Den skygga Greta Garbo

Glömde nästan tid och rum då jag besökte min syster – och bra är ju det då jag har några dagar ledigt från jobbet.

När det är så varmt som det är just nu, kring +31 grader – då orkar inte ens fåglarna flyga.

Ett fågelbad hos min syster.

Vi såg EN fågel, en flugsnappare tror vi det var, som flög på gården och besökte äppelträdet. Men så fort som min kamera med teleobjektiv kom fram försvann den skygga fågeln som jag gav namnet Greta Garbo.

Flera timmar satt jag med kameran i högsta hugg, som en tålmodig naturfotograf ska göra. Men, Greta Garbo visade sig inte en enda gång, och inte hennes släktingar heller.

Tomt var det här! Kärleksnästet duger inte?

Men skam den som ger sig. Jag tog en massa andra bilder istället. För det är inte så ofta jag får den chansen, att jag kommer bort från Lovisa city och ut på landet, ända bort till Antby 😀

De bilderna visar jag en annan gång!

Veckans ord – LYCKA

LYCKA är ett stort ord. Men jag kan känna lycka över väldigt små saker i vardagen. Lycka är inte alltid förknippat med kärlek mellan två personer, men det är förstås även det.

Jag kände lycka då vi kunde ta ut mamma på en tur i rullstol efter att hon legat tre veckor på sjukhus. Lycka över att orken tycks återvända för henne.

Men jag väljer att illustrera LYCKA i Sannas fotoutmaning med tre fågelbilder från naturen. För jag känner åter en sällsam vardagslycka då jag ger mig tid att förflytta mig i naturen, eller i Lovisa stadsbild överlag, och ta fotografier.

Det här ser väl aningen huvudlöst ut…
Men hallå! Du har ju ett huvud!
Okay. Jag var inte intressantare än så 🙂

Månadsbilden – oktober

Och se! I kalendern fanns fågelbilder som jag hade kunnat använda i Sannas utmaning Veckans ord 🙂 Men bilderna fanns allt för nära.
Visst är det ofta så att vi missar det som ligger närmast vår näsa… eller inte ser skönheten vi har omkring oss. Liksom så att vi blir blinda för det vackra i vår hembygd.

Bild från Minna L Immonens kalender.

Och så konstaterade jag till min stora glädje att miljonstrecket för sidvisningar på Flag Counter nu har överskridits! Hurraaa!

Stridstuppar på jobbet

Jag ser dem varje dag. Stridstupparna på jobbet.
De sitter på min Macbook air. Eller ofta ligger en av dem omkull.
Troligen för att den fått en knuff av den andra.
Jag vet inte hur det går till, för jag lyfter alltid upp dem, säger att de måste försöka vara vänner. Man får inte slåss.

- Det var ditt fel!  - Nej, det var ditt!
– Det var ditt fel!
– Nej, det var ditt!

Men likt förbaskat ligger en av dem, ibland båda, på rygg då jag återvänder till jobbet. Jag förstår inte hur det har gått till, och frågar jag fåglarna skyller de på varandra.
Ändå kan jag inte låta bli att gilla dem.
Kanske för att de påminner om Adrian och mig.
Bakom de rynkade ögonbrynen döljer sig en märklig kärlek.
Och jag är säker på att fåglarna fnissar tillsammans då jag inte hör det.

Åter en dag bakom mig

Alla grödor har varit sena i år på grund av kalla juni. Nu börjar de blommor som såddes från frön visa sig i bänken på sommarstället.
Alla grödor har varit sena i år på grund av kalla juni. Nu börjar de blommor som såddes från frön visa sig i bänken på sommarstället. Eller ja, kanske det är en höstblomma, jag vet inte 😀

De kom inga pumpor i år på sommarstället och luktärterna blev, så som jag redan skrev, mycket skrala jämför med i fjol.

Det var ju kallt och regnade mycket, rentav snöade, i juni – så vi tror att många grödor därför blev sena eller inte klarade sig alls.

Mycket har varit konstigt den här sommaren – till exempel mitt liv. Men sakta ska väl allting vända, och så som en vän skrev till mig – när det är som värst kan det bara bli bättre. Kloka ord.

Och om jag inte hade skrivit så öppet här om mina känslor hade jag aldrig hittat alla de medsystrar, eller ödessystrar som jag också kallar dem. Till och med några män har hört av sig och berättat om sina motgångar, om känslorna av hopplöshet, tomhet… men också om hur allting sedan en dag vänt och blivit bättre.

Den här markkryparen sådde jag på sommarstället ifjol. Den klarade vintern bra och har vuxit lite i år.
Den här markkryparen sådde jag på sommarstället ifjol. Den klarade vintern bra och har vuxit lite i år.

Glädje och sinnesro finner jag på släktens sommarställe och där har jag lov att tillbringa tid fortfarande fastän maken och jag separerat.

Ekorrarna, hackspetten och en del små fåglar gillar att vi lägger ut nötter på fågelbrädet. Har tänkt fortsätta göra det hela hösten, vintern och våren fastän jag flyttar in till stan.
Ekorrarna, hackspetten och en del små fåglar gillar att vi lägger ut nötter på fågelbrädet. Har tänkt fortsätta göra det hela hösten, vintern och våren fastän jag flyttar in till stan.

Tredje dagen på jobbet gick bra. Jag var ansvarig för layouten och vi gjorde tjugo sidor. Reportagen är roliga att laya, speciellt då det finns många och bra bilder att välja bland.

På eftermiddagen hade vi idémöte och jag kände bara hur skallen var tom. Jag vet att kollegorna förstår om det inte just nu kommer så mycket kreativt ur min hjärna, jag har mycket annat att tänka på för att få vardagen fixad.
Men plötsligt dök ett par idéer upp! Kanske det beror på att man är i en kreativ omgivning och har inspirerande kollegor! Hurraaa för dem!

 

 

 

Kommunal katt

Avsikten är INTE att visa mina nya Converse vinterskor i dag. Det är katten som ska vara i fokus.
Avsikten är INTE att visa mina nya Converse vinterskor i dag.
Det är katten som ska vara i fokus.

Intervjuade Pyttis kommundirektör i dag. I väntan på honom strök sig den här katten mot mina ben.

Kommundirektören säger att katten gör hela kansliet mer hemtrevligt och jag håller med honom.

Tänk om vi kunde ha fler djur på jobben! En sköldpadda i ett hörn, en hund, en katt, en kanin, några fåglar i en stor bur – kanske en papegoja som skulle skrika oförskämda saker åt alla som kom in 🙂

En annan bild av katten hittar ni på min arbetsblogg.

Misskött restaurang

Ja-ja... fåglarna vill att jag ska mata dem från handen.
Ja-ja… fåglarna vill att jag ska mata dem från handen.

Jag har dåligt samvete. Fågelrestaurangen på Kretsgången har inte skötts enligt konstens alla regler. Jag har inte gått dit varje dag, utan har bett maken kolla hur det ser ut i och kring fågelmataren. Jag tror att han har glömt göra det, för någon rapport har inte inkommit.

Kom också på att vår annars så prima matare saknar en sittpinne. Men vad gör man med en sådan om själva serveringen inte funkar?

Bilden på denna påse förmedlar en idyll. Glada och nöjda fåglar och… just det, en käck flicka som matar fåglarna ur handen!
Det har inte jag gjort. Inte har jag gula hårflätor heller. Men det kanske fåglarna kan ha överseende med. Och att jag inte är nån flicksnärta.

I morgon ska jag skärpa mig. Gå ner till stugan och kolla läget. Fylla på med nya läckerheter och lägga ut några talgbollar. Jag tror inte att fåglarna i grannskapet dött, det finns lyckligtvis andra som matar dem. Men frågan är om de hittar vägen tillbaka till en misskött restaurang?

Lite nytt i garderoben

Svart med blåskimrande mönster.
Svart med blåskimrande mönster.

Merparten av mina kläder är svarta. Försöker ibland pigga upp helheten med till exempel vitt eller rött som kontrast. I dag vågade jag mig på att köpa två mönstrade blusar.

Blusen sitter fast i "tröjan".
Blusen sitter fast i ”tröjan”.

Mera mönstrat var det här! Har en liknande som jag också köpt på Robinhood. Den här gick på 50 procents rabatt.

Av bara farten köpte jag också ett par ark klisterbilder, som vanligt. Lite solrosfrön åt fåglarna som börjat hitta till sommarstället. Ett par byxor blev det faktiskt också och till köksbordet fyra svarta dukar.

Det där riktigt vårliga har ännu inte dykt upp i hyllorna. Just nu är det utförsäljning av ljus (köpte ett paket värmeljus med lavendeldoft), och julprydnader samt annat ditt&datt med julmönster.

Men snart, snart är våren här!

Snöjobb och VM-silver

Kretsgången i vacker vinterskrud.
Kretsgången i vacker vinterskrud.

Marken hann visst inte frysa innan snön kom. Gräset sticker fram då man skottar bort det puderlätta täcket.

Hoppas fåglarna gillar blandningen av talg och frön.
Hoppas fåglarna gillar blandningen av talg och frön.

En något för tidig julklapp åt småfåglarna. Prydd med kotte och pärla. Hoppas de hittar till gården nu.

I går gick allting snett i pysselverkstaden. Snögubben såg arg ut och änglarna kastade trånande blickar på en berusad tomte…
I dag gjorde jag ett nytt försök med julkorten. Det gick LITE bättre men inte så bra som jag hade önskat. Måste köpa ett bättre lim och några svarta kort som man kan måla med silverpenna på.

Nå, jag kan väl trösta mig med att det i alla fall gick bättre för mig med pysslet än för Finland mot Sverige i finalen i innebandy-VM. 11-5 var inga snygga siffror.
Men Lovisa Tor fick ändå två VM-silver då vår back Juha Kivilehto var med och vår tränare Ray Backman assisterande landslagscoach.