Jag är så glad – nu vänder det!

Vädret vände, från plus två till minus fjorton. Bildörrarna frös fast igen en gång och det fanns inget annat råd än att gå in för att hämta en påse med hett vatten. Men jag är glad ändå, och kände tacksamhet. Eftersom snön hade isolerat fönsterytorna behövde de inte skrapas.

Jag är också glad för att det efter denna dag, minut för minut blir ljusare och vi går mot en ny vår! ❤

Vi kämpar just nu på Nya Östis med att få ett dubbelnummer klart. Efter det får vi ta det lite lugnare, pusta ut en vecka då nästa tidning kommer först onsdagen den femte januari.

Jag ser med glädje fram emot det nya året. Det har ordnat sig med avlastning i mitt jobb. Jag har små korta ledigheter inplanerade för årets första fyra månader och lite ledigt på sommaren ska det också kunna bli, såsom det nu ser ut.

Det är ju viktigt att känna glädje i jobbet. Annars kan man lika gärna sluta och hitta på något annat.

I dag känner jag tillit och glädje och något slag av hopp inför framtiden. Och ikväll ska jag kolla Mandelmanns jul och Ernst ❤ 🎄

Fotot är taget av Outi Välitalo till föreningen Freestyles kalender. Jag har fått lov att publicera dem då jag länkar till deras webbsajt.

Jag är glad för så mycket

… för att det är ljust så tidigt om morgnarna och ljust länge om kvällarna.

… glad för solen som lyser på en blå himmel.

… glad för att det finns struvor i affären fastän det är fyra veckor till första maj 🙂

… för att jag har mitt pussel som skingrar tankarna, för att jag har ett jobb som jag tycker otroligt mycket om och som fortfarande lär mig nya saker varje dag

Mina bloggtexter de senaste dagarna kanske har signalerat att jag haft bråttom och mycket att göra. Jobb på dagarna, möten på kvällarna. Och visst är det så. Men då man får hålla på med saker man tycker om, då blir det inte stressigt.

Om arbetet och andra åtaganden börjar kännas olustiga, då måste man tänka om, bryta mönster, varva ner.

Just nu är jag bara glad och tacksam ❤

Så (färg)glad jag blev!

Det här är inget sponsrat inlägg – men jag kan inte annat säga än att jag alltid blivit jättenöjd då jag köpt klänningar från Dress Like Marie. Två gånger har jag handlat via nätet och alltid blivit glad för att plaggen passar perfekt. De har fint fall, vilket behövs på en mullig kropp 😀

Nu är jag inte helt svartvit längre 😀

Det är vårdagjämning. Ute kommer det snöblandat regn. Det är grått och blött.
Men jag är glad inombords. Jag lyckades sova tio timmar i natt, utan att vakna för att snyta mig eller för att jag kände mig allmänt risig.

Väldigt trött blev jag av promenaden till kiosken/posten, men jag ville absolut ha ut det här paketet. Med nöd och näppe orkade jag via mataffären. Nu ska jag sitta hemma och se på stadsfullmäktiges möte via videosändning. Det är alltså jobb för mig, men jag är tacksam för att jag kan sköta det hemifrån.

Helt frisk är jag inte, men kanske på bättringsvägen!

Tänk att klistermärken…

… kan göra mig så glad 😀 Den här bilden hade passat på Glad måndag också, men jag har ett annat tidsinställt inlägg för morgondagen.

Fina färgglada ugglor.

Det fina sensommarvädret fortsätter. Solen och värmen, mellan +17 och +22, gör mig glad. Så lagom, så skönt.

Har med min syster städat lite hos mamma i dag. I kylskåpet fanns lite sånt där datumet gått ut då hon nu varit tre veckor på sjukhus. Sedan åkte vi till Borgå sjukhus och besökte henne. I samband med det handlade vi mat i Östermalms K-affär. Östermalm låter fint, inte sant Stockholmare? 😀 Det är en stadsdel i Borgå som heter så, dock Tarmola på finska.

En sådan här dag är jag också tacksam för att jag kan uträtta många arbetsuppgifter hemifrån. Distansjobb passar mig perfekt. Kräver disciplin förstås, men det har jag!

Ett äpple på en gren i Gamla apoteksgårdens trädgård.

 

Redan en gladare dag!

Ett besök hos frissan piggade upp, fastän jag skulle vara där redan 10, vilket jag tycker är tidigt 😀

Vaknade i och för sig redan 4.15 då vårens första åska small till rejält! Sedan mullrade den hotfullt i fjärran och regnet öste ner några minuter, och så var allt över.
Hade inga problem att somna om.

Lät frissan klippa på vissa ställen hela fem centimeter, det är mycket för att vara en order given av mig 🙂 Hon klippte också upp här och där (trappsteg), så att frisyren inte känns för platt.

Jag känner mig redan gladare och starkare än i går. Har pratat med så många om hur viktigt det är att vara öppen och ärlig. Att våga erkänna om man känner sig överkörd och missförstådd, och vikten av att också våga säga ifrån, och lära sig använda de små orden ”nej” och ”nu räcker det”.

På kvällen har vi Tor-fansens säsongsavslutning, och den brukar vara rolig. Får träffa så många likasinnade där, riktigt goda vänner ❤

De trevliga kvällarna fortsätter

Innan Tors match hade jag en väninna på besök. Vi laddade upp med små salta bitar och några salta pinnar – och ja, ett glas mousserat förstås.

Skärgårdslimpa och ishavsröra.
Skärgårdslimpa och ishavsröra toppad med persilja.

Man måste ju skåla i förväg OM Tor inte skulle ha vunnit.
Och så skålade vi för mitt nya hem och för en bröllopsdag (inte min, hahaa!).
Tack så mycket för allt Marina!

Marina hade med sig en vackert inpackad flaska, ett kort, ett paket salt och mörkt bröd som lyckönskan till nya hemmet.
Marina hade med sig en vackert inslagen flaska, ett kort, ett paket salt och mörkt bröd som lyckönskan till nya hemmet.

Jag har ju flyttat rätt ofta på senaste tid, rättare sagt två gånger på drygt två år. Men tro nu inte att jag flyttar för att få gåvor 😀 SÅ roligt är det inte.

Jag flyttade för att våga förverkliga mina drömmar om ett eget företag och om att få syssla med det jag vill. Jobba för min hemstad på alla tänkbara sätt. Jag trivdes i före detta bostaden, men behövde få ner boendekostnaderna, och jag trivs ypperligt här också – så jag är glad!

Skål för Tor! Seger 11-7 ikväll!
Skål för Tors innebandyherrar i division ett ! Seger 11-7 ikväll!

Efter matchen träffade jag en annan väninna. Vi ses inte lika ofta nu som förr då hon mestadels bor på annan ort, men god vänskap klarar avstånd. Det finns ju Messenger 🙂

Nu ska jag börja skriva om matchen för Tors webbsajt. Senare ikväll eller i morgon sätter jag ut ett par bilder i kateogorin ”Innebandy – i media opublicerade bilder” 🙂

Oktoberbilder

Jag känner allt mer att det var helt rätt att jag flyttade. Bostaden på Drottninggatan var ljus och fin, absolut inget fel på den och inte på grannar, husbolag eller hyresvärd heller.
Men där fanns troligen sorg i väggarna eftersom det var dit jag tog min tillflykt sommaren 2014 i samband med skilsmässan.

Då i maj för två år sedan, då jag visste att maken hade träffat en annan, firade vi min födelsedag med en del släkt och vänner på Bonga slott där konstnären Riitta Nelimarkka bor och har utställningsutrymmen.
Ingen av gästerna visste då att maken och jag stod på randen till en skilsmässa. Vi höll helt enkelt god min.

Men innerst inne kände jag mig som tjejen på Riitta Nelimarkkas tavla. Så jag köpte den, trots att den var dyr – över 300 euro kostade den. Det finns ett budskap i den som passar in på mitt liv sådant som det var då och som det är nu.

Upp och ner ser motivet ut så här.
Upp och ner ser motivet ut så här. Tjejen är frustrerad och arg, vill varken höra eller veta nåt…

Men då motivet är på rätt led skrattar flickan.
Men då motivet är på rätt led skrattar flickan. Livet vändes upp och ner, men så småningom blev flickan glad igen.

Och vet ni – den här reliefen har allt sedan jag köpte den för drygt två år sedan legat i sin förpackning. Tills i dag, då jag kände att det är dags för den att få en plats i mitt nya hem.
Kanske för att jag nu känner att livet har segrat. Att jag klarar vad som helst. Att jag blev starkare och jag kan vara glad igen.

Bloggen fyller sju år!

En bordsdekoration på cafeterian Tuhannen Tuskan Kahvila.
Grattis bloggen med en bild av en bordsdekoration på cafeterian Tuhannen Tuskan Kahvila.

Hipp hipp hurraaa! Bloggen fyller sju år i daaaa!

Tack till alla som följer mig, som kommenterar och uppmuntrar i såväl med- som motgång ❤

Det känns så roligt att få respons på det jag skriver. Senast fick jag det i mataffären häromdan. Det var en kvinna som sa att hon hittat min blogg av en slump och när hon väl kom in på den kunde hon inte sluta läsa. Hon gillar också mina bilder, och klart att sådan respons gör mig glad 😀

Sedan finns det ju också några som inte gillar det jag skriver. Till exempel då jag berättade om känslorna kring skilsmässan (som ALLTID kommer att vara en del av mitt liv) eller då jag skrev att jag sade upp mig från mitt förra jobb för att jag inte längre gillade de arbetsuppgifter jag hade.

Men jag har ändå inte fått en enda sur eller elak kommentar på över ett år här. Kommer sådana låter jag dem självklart publiceras så länge de inte är rasistiska. Jag vill också att de som eventuellt har något bitskt att säga om mig skriver kommentarerna under eget namn, eller låter mig få veta vem de är via e-postadressen. Är jag öppen om allt här önskar jag att de som kommenterar också är det.

Nu ska jag fortsätta med… gissa vad?
Jo, packa upp och röja i pås- och lådhelvetet 🙂

Kan glänta på förlåten…

Den har funnit en ny plats.
Den har funnit en ny plats.

… är väl ett gammaldags uttryck då man menar att man kan berätta LITE och inte behöver hemlighålla allt.
Att jag gillar gamla cyklar som får nya liv, det vet ni som följer min blogg.

Men eftersom jag nu under några veckors tid sprungit runt i flertalet av de gamla hus som ska vara med under evenemanget Lovisa Historiska Hus är det troligen ingen större hemlighet att jag samarbetar med arrangörerna.

Det var också på gårdarna till ett av husen jag hittade den här fina gamla cykeln.

Inom en snar framtid tror jag att jag ska kunna bjuda på mycket fler bilder från Lovisa, och på riktigt kunna vara den ambassadör för vår lilla stad som jag vill vara.

Det känner jag glädje inför ❤