Det var länge sedan jag deltog i Fototriss, men inspirerad av några bloggvänner gjorde jag slag i saken.
Bokstaven B betyder ju för mig i första hand Bond. James Bond.
Så temat kändes lätt men bilderna är nu inte av högsta kvalitet…
Man kan ju inte få allt här i livet 🙂
Nåja, i dag anlände han då äntligen, Daniel Craig, även känd som James Bond. Han kände sig direkt hemma hos mig och pilade runt i lägenheten, poserade villigt i alla rum. Han låg också i min säng, men där såg han lite stel ut. Månne han inte ska mjukna lite då vi varit några dagar tillsammans ❤
Trygg i hans sällskap? Tror bestämt han håller pistolen bakom ryggen. Vet inte om jag vill ha honom stående där, stirrande på mig då jag sover… tycker han kunde klä av sig och lägga sig bredvid mig i stället.
Snälla Daniel, det är vinter i Finland, du behöver en jacka innan vi kan gå ut. Och bättre skor. Men visst, jag tar mig gärna en promenad med dig.
Finns förstås risk för att jag får människor i vita rockar efter mig om vi två går ut. Du vet, välmenande läkare och annan vårdpersonal som tror att jag inte har alla hästar i hagen.
I det stora hela känns det ändå bra att Daniel flyttat in hos mig. Fastän jag så här i början upplever att jag är ständigt iakttagen. Slår jag upp ett glas vin åt mig ska han ju också ha.
Men det dröjde inte mer än fem minuter efter att jag fotograferat honom innan jag såg honom le mot mig. Han blinkade på ögat också och jag log tillbaka.
Så den där nyårskvällen i ensamhet kan jag glömma.
Det har varit en fartfylld dag. Är man ensam reporter på lokaltidningen några dagar uppstår inga luckor i schemat och stolen hinner man inte slita mer än under de tider då man med frenesi knackar ner sina texter.
Dagen började med en utställning på bibban där konstverk som dagisbarnen gjort under hösten ställs ut. Härliga kreationer, inte sant?
Då artikeln om utställningen var klar skrev jag en bokrecension.
Sedan pilade jag iväg till församlingen vars diakoni fick ta emot en donation på 5000 euro av lokala Lionsklubben.
Den här dagen blev det cirka 10 000 tecken för tidningen.
Så kära blogg, kanske du ursäktar att jag inte skriver lika mycket här i dag?
Adrian står nämligen i dörren till mitt arbetsrum. Han nickar mot soffan. På bordet står två Riedelglas och en flaska vitt.
Så jag tänkte faktiskt göra honom sällskap…
… och inte ännu berätta att jag igår köpte en pappfigur i naturlig storlek av Daniel Craig…
… för gör jag det blir jag nog utan vin…
… till Svenska dagen 2015.
Alltså nej… eller jo… det också 🙂 Men den sjätte november 2015 får vi se den nyaste Bond-filmen Spectre och den fjärde med Daniel Craig i huvudrollen ❤
Höll på att missa det här – bra att man har en nyfunnen vän out there som vet vad jag är intresserad av. Utan hans tips hade jag svävat i total okunskap om att detta hänt. Hur pinsamt hade det inte varit om jag, som påstår att jag kan allt om Bond, skulle ha gått till jobbet i morgon och inte haft en aning om vad den nya filmen heter… aaargh!
Den nya filmen, skådisarna, den nya bilen Aston Martin DB10 presenterades i dag på Pinewood.
Jag är helt i extas!
Det är ett tag sedan jag lade ut bilder från mitt nya hem.
För visst kan man kalla det nytt fortfarande, jag har ju bara bott här fem veckor.
Men nästan alla saker har hittat sin plats. Fyra lådor är ännu ouppackade men jag vet exakt vad som finns i dem.
Mitt mål var att hålla skrubben i ordning och där är fortfarande ingen trängsel (Adrian nickar gillande).
Adrian har också funnit sig i att det är Daniel Craig som blickar ut över både sal och sovrum.
Visst har jag ännu att pyssla med. Bland annat ska hyllorna i arbetsrummet städas, klädskåpen likaså.
I köket ska en stor klocka komma upp på väggen men i det stora hela är allt klart där.
Sängen ska troligen flyttas en decimeter till bort från fönstret. Men jag har sovit utomordentligt bra här.
Möjligtvis skaffar jag ett överkast (redigerat, skrev dagtäcke innan och blev en del kommentarer, vilket jag tycker är kul – ord är intressanta!). Det ska i så fall vara tungt och enfärgat mörkbrunt.
Det här är en gammal korg som man plockade potatis i på stället där min mamma bodde då hon var liten. I gamla lägenheten har jag ännu en kälke som man drog mjölkkannor på förr – den ska jag också ta hit och hitta en plats för.
Först kom han upp på väggen i salen. Sedan invaderade han sovrummet. Daniel Craig är min favoritskådespelare nummer ett, och främst då i rollen som James Bond. Men han har gjort många andra roller bra också, så jag vill påstå att han är en utomordentlig skådespelare.
På förmiddagen då jag packade upp några av de få lådor jag har kvar sedan flytten fick jag en idé och hängde upp honom på en krok i taket. Senare på kvällen plockade jag ner honom för jag tyckte att han stirrade lite väl mycket rakt ner på min sovplats 🙂
Men han ska få komma upp på väggen. Tänkte passa på att utnyttja någon av de långa män som jag bjudit in till fest på torsdag. Ska be någon av dem ta en hammare med.
Äntligen fick jag upp Daniel Craig på väggen. För övrigt den enda tavlan jag kommer att ha i salen. I köket tror jag att en tavla med Lovisamotiv kommer upp, i sovrummet kanske min äkta Nelimarkka och i arbetsrummet en annan liten Bondtavla.
Den som känner mig vet att jag inte har särskilt mycket tålamod. Speciellt inte då det gäller att skruva ihop möbler från Ikea. Så i dag fick jag hjälp med en kökspall och en klädhängare i svart metall, en sådan där stående tamburmajor.
… därför är det bra att det finns händiga väninnor – tack Merja!
Hittade ingen svart sängkappa och inga svarta lakan. Sängkappan blev grå, borde stryka den men det får bli till en annan dag 🙂 … och lakanet är också grått fastän det ser vitt ut. Har påslakan i grått och vitt så den här kombinationen får duga tills jag får rätt färgkombo.
Man kan inte få allt så som man vill ha det på en gång.
Och om Adrian börjar gnälla säger jag att det är okay att byta om han beställer, betalar och bäddar själv 😉
Upptäckte här om kvällen att hoppet tydligen inte är helt ute då det gäller mig. Kollade Brasiliens match i fotbolls-VM och fick ögonen på en riktig godbit. Han råkade dessutom göra några mål så jag fick se honom i närbild tacknämligt många gånger.
I dag hade Hufvudstadsbladet en artikel om fenomenet Neymar. Han beskrivs som en spontan och ännu rätt oförstörd personlighet som har roligt på planen och som bjuder på sig själv. Bland annat låter han sig fotograferas med fans och har inget emot att klä skjortan av sig eller att blotta en del av sina kallingar som naturligtvis bär samma färger som Brasiliens flagga.
Kalla mig snusktant om ni vill, jag vet att Neymar bara är 23 år – sorry, rättat kl. 18.59… han är bara 22 🙂 … men det finns så många snuskfarbröder där ute som dreglar efter kvinnor som är mer än trettio år yngre än de själva. Och då är det sällan någon som tycker det är fel.
Så jag tittar på Neymar precis så mycket som jag vill.
Utan att glömma Daniel Craig.
Det är väl så att man knappt vet när det började. Eller så vet man precis vilken grej var den första. Av det man samlar på alltså.
Hos oss finns en ansenlig mängd nyckelringar. Vi minns var vi köpt de flesta och på det viset lever minnena av resorna vidare.
Vi har också en liten radiosamling och en samling av alla de mobiltelefoner vi haft genom tiderna…
Och så har jag mina James Bond/Daniel Craig-grejer.
Alla samlar vi väl på något. Vad samlar du på?
(såg att jag hade skrivit om samma samling för ett knappt år sedan, men jag kanske har fått nya läsare sedan dess, så det må vara hänt)
Egentligen hade jag velat ha den här headern på min blogg. Jag är ju väldigt förtjust i James Bond, och speciellt i Daniel Craig.
Ville förnya bloggen och ägnade nästan ett par timmar till att leta efter och testa nya teman. Det fanns många sådana, men inga som föll mig direkt i smaken. Jag var till och med beredd att betala lite för något riktigt bra, men hittade inget. Ville inte göra några jättestora förändringar, och ville ha kvar mina widgets, senaste inlägg, Flagcounter etc.
Så det blev så här. Med bild av mig själv till höger. Färgen svart tyckte jag passade bäst då mina kläder på bilden är svarta. Testade en grön färg som påminde om sommar och vår, men den blev bara för mycket.
Så nu vill jag att ni som läser min blogg säger vad ni tycker. Ändrade jag
a) lagom b) för mycket c) för lite.
Och så här ser det ut vid köksfönstret efter att jag städat. Ljus, växter, radio. Varken mer eller mindre. Och utsikt över sommarstället som belyses så fint av eftermiddagssolen.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 