I dag klockan 12
i Norge, i Sverige och i Danmark hålls en tyst minut för att hedra dem som föll offer för Breiviks attentant. Den tysta minuten infaller klockan 13
i Finland.
Jag hoppas att så många som möjligt kan vara med och hålla den här tysta minuten. Jag vet att yrkeschaufförer inte kan stanna mitt på motorvägen, ambulanser kan inte sluta rulla, flygplan kan inte landa för en minut. Men vi som kan vara tysta en stund klockan 13 i dag borde vara det. I affärer, på torg, hemma hos, på badstränder, i hotell, på servicestationer, i ladugården… ja, det finns många platser där vi kan visa att också vi har berörts av det som hänt.

Uppdaterat inlägg.
Så här gjorde vi i kiosken. Eller nästan. För bilden är rekonstruerad. Vi drog ner luckan, satte lappen mot fönsterrutan, släckte belysningen och stängde dörren. Sedan gick maken och jag ut på gräsmattan. Där höll vi om varandra och mina tårar började rinna. Vi har ju varandra. Men tusentals av människor miste nära och kära den 22 juli i Norge.
Att hålla kiosken stängd fem minuter var det minsta vi kunde göra. Tillsammans med några släktingar och vänner ägnade vi en tyst minut till att tänka på offren och deras anhöriga.