
Jag känner mig ofta som ett trotsigt barn. ”Visa inte foton på bloggen av sånt du äter, det blir sällan bra bilder” 🙂 Jag kan ju hålla med, men det oaktat vill jag fortsätta med mina bilder, det här är ju en icke tillrättalagd vardagsblogg.
En focaccia är ganska flottig. Och jag kan hålla med om att rödlöken på bilden ser ut som maskar och att de supergoda russinen inte heller ser så bra ut på denna bild. Skenet från den starka läslampan gör ju sitt. Men gott var det!

Det här var också mer än lovligt gott 😋 Här har jag redan ”lyft bort taket” från fastlagsbullen och smaskat i mig den. Grädden är äkta grädde, kändes det i alla fall som, inte något som sprutats ut från en burk. Mandelmassan var smakrik och hade fin konsistens. Mandelspånen som låg under locket gav ett extra plus. Och kardemumma i bullen. Den här är från Café Favorit.
Jag ska försöka ta en finare bild senare i dag då jag ska äta blinier med en väninna. Lovar inte att jag lyckas, men försöka duger.
Jag har inte heller skrivit mer om det som hänt efter att jag fick beskedet om cellförändringen efter papa-provet. Jag har fått en tid för undersökning. Den är i mars. Men jag återkommer sedan när jag har varit där.












