vi nu hann 😀

Ja och matchen då? Den slutade 2-6 till oss, vilket betyder att vi går vidare i kvalet för att försöka avancera från Finlandsserien till Divarin.

Lärde mig nytt i dag, om vett och etikett

Arbetsvyn i dag, då jag var med på ett möte via Teams. Inte med mörk skärm förstås men här vid soffbordet brukar jag sitta.

Jag tror att jag lärde mig något nytt idag. Vi var två personer som delade skärm på mötet och två gånger brast vi ut i skratt för oss själva. Mikrofonen var avstängd, men kameran var på. Så alla andra som deltog i mötet såg ju att vi fnissade.

Så här efteråt kan jag tänka att det kanske var ett etikettsbrott. De andra kan ju inte veta vad vi skrattar åt. Kanske någon rentav trodde att vi skrattade åt någon annan mötesdeltagare 😱

Första gången vi inte kunde hålla oss för skratt var vi som två små barn med prutthumor 😂 Det blev tal om ett medel som ges åt kor för att de inte ska rapa och släppa ut metangaser. Vi började tänka på kornas och människors och andra varelsers ”utsläpp” av olika slag, och brast då ut i fniss. Det är alltså farligt att ha en kompis i samma rum, med på samma möte. I synnerhet då man råkar ha samma humor.

Andra gången vi skrattade var då vi såg bilden av oss själva på skärmen. Jag hade valt så kallad blurrad bakgrund och ibland blev vi själva blurrade och förvrängda.

Men jag tänker mig nog för nästa gång då det är ett möte via en plattform på nätet. Det är så mycket som kan missförstås. De andra deltagarna kan ju inte veta vad man fnissar åt.

Arbetsvy den 7 januari

Är det inte självaste unga Jean Sibelius som pappgubbe här?
Jag hade ett fotouppdrag på den här platsen och tänkte att det är länge sedan jag fotograferat en arbetsvy.

Egentligen är det ju inte så ofta som jag kommer bort hemifrån då jag jobbar. Därför är arbetsvyerna dagligen desamma, mina datorer här hemma. Men jag ska försöka komma ihåg att ta foton de gånger jag är borta hemifrån på jobbuppdrag.

Minus åtta grader i dag. Runda med bilen, ved in till mamma, sortering av mejl, utgivning av texter och så då fotouppdraget och i samband med det trevlig samvaro med vänner och kolleger.

Om jag är frisk fortfarande i morgon blir det min 100:e promenad-dag, och jag ska se hur jag kan fira den!
Totalt 22 498 steg på årets sju första dygn. Sex av sju dagar har jag kommit över 3000, endast i dag blev det precis 2500 som är mitt dagliga mål.

Jag känner igen mig, i Mumin!

Mumin och jag. Vi kan ta varandra i handen och vandra mot solnedgången tillsammans ❤
Känner SÅ igen mig i den här seriestrippen som finns i Tove Janssons bok ”Ordets gåva”, där olika korta texter, men även tecknade serier, från hennes produktion finns samlade.

”Men ni uppmuntrade ju mig…?” Ja, så har jag också upplevt det ibland. Någon som låtit mig förstå att han är intresserad av mig.

Där ligger sedan Mumin och jag med våra blomsterbuketter på marken. Vi har avslöjat att vi varit eller är förälskade, förtjusta, kära. Men föremålet för vår beundran rider vidare, mot nya äventyr, och förstår inte vad de går miste om 😂

Ja, det är ju både med ironi och egensinnig humor som jag skriver det här. Men här finns också det där lilla unset av sanning, och en besvikelse om uppstått mer än en gång de senaste åtta åren.

Mumin och jag, vi får trösta varandra ❤ Och Lilla My, hon får gärna komma med sin syn på saken 🙂

Min arbetsvy i dag. Klockan var 16.25 och jag satt och väntade på en person jag skulle intervjua och äta tillsammans med. Det hade regnat hela förmiddagen men efter klockan fyra blev det sol och hur fint som helst.

Arbetsvy – trevlig tebjudning

Det är ett tag sedan jag visade bilder från ett jobbuppdrag 🙂 Det har i och för sig inte varit så många sådana på grund av corona heller. Mycket sköts på distans, via telefon osv.

Men idag arrangerades en pressträff då fyra företagare vill berätta om sina satsningar på te-dryckens dag som infaller lördagen den 6 februari här i Finland. Föreningen Teen Ystävät (Teets vänner) grundade dagen 2016.

Salta godbitar till teserveringen.

Det är inte ofta sådant här händer nuförtiden och det har inte bara med coronapandemin att göra. Det kom en tid då mycket sådant här klassades som mutor. Man fick inte bjuda journalister på nånting och förvänta sig att de skulle skriva nåt bra om en.

Lyckligtvis ges Nya Östis ut av en understödsförening och jag har som chefredaktör stor frihet att bestämma vad vi skriver om. En av tidningens uppgift är att skapa en känsla av gemenskap i bygden. Vi vill lyfta fram och peka på allt det positiva som finns.

Således skriver vi ibland om företag, både nya och etablerade. Personintervjuer, många namn och bilder på såväl vuxna som barn är viktigt. Läsarbilder, läsartexter och sportresultat från såväl knattetävlingar som från vuxenidrott. Allt som är riktigt lokalt och nära den lilla människan är innehåll vi prioriterar. Inget är för litet för att komma över vår nyhetströskel 🙂