Ge mig styrka att knega vidare

Den här fyrklövern hittade grannen Pia en dag när vi satt i trädgården. Tidigare i somras letade vi också, så att de som såg oss måtte ha undrat varför vi stod på alla fyra i gräset. Hade vi tappat något?

Nu hoppas jag att den här lilla gröna saken kan bringa mig lite tur, eller åtminstone styrka och sinnesfrid. Den här dagen har varit jobbig på många sätt. Jag vet inte varifrån jag gång på gång uppbådar styrka att knega vidare, men tillsvidare har det gått.

Jag har stort rättvisepatos. Jag har också lärt mig, och försöker leva enligt devisen att såsom man själv vill bli behandlad ska man behandla andra. Alltid lyckas jag inte till 100 procent med det, men jag försöker vara vänlig och empatisk. Att sedan andra inte alltid beter sig vänligt mot mig kan jag ju inte direkt påverka.

Och så något betydligt trevligare att visa och skriva om. Den här miljön ligger mindre än hundra meter från mitt hem. Smedsgränd, en av de äldsta i Lovisa. Den här vägen cyklar jag ofta då jag ska till Rosenparken och Lovisaviken. Där på sandplanen ligger nu baracker för skoleleverna från Generalshagens skola. Den renoveras och därför är eleverna tillfälligt inhysta i barackerna.

Fläker du ut ditt liv får du tåla åsikter

De här sakerna ska ju inte stå här i köket i framtiden, men jag har burit in en del grejer redan nu.

Och japp, japp. Man får vara beredd på åsikter då man fläker ut sitt liv och tycker det är kul att berätta om sin livsförändring och flytten från våningshus till gammalt trähus.

Alla tycker inte att mina lösningar är snygga 😀

Och nej, man ska absolut inte säga att något är fint om man tycker att det är fult.

Tycker jag att något är fult skriver jag det ändå inte till någon på en blogg. Jag vet inte vem som uppfostrat mig att så gör man inte. Men jag skriver förstås inte att det är vackert heller, eftersom jag inte anser det.

Känner jag mig tveksam till att kommentera låter jag oftast bli, eller så skriver jag något neutralt som inte ska såra. Kanske jag ändå omedvetet har gjort det någon gång. I första hand vill jag ändå stötta och bära upp.

Vi är alla olika, men till syvende och sist vill vi alla få små hejarop i vardagen.

(PS. Jag glömmer ibland att skriva att så gott som allt är ju halvfärdigt i bostaden ännu eftersom jag inte flyttat in än. Så kanske därför många tycker mina lösningar är konstiga 😂)

Vänner ger krafter

I går var jag ute på mat och dryck på restaurang Ölvin med min vän Dimi.

Väninnans portion, toast med getost.

Att få prata om allt mellan himmel och jord, utan att behöva känna sig konstig på nåt sätt, det känns otroligt värdefullt. Lätta sina hjärtan och utbyta åsikter kan man ju inte göra ensamma via spegeln 🙂

En liten keramikskål som Dimi själv tillverkat fick jag som gåva. Jag hade varken födelsedag eller någon annan bemärkelsedag, hon är bara omtänksam ❤

Efter fyra år av olika former av förföljelser och trakasserier, vilka dessvärre inte ännu slutat helt, känns det ändå skönt att vissa cirklar börjar sluta sig.

Jag tror dels på karma, dels på att sanningar kommer fram, även om det kan dröja rätt länge ibland. Tiden arbetar för sig själv, att ha tålamod är ett måste, och den förmågan har jag mer eller mindre tvingats utveckla under de senaste åren.

Det finns alldeles säkert sann kärlek nånstans där ute, även för mig.

Ett bokmärke med mitt namn på bulgariska.

Mina rötter finns i Kenya

I tisdags publicerade Hufvustadsbladet en intressant artikel.
I tisdags publicerade Hufvustadsbladet en intressant artikel.

Mina rötter finns i Kenya. Alla människor som lever i dag har sina rötter där.

Undrar vad de människor med ljus hy som inte gillar människor med mörk hy tycker om det.

Måste uttrycka mig lite kryptiskt för i dag kan man ju inte längre använda ordet rasist utan att själv stämplas som en sådan. Eller om jag pekar ut vissa partier, och säger att medlemmar där säkert har svårt att acceptera att vi alla ha rötter i Kenya, kan någon också tycka att jag tänker i snäva banor och generaliserar hejvilt.

Inte är det lätt att tycka, tänka och uttrycka sina åsikter i dag, inte.