Usch. Skulle nyss tända ett ljus. Såg inte genast flugan som låg där på rygg, inbäddad i stearinet.
Han måste ha snubblat över kanten, bränt vingen eller nåt, då ljuset brann i går… Aldrig sett något liknande.
Blev väl en plågsam död… vare sig han begick självmord eller inte.
Hur denna makabra händelse än gått till känner jag mig oskyldig.
Frid över Flugans minne. Jag tände ett ljus för honom.
Man får ju inte klaga nu då sommaren äntligen kommit. Men om man inte lyckas sova på många nätter blir man ju en argsint en.
Förra natten sov jag inte många timmar. Mest snurrade jag runt i svettiga lakan med tankar som irrade hit och dit.
Därför är plan A i kväll att ta ett par små sängfösare.
Plan B för att få en skön och sval natt är att lägga sig på golvet på en madrass med huvudet halvvägs ute på balkongen. Mysigt, inte sant?
Men eftersom jag räknar med att myggor, flugor, getingar och allehanda andra gangsterflygfän kommer att göra allt de kan för att förstöra min natt har jag också en plan C.
Sent i går kväll hade en fluga och en mygga allierat sig i författarlyan. De var ena riktiga argsinta exemplar som anföll mig i rummets mörker.
Jag brukar vara snäll mot flugor, till och med mot getingar ibland. Jag ger dem en chans, visar vägen ut genom det öppna fönstret. Men så pass fiffiga är dom sällan att dom inser att dom kan flyga ut till friheten samma väg som dom kommit in.
Innan jag gick och la mig stängde jag dörren till författarlyan så att de små terroristerna inte skulle hitta till sovrummet. Men på morgonen satt Gubben vid sin dator och då fortsatte flugan sin kriminella verksamhet. Inte ens en dos Raid fick livet av den.
Med min fantasi ser jag hur flugan eller getingen kommer för att hämnas. Jag har tagit livet av deras kompis, så om inte annat måste de ju komma på begravningen.
Det är helt sant att jag ser hur terroristen sitter på min skärm och gnuggar händerna av förtjusning…
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 