Här har ni mitt liv

Det här kunde vara kul att göra i Tammerfors.
Det här kunde vara kul att göra i Tammerfors.

Kaatopaikka är namnet på en plats där man kan bowla i Tammerfors. Namnet är en ordlek (som förklaring åt mina läsare i Sverige). Kaatopaikka betyder avstjälpningsplats (soptipp), men kaato i bowling betyder också att man fäller (kaataa) käglor . Så det är liksom en kägelfällningsplats 🙂

Vi har bokat hotell iTammerfors i februari. Tänkte stanna två nätter och se ett par innebandymatcher men NÅNTING annat måste vi ju också göra, annars tror folk att vi inte har alla bässar hemma…

Jag tycker om att surfa runt på nätet, först då jag letar efter hotell och sedan för att hitta något kul tidsfördriv. Sägs det inte att en stor del av nöjet med en resa är att planera den?

Svårfotograferat men vackert.
Svårfotograferat men vackert.

När jag kom hem från jobbet funderade jag vad jag skulle blogga om i dag.
Den här bloggen ska handla om min vardag och om vad som rör sig inne i huvudet på en författare.

Och då måste jag ju säga att jag varken inreder eller pysslar just nu, jag har inte bakat något, har inget nytt mode att presentera, inget smink heller för den delen.

Jag satt bara i soffan och läste, kollade på teve och brände ljus.
Undrar om jag kan bli en bloggkändis för det?

Internetgudar och innebandygudar

Segermålet i förlängningen sköts in av Juha Kivilehto.
Segermålet i förlängningen sköts in av Juha Kivilehto.

Jaaa-jaaa-jaaa! Tor besegrade Nokian Krp i förlängningen med 6-5.
Att jag inte fick ut glädjebeskedet i realtid på tidningens webbsajt grämde mig. Internetgudarna var inte på min sida, men vad gör det sist och slutligen då innebandygudarna var det 😀

Nokian Krp:s tränare Jani Blad var sur efter matchen.
Nokian Krp:s tränare Jani Blad var sur efter matchen.

Det är ofta väldigt heta känslor efter matcherna, i synnerhet om någon anser att domarna fattat fel beslut. I det här fallet blev en utvisning för Nokian Krp i matchens slutminuter avgörande. Lagets tränare Jani Blad är missnöjd. Han kom inte ens på presskonferensen, vilket jag tycker är omoget och osportsligt på den här nivån. Men kanske det ändå var ett moget beslut om han visste att han inte skulle ha kunnat uppföra sig. Så laget sände en sansad assisterande tränare i stället.

De här gesterna vill vi ju alltid se!
De här gesterna vill vi ju alltid se!

Kapten Peik Salminen stående, Jonas Hällfors på knäna.
Nu vill vi tro och hoppas att vi är på god väg mot playoffsspel i mars.

Välkommen hem!

De här lotterna och kortet välkomnar gubben hem.
De här lotterna och kortet välkomnar gubben hem.

I dag är en lyckans dag! Fem nätter har guuben varit borta hemifrån, i ett så avlägset land som Sverige 😀

Han välkomnas varmt med fyra skraplotter och ett kort.
Ska hämta honom från busstationen, men den här gången råkar det sig så att vi hinner ses en halv timme. Sedan är det jag som åker bort. Ända till avlägsna Jyväskylä, för att heja på Tor i innebandyligan 🙂

Händelserikt dygn

En bråkdel av en sekund i en match.
En bråkdel av en sekund i en match.

Innebandy är, särskilt på elitnivå, en fartfylld sport. Inte så lätt alla gånger att fånga på bild. Och då kortet knäpps på bråkdelen av en sekund kan det ibland bli småroliga bilder. Här kan man ju undra vad vår Andy (i gul blus) håller på med. Tänker ha slå motståndaren i skallen? 😀

Massor av killar slåss om en boll.
Massor av killar slåss om en boll.

Och här då. Vad håller dom på med egentligen?
Igår spelade Lovisa Tor mot NST i innebandyligan och den stundvis riktigt ruffiga matchen slutade 4-4 efter förlängning.
I morgon åker vi till Jyväskylä för ett möta ett av ligans topplag, Happee. Kanske jag får roliga bilder där också.

Borgåbladet hade en recension av min bok i dag.
Borgåbladet hade en recension av min bok i dag.

Hoppade till vid frukostbordet i dag då jag såg min egen nuna i Borgåbladet. En av tidningens frilansare har läst min bok. Det lutade väl lite mer åt att hon inte gillade precis allt i boken, men en recension är en recension och man får vara beredd på allt.
Personligen tycker jag inte att jag fixerat vid sex i de två senaste böckerna. Men allt är ju relativt. Och det kan ju hända att någon som läser den här recensionen tänker så här: Va häftigt, en massa sex! Den boken måste jag läsa!
Dessvärre kan den läsaren också bli besviken, för som sagt – jag tycker inte att jag frossar i sex… 🙂

Lyktan hade frusit fast på stubben.
Lyktan hade frusit fast på stubben.

Igår kom FasterAster, som egentligen heter Ingegerd, på besök. Vi såg först Tor-NST och sedan hade vi ostfest. Den kom i gång först klockan 22 och då vi båda är pratkvarnar insåg vi att klockan plötsligt var 2.30!
Men vi var pigga i dag och promenerade till Kretsgången där vi skulle tända ljus i lyktorna. De hade dock frusit fast. Vädret har ju växlat mellan regn och +2 grader och några minusgrader som det var i dag.

För att blåsten inte skulle släcka ljuset stoppade vi det i en grop.
För att blåsten inte skulle släcka ljuset stoppade vi det i en grop.

Allt klart för gästen

En bred säng och vinskåpet inom räckhåll.
En bred säng och vinskåpet inom räckhåll.

Äntligen slut på de ensamma kvällarna. I kväll kommer FasterAster på besök. Jippiii! Gästbädden är klar och vinskåpet har hon inom räckhåll 😀
Ett tränat öga ser också tre små snapsflaskor på rad.

Lite upp och ner är det tyvärr i hushållet då jag var tvungen att tömma garderoben för ventilationsarbetenas skull. Men vi låter oss inte störas av det.

Först ska vi på innebandymatch, Lovisa Tor möter Villmanstrandslaget NST. Efter matchen bullar vi upp med ost, kex och vin. Återkommer kanske med bilder från de här evenemangen i morgon.

Tiden rusar

Traditionellt.

Några kvällar har jag suttit i pysselverkstaden. Där har jag ritat, klippt och klistrat. Av någon anledning var det lite svårt att komma i gång i år. Men så ritade jag några traditionella kort (bilden), och efter det kom idéerna. En del handlade om pepparkakor, av vilka en del var arga för att det uppstått strul kring deras existens.

Ja, nu är det bara tolv nätter kvar till julafton. Tiden rusar, speciellt då man är på jobb. I kväll ska jag på stadsfullmäktiges möte, i morgon kväll ska jag bevaka luciakröningen med ljusfest i kyrkan.

På lördag åker Torsupportrarna på innebandymatch till Uleåborg. Det ni – tjugo timmar i buss och drygt två timmar på match. Jag förstår att någon kan tycka vi är galna. Men i går hörde jag om fågelentusiaster som suttit tio timmar stilla i en bil för att få syn på en sällsynt uggla. Tio minuter efter att de gett upp och stuckit iväg uppenbarade sig ugglan, vilket andra fågelskådare kunde påpeka.

Så det finns entusiaster av olika slag 🙂

Snöjobb och VM-silver

Kretsgången i vacker vinterskrud.
Kretsgången i vacker vinterskrud.

Marken hann visst inte frysa innan snön kom. Gräset sticker fram då man skottar bort det puderlätta täcket.

Hoppas fåglarna gillar blandningen av talg och frön.
Hoppas fåglarna gillar blandningen av talg och frön.

En något för tidig julklapp åt småfåglarna. Prydd med kotte och pärla. Hoppas de hittar till gården nu.

I går gick allting snett i pysselverkstaden. Snögubben såg arg ut och änglarna kastade trånande blickar på en berusad tomte…
I dag gjorde jag ett nytt försök med julkorten. Det gick LITE bättre men inte så bra som jag hade önskat. Måste köpa ett bättre lim och några svarta kort som man kan måla med silverpenna på.

Nå, jag kan väl trösta mig med att det i alla fall gick bättre för mig med pysslet än för Finland mot Sverige i finalen i innebandy-VM. 11-5 var inga snygga siffror.
Men Lovisa Tor fick ändå två VM-silver då vår back Juha Kivilehto var med och vår tränare Ray Backman assisterande landslagscoach.

10 timmar i buss, två timmar på match

I morgon bär det av från Lovisa till Joensuu. 374 kilometer och uppskattningsvis 4 timmar 55 minuter på vägen. Med pauser blir resan sisådär sex timmar lång, i en riktning.

Jag älskar att åka buss så det blir inga problem. Och den här resan är ganska kort om vi jämför med vad som komma skall lördagen den 15 december då vi siktar på att åka och heja på Lovisa Tor i Uleåborg. Då kräver resan 10-12 timmar i en riktning.

Är man supporter så är man. Det är alltså innebandy i Finlands högsta serie vi talar om. Tor möter Josba på bortaplan. Start för supportrarna klockan 12.30 från Lovisa, match 18.30-20.30 i Joensuu, tillbaka i Lovisa cirka 02 på natten.

Försökte måla naglarna blågula men det var inte så lätt, så det blir nog att fixa om det där i morgon. Det är Tors färger men kan i vissa fall också stå för Heja Sverige 🙂
Och så ska jag faktiskt få två slingor av blått och gult i håret också. Det är löshår som sätts fast med en ring. Har jag sagt att jag fyllde femtio i somras?

Bröööl… jag missar en match!

I dag spelar Lovisa Tor i innebandyligan på bortaplan mot Nokian Krp. Jag hade så gärna åkt med, men efter att ha varit fyra månader ledig från jobbet har jag inte riktigt mage att be att mina arbetsturer ska arrangeras så att jag också kan åka på bortamatcherna.

Men att det känns tråkigt att inte få vara med kommer jag inte ifrån. Vi har ett härligt supportergäng och alltid lika roligt på resorna vare sig laget vi hejar på vinner eller förlorar.

Tack Hedda för att du lät mig ta ett foto av dig och hoppas den magiska mössan hjälper Tor att vinna i kväll.
Jag får nöja mig med att sitta och titta på förbundets resultatservice på nätet. Och så får jag förstås rapport via telefon under periodpauserna, och då kan ni som vill följa matchen här (efter klockan 19 finsk tid i dag).

Chilla med chili

Tillbaka på jobbet sedan i måndags. I går var jag ganska mör och orkade inte skriva nåt mer då jag kommit hem. Men det var kul att vara tillbaka på jobbet, man kommer rätt snabbt in i rutinerna och den sociala biten känns också viktig.

Vi har kommunalval på kommande i slutet av oktober, så rätt mycket på redaktionen handlar om det redan nu. Intervjuer med kandidater förbereds och börjar publiceras inom kort.
I går skrev jag om gemensamma kyrkorådets kommande möte inom kyrkliga samfälligheten. Men jag filade också klart innebandyreferatet från helgen och gick på en konstutställning efter det. I dag har jag skrivit ledare, en kandidatintervju och puffat en kommande danskväll.
På en lokaltidning är det bra om reportern kan lite om mycket så att säga. Jobbet är oerhört omväxlande.

När jag kommer hem sätter jag mig gärna ner och läser tidningar, både nyhets- och veckosådana. I dag chillade jag med chilimarmelad på surskorpor. Mums!