Jag har dåligt samvete. Fågelrestaurangen på Kretsgången har inte skötts enligt konstens alla regler. Jag har inte gått dit varje dag, utan har bett maken kolla hur det ser ut i och kring fågelmataren. Jag tror att han har glömt göra det, för någon rapport har inte inkommit.

Kom också på att vår annars så prima matare saknar en sittpinne. Men vad gör man med en sådan om själva serveringen inte funkar?

Bilden på denna påse förmedlar en idyll. Glada och nöjda fåglar och… just det, en käck flicka som matar fåglarna ur handen!
Det har inte jag gjort. Inte har jag gula hårflätor heller. Men det kanske fåglarna kan ha överseende med. Och att jag inte är nån flicksnärta.

I morgon ska jag skärpa mig. Gå ner till stugan och kolla läget. Fylla på med nya läckerheter och lägga ut några talgbollar. Jag tror inte att fåglarna i grannskapet dött, det finns lyckligtvis andra som matar dem. Men frågan är om de hittar vägen tillbaka till en misskött restaurang?