Fina fönster, del 170

170 inlägg med Fina fönster, inte illa, fastän jag säger det själv.
Det här fönstret fotade jag i Ekenäs då jag semestrade tre dagar i augusti.

Den här dagen har gått i arbetets tecken som vanligt. Jag har haft tre telefoner åter en gång och det ringer rätt mycket på prenumerationsavdelningens telefon. Det är ofta adressändringar eller frågor om uteblivna tidningar. Ibland även nya prenumerationer.

Nya Östis har gått stadigt uppåt då det gäller antalet prenumerationer. Inte så att vi har tagit jättekliv, men i dessa coronatider känns det bra att vi inte tappat prenumeranter. Jag tror att den lokala tidningen behövs just nu mer än någonsin.

Människor har tid att läsa och de vill läsa om personer de känner. De vill också ha så kallade ”snälla vardagliga grejer” då media överlag svämmar över av hemskheter.

Skyltsöndag, den 20 september 2020

På porten utanför Café Gamla Stan i Ekenäs.

Ett sommarminne från resan västerut. Jag antar att den här skylten skulle bli igenvuxen, övertäckt av grönskan, om någon inte putsade där lite då och då.

Trevlig söndag önskar jag er alla! Här lyser solen nu vid niotiden på morgonen och himlen är blå. Ute är det + 7 grader.

Fler skyltar finns hos BP som skriver bloggen Konst eller Konstigt!

Skyltsöndag, den 13 september 2020

En av favoritutmaningarna i bloggosfären är Skyltsöndag som sedan några år tillbaka förvaltas av bloggvännen BP. Hos henne hittar du länkar till fler skyltare!

En skylt på Hattmakaregatan i Ekenäs.

Ett minne från min fina minisemester i augusti. På den här gatan fanns det säkert nån gång en hattmakare?

Himlen är oskyldigt blå, som ögon när barnen är små. Att regndroppar faller som tårarna gör. Rår inte stjärnorna för. (Ted Gärdestad)

Glad måndag! 31-08-2020

Eftersom det varit en mulen och regnig dag även i dag blir det en bild från arkivet. En vacker dörr som vi fick syn på i Ekenäs under resan till västra Finland.

I Glad måndag kan man delta med vilka bilder som helst som piggar upp bloggbesökare. Det kan vara blommor, en vacker tavla eller djur som ofta glädjer folk. Men det kan också vara vad som helst annat, ribban är låg.

I morgon har det utlovats lite bättre väder så då ska jag ta en timmes paus i jobbet och gå ut med kameran.

Här finns en lista på andra som är med i Glad måndag! Saknas ditt namn från listan, brukar du vara med ibland – låt mig veta, så länkar jag upp till dig.

 

Semesterresan, Ekenäs del 2

Vi har besökt restaurang Knipan och vandrar tillbaka mot Stallörsparken och hamnområdet.

Det lustiga var att jag just på den här platsen tänkte för mig själv att här råkar jag knappast på någon bekant. Ofta brukar det vara så att då jag reser, till exempel på kryssningsbåt till Sverige, dyker nån annan Lovisabo upp där.

Att vi sedan här faktiskt råkade på fyra tjejer från Lovisa/Lappträsk, tre av dem har skrivit för Nya Östis, kändes helt otroligt. Det krävs ju inte många minuter för att man så att säga ska missa varandra. Vi blev nog lika förvånade allihopa 😀

Stora Kyrkogatan, om jag inte minns namnet helt fel. Gammal trähusmiljö, ungefär som i Lovisa.

Det var mycket varmt, folk höll sig mest i skuggan och i närheten av vattnet som ligger rätt nära här.

Ingen trängsel på stranden men så var det också tidig torsdags eftermiddag och många har väl slut på semestern.
Ingången till den mysiga lilla cafeterians försäljningspunkt hos Café Gamla Stan på Bastugatan.

Äntligen blev det gjort. Fanns på min bucketlist att besöka Café Gamla Stan i Ekenäs. Jag känner Bosse Andersson som driver cafeterian med sin familj och han har jobbat på samma tidning som jag, Östra Nyland, innan jag började där dock. Fick tyvärr inte syn på Bosse nu då vi besökte cafeet, men äntligen har jag varit här. (redigerad text: gick i fällan då jag googlade och läste att rantapallo.fi hade skrivit att det är brodern Uffe som äger stället…)

Vi kom dit på tidig eftermiddag så det var ingen trängsel, men en halvtimme senare fanns det inte längre många bort lediga.

Härligt i skuggan, med ängsblommor på bordet och mousserat i glaset.

Kladdkakor brukar vara mäktiga så vi delade på en bit, Ann-Britt och jag. Det vill jag skriva ut här så att ingen tror att kakbitarna är snålt tilltagna på cafeterian 😀
Här fanns också ett litet loppis på boningshusets veranda och där fyndade jag en liten kanna i glas.

Blev också utfärd till Ekenäs

Efter frukosten tänkte vi strax efter klockan 10 besöka en del affärer och bodar på Fiskars bruksområde. Men alla hade stängt. Många öppnade 11 eller 12.

Idylliskt boende.

Från detta förmodligen privata boende hördes fiolmusik, någon som övade. Konstcentret Kwum hade inte heller öppnat dörrarna då vi kom dit 10.30. Men byggnaden i sig var värd att beskåda utifrån. Tyvärr lyckas jag inte ladda upp filen med bild på den 😦

En charmig liten kiosk med försäljning från lucka på bruksområdets torg.

Sedan styrde vi kosan mot Ekenäs. Ett äventyr då man tar gps:en i bruk och den styr oss via en 16 km lång mycket gropig sandväg, Mörbyvägen. Den hade fungerat bra som tvättbräde och med nöd och näppe undvek vi ett par stora gropar, i vilka det kändes som om bilen hade kunnat fastna helt…

Men fram kom vi och utsökt mat åt vi på Restaurang Knipan. På den andra bilden syns en del av stadens badstrand.

Visar fler bilder senare 🙂

Träffade Tomas Ledin

14.8.1993 står det på fotografiets baksida.
14.8.1993 står det på fotografiets baksida.

Det här fotografiet hittade jag då jag hade storstädning hemma i arbetsrummet. Jag intervjuade Tomas Ledin innan han uppträdde på Rocktåget i Ekenäs 1993. Det är ju tjugo år sedan!

Kommer ihåg att jag tyckte han var så kort. Efter det har jag många gånger insett samma sak. När artisterna står på scenen ser de längre ut än de i verkligheten är. Kameravinkeln gör väl sitt också under bandade konserter.

Borde kanske visa en del andra kul bilder som blivit tagna under min karriär som journalist. När jag strövade med Niklas Strömstedt i Kajsaniemiparken till exempel.

För att inte tala om alla finska artister jag haft förmånen att få träffa. Andy Mc Coy, Remu i Hurriganes, Juice Leskinen, Kirka…

Oj oj sådana minnen man har 🙂

Vilse i ryggsäcken

Den här fina Fat Pipe-ryggsäcken vann jag på lotteriet då Lovisa Tors innebandy firade 20-års jubileum. Jag vann inte en Skoda för en helg, inte heller en platt-TV att hänga på väggen. Men vad gör det – jag vann en ryggsäck och ni ska veta att den är enorm.
Jag har inte lyckats räkna antal fack. Men det största sväljer utan svårighet en kameraväska och en påse med fyra halvliters flaskor. Och då är facket inte ens halvfullt.
I går hade jag med ryggsäcken på utfärden till Ekenäs. Jag hittade aldrig med första försöket rätt då jag letade efter något. Vare sig det var nycklar, papper, penna, pocketkamera, batteri, systemkamera, dryck eller något annat intressant.

Och vet ni vad ryggsäcken också har? Jo, ett fack för en iPhone. I facket finns ett hål varifrån sladden till hörlurarna ska gå in och ut.
Så nu är det bara iPhonen och hörlurarna som fattas.