Kaffe, kaka och kvällsrunda

God kaka på Cafe Favorit, kaffe och en trevlig pratstund med en av tidningens medarbetare. Skönt med lite lugnare tempo ibland. Min massage blev inställd, siktar på nästa vecka.

Tiden att rösta på Lovisanejdens Lucia gick ut i dag och jag hämtade tre lådor av sex med röstsedlar. Hur det går i valet får vi veta på söndag.

Sammanlagt 2800 steg i dag. På kvällsrundan såg jag att det kommit upp fina stjärnor i fönstren till byggnader vid torget. Förr fanns här ljus som liknade nåt slags stora blockljus. Liknelser med allt möjligt annat har också genom åren uttalats. Så de här stjärnorna är finare!

Aktiv 18–20 november 2022

Fredag 18 november: 4883 steg, hurra! På dagen diverse ärenden på stan. På kvällen en runda bland annat via barndomskvarteret, stadsdelen Garnison, här Klapphusgatan. Frisk nordlig vind och minus tre grader.

Lördag 19 november: Jubileumsdag. 50 dagar i sträck har jag promenerat minst 2500 steg. För det mesta mer än så. I dag var det första dagen som det tog emot en aning. Jag kände mig inte i bästa form, så jag gick inte särskilt raskt. Minus en grad men en skoningslös nordanvind som små snöflingor ystert dansade i. Men just för att det var min femtionde promenaddag ville jag inte bryta trenden med att stanna inomhus. Blir jag sjuk, såsom rätt många blivit nu både i influensa och i corona, så tänker jag förstås om, då är vila ett måste.

Totalt blev det ändå 4249 steg, eftersom jag på kvällen gick ut en sväng i periodpausen i Tors match mot SS Storm i Sjundeå 🙂

Söndag 20 november: 2600 steg, alltså precis aningen över dagens mål.
Hade kommit snö i natt så jag ställde in cykeln i förrådet och putsade bilen fastän jag inte skulle köra nånstans.
Ganska kall blåst och jag fick se efter var jag satte fötterna för att inte halka.
Postade två postcrossing-vykort, en bra anledning att komma iväg på en uppfriskande runda.

Tre dagars saldo 11732 steg vilket jag är mycket nöjd med!

Hälsostegen, dag 29, och blandade bilder

Det var här som mina hälsosteg började lördagen den första oktober då Folkhälsans kampanj startade. Det var väldigt vackert väder den dagen och jag hörde gässen väsnas på Lovisaviken inför flytten söderut.

Sedan dess har jag promenerat, i ur och skur, varje dag, ibland ensam, ibland i sällskap med någon annan. Och i dag var jag tillbaka i åsentrapporna. Det har regnat mest hela dagen men öste inte ner just då som jag tog mina 3674 steg.

Många har frågat om jag tänker sluta gå då kampanjen slutar. Det måste ha uppstått något missförstånd, för varför skulle jag sluta? Jag slutar gå bara om jag skadar fötter eller ben, eller om jag blir så sjuk att jag inte kan promenera.

Kanske missförståndet bottnar i att jag skrivit på Facebook, där jag länkar till mina inlägg, att jag slutar BLOGGA om hälsostegen varje dag. Jag kommer att föra statistik över mina steg även framöver, och jag fortsätter fotografera på mina promenader. Alla steg noteras i bloggen men antalet INLÄGG som har Hälsostegen som rubrik blir färre då jag skriver om flera promenader i bara ETT inlägg 🙂

Jag gick upp för trapporna, så den här bilden tog jag egentligen redan innan stigningen började.

Och den här bilden tog jag före promenaden började. Gurkmejalatte och en halloweenbakelse på Café Favorit i sällskap av min syster. Många andra bekanta råkade också vara där så det blev prat om allt möjligt från stigande elpriser till åldrande föräldrar.

Jag går baklänges med bilderna nu, för den här bilden tog jag av pusslet igår kväll med kamerans nattfunktion. Samma funktion på kameran då jag fotograferade nejlikorna som jag köpte i onsdags.

Det där med potatis…

måste jag väl ta tillbaka. Det jag skrev igår, att någon potatiskris inte skulle beröra mig 😀
Å andra sidan, det är sällan och väldigt små portioner av pommes frites som jag äter.
Varje gång det kommer pommes frites med en matportion ber jag om att bara få en LITEN portion, och det oaktat blir över hälften kvar.

Men ibland äter jag Locales goda lilla portion med dip. Så gjorde jag igår.

Tidigare på dagen träffade jag Inge-Maj och Bengt på Cafe Favorit tillsammans med syrran och mamma. Då gottade jag mig åt denna kaka, det var nåt med jordgubbar och champagne!

Nämnda café är en av många favoriter här i lilla Lovisa. I trädgården får kunderna flytta möblerna hur de vill och i denna sommarvärme (+29 igår) vill de flesta sitta i skuggan.
I dag ska jag träffa en kollega och sova över hos henne. Skärgårdsmiljö ska det bli. Trevligt också hoppas jag. Och kanske jag tar mig ett dopp i havet? Få se!

Förfallet och fint på samma gång

Jag behöver inte åka till södra Europa för att hitta sånt här, som jag egentligen tycker att är ganska fint. Men frågar du någon hos oss här i Lovisa eller i Finland överlag, gissar jag att många anser att det här inte alls är fint. Och huset där detta förfall finns borde verkligen rivas, eller restaureras. Bra att jag inte måste bestämma vad som ska ske där. Jag tar bara foton i min näromgivning.
Träffade en kollega från tio år tillbaka i Café Favorits lummiga trädgård i dag. Vi sa att det var som om tiden stått still. Lite åldras vi väl var och en, och allt möjligt har hänt i våra liv. Men då det går att fortsätta prata där man ungefär slutade senast, är det ju ett tecken på något slag av vänskap. Tack Helene för att du tog kontakt ❤

I dag fick jag äntligen cykeln på vårservice. I affären sa jag att det är ju nästan höstservice men sak samma, huvudsaken att cykeln ses över 🙂
Jag köpte också silverputsmedel till min Efva Attling-ring som mörknat fort. I affären sa försäljaren att det verkar vara ett allmänt fenomen nu, silver mörknar. Beror det på PH-värdet eller nåt annat. Hur som helst, nu är ringen fin igen ❤

Bubbel, Lovisabakelse, Semesterlista och allt möjligt annat som huvet är fullt av nu

Eftermiddagspaus, en tanke om att det ändå finns något jag kan kalla ”semester” förde mig och min syster hit. På hennes initiativ. ”Måste ju skåla för att du har lite ledigt nu”! Javisst! Krävdes inga långa övertalningar.
Bubbel och Lovisabakelse, eller Lovisamuffins som den också kallas i folkmun 🙂

Tillbaka hemma vid 17-tiden började jag lyssna på Svenska sommarklassiker.

Tomas Ledins ”En dag på stranden” – Låt alla världens telefoner ringa, jag är inte anträffbar 😎

Ted Gärdestad ”Sol vind och vatten är det bästa jag vet – men det är på dig jag tänker i hemlighet” 😍

Ted Gärdestad Himlen är oskyldigt blå – ”Dina ögon kommer alltid att le mot mig”.

Peter Lundblads version av ”Ta mig till havet” – vi tar vägen mot stranden, vi som aldrig setts förr… det var enkelt att våga, bara öppna en dörr… Galen av längtan är jaaaaaag… dofterna samlas och luften är tung, ta mig till havet – och stanna tills natten blir dag 🎹… om jag lever i morgon, spelar ingen roll alls.

För att ta mig själv ner på jorden lite så finns det en to-do-lista även för semestern.
Men se där – inga tråkiga saker förutom en – städa skåp. Det kanske jag skippar då jag väljer att göra allt det roliga först istället.

Blåsa såpbubblor.
Åka till Raseborg.
Ut på kryssning med gammalt segelfartyg på Lovisaviken.
Låta fixa naglarna sommarfina (aldrig varit i en nail-studio på sånt förr)
Ut och äta med vänner.
Säga ”ja” till allt spännande, romantiskt och roligt, om sånt dyker upp!

Och blir det regn… skulle jag gärna springa naken ut med schampo i håret.
Om jag bodde på en plats där det inte skulle väcka allmän förargelse 🤣

Jag känner mig varm och lycklig inombords. Är i balans just nu och tacksam för så mycket.

Lovisavyer och -byggnader

Arbetsvy för mig igår. Första riktigt varma vårdagen med +18 grader och en trevlig intervju utomhus. Det här Gamla Apoteksgården och här har även Café Favorit sina stolar och bord.

Vårt rådhus, även bakelsen av mig kallad, genomgår en renovering och har paketerats in.
Bilden togs på första maj, då var det lite mulet och kallare.
Några vyer från promenaden den dagen jag besökte åsens trappor. Tvärgränd där cafeterian Tuhannen Tuskan kahvila, längst borta till höger, har en av sina ingångar. En liten skylt kan knappt skönjas på bilden.
Och så har vi Östra Åsvägen, backen ner mot Alexandersgatan, som i folkmun även kallas Frälsisbackan eller Frälsisbacken. På bilden som länken leder till ser man vyn från andra hållet, fotat från norr mot söder. På min bild är bilden tagen mot norr.

Vackra lyktor på hjältegravar

Tack vare en satsning som bland annat veteranföreningarna i trakten gjort pryds nu flertalet hjältegravar av vackra lyktor. Enskilda personer, föreningar och organisationer har donerat pengar till en insamling och slutresultatet blev strålande och hjärtevärmande.

Här har vi lagt ner ett ljus vid morfars gravsten, och ett placerade vi inne i lyktan.

Gesten med lyktorna är så fin. Vi får inte glömma dem som föll offer i våra krig. Vi får inte glömma krigen överlag. Inte lottornas insatser heller, i år fyller Lotta Svärd-rörelsen hundra år. Det fanns tider då den förbjöds och alla minnen från den skulle förstöras. Lyckligtvis förstördes inte allt. Det finns dräkter kvar, armbindlar, böcker, sånghäften och mycket annat. Och det finns personer som minns de här tiderna och som fortfarande kan berätta om dem.

När de här personerna inte längre finns är det vi som tillhör de yngre generationerna som ska komma ihåg det som har hänt, och berätta vidare till kommande generationer.

Efter besöken på våra kyrkogårdar blev det lite lättsammare på Café Favorit med en liten spökbakelse. En makron med smak av vanilj och lakrits.