innebandy

Tiden rusar

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Traditionellt.

Några kvällar har jag suttit i pysselverkstaden. Där har jag ritat, klippt och klistrat. Av någon anledning var det lite svårt att komma i gång i år. Men så ritade jag några traditionella kort (bilden), och efter det kom idéerna. En del handlade om pepparkakor, av vilka en del var arga för att det uppstått strul kring deras existens.

Ja, nu är det bara tolv nätter kvar till julafton. Tiden rusar, speciellt då man är på jobb. I kväll ska jag på stadsfullmäktiges möte, i morgon kväll ska jag bevaka luciakröningen med ljusfest i kyrkan.

På lördag åker Torsupportrarna på innebandymatch till Uleåborg. Det ni – tjugo timmar i buss och drygt två timmar på match. Jag förstår att någon kan tycka vi är galna. Men i går hörde jag om fågelentusiaster som suttit tio timmar stilla i en bil för att få syn på en sällsynt uggla. Tio minuter efter att de gett upp och stuckit iväg uppenbarade sig ugglan, vilket andra fågelskådare kunde påpeka.

Så det finns entusiaster av olika slag 🙂

Snöjobb och VM-silver

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar
Kretsgången i vacker vinterskrud.
Kretsgången i vacker vinterskrud.

Marken hann visst inte frysa innan snön kom. Gräset sticker fram då man skottar bort det puderlätta täcket.

Hoppas fåglarna gillar blandningen av talg och frön.
Hoppas fåglarna gillar blandningen av talg och frön.

En något för tidig julklapp åt småfåglarna. Prydd med kotte och pärla. Hoppas de hittar till gården nu.

I går gick allting snett i pysselverkstaden. Snögubben såg arg ut och änglarna kastade trånande blickar på en berusad tomte…
I dag gjorde jag ett nytt försök med julkorten. Det gick LITE bättre men inte så bra som jag hade önskat. Måste köpa ett bättre lim och några svarta kort som man kan måla med silverpenna på.

Nå, jag kan väl trösta mig med att det i alla fall gick bättre för mig med pysslet än för Finland mot Sverige i finalen i innebandy-VM. 11-5 var inga snygga siffror.
Men Lovisa Tor fick ändå två VM-silver då vår back Juha Kivilehto var med och vår tränare Ray Backman assisterande landslagscoach.

10 timmar i buss, två timmar på match

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

I morgon bär det av från Lovisa till Joensuu. 374 kilometer och uppskattningsvis 4 timmar 55 minuter på vägen. Med pauser blir resan sisådär sex timmar lång, i en riktning.

Jag älskar att åka buss så det blir inga problem. Och den här resan är ganska kort om vi jämför med vad som komma skall lördagen den 15 december då vi siktar på att åka och heja på Lovisa Tor i Uleåborg. Då kräver resan 10-12 timmar i en riktning.

Är man supporter så är man. Det är alltså innebandy i Finlands högsta serie vi talar om. Tor möter Josba på bortaplan. Start för supportrarna klockan 12.30 från Lovisa, match 18.30-20.30 i Joensuu, tillbaka i Lovisa cirka 02 på natten.

Försökte måla naglarna blågula men det var inte så lätt, så det blir nog att fixa om det där i morgon. Det är Tors färger men kan i vissa fall också stå för Heja Sverige 🙂
Och så ska jag faktiskt få två slingor av blått och gult i håret också. Det är löshår som sätts fast med en ring. Har jag sagt att jag fyllde femtio i somras?

Bröööl… jag missar en match!

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

I dag spelar Lovisa Tor i innebandyligan på bortaplan mot Nokian Krp. Jag hade så gärna åkt med, men efter att ha varit fyra månader ledig från jobbet har jag inte riktigt mage att be att mina arbetsturer ska arrangeras så att jag också kan åka på bortamatcherna.

Men att det känns tråkigt att inte få vara med kommer jag inte ifrån. Vi har ett härligt supportergäng och alltid lika roligt på resorna vare sig laget vi hejar på vinner eller förlorar.

Tack Hedda för att du lät mig ta ett foto av dig och hoppas den magiska mössan hjälper Tor att vinna i kväll.
Jag får nöja mig med att sitta och titta på förbundets resultatservice på nätet. Och så får jag förstås rapport via telefon under periodpauserna, och då kan ni som vill följa matchen här (efter klockan 19 finsk tid i dag).

Chilla med chili

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Tillbaka på jobbet sedan i måndags. I går var jag ganska mör och orkade inte skriva nåt mer då jag kommit hem. Men det var kul att vara tillbaka på jobbet, man kommer rätt snabbt in i rutinerna och den sociala biten känns också viktig.

Vi har kommunalval på kommande i slutet av oktober, så rätt mycket på redaktionen handlar om det redan nu. Intervjuer med kandidater förbereds och börjar publiceras inom kort.
I går skrev jag om gemensamma kyrkorådets kommande möte inom kyrkliga samfälligheten. Men jag filade också klart innebandyreferatet från helgen och gick på en konstutställning efter det. I dag har jag skrivit ledare, en kandidatintervju och puffat en kommande danskväll.
På en lokaltidning är det bra om reportern kan lite om mycket så att säga. Jobbet är oerhört omväxlande.

När jag kommer hem sätter jag mig gärna ner och läser tidningar, både nyhets- och veckosådana. I dag chillade jag med chilimarmelad på surskorpor. Mums!

Första presskonferensen

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Nåja,  så var den första presskonferensen på hemmaplan avklarad. Finska innebandyligan vill att alla lag efter matcherna arrangerar sådana. På så sätt får alla spelare – förutom de som valts till lagens bästa lirare, i lugn och ro varva ner. Förr sprang vi reportrar ut på den fina matchmattan i våra smutsiga skor och ryckte allt från spelare till tränare och lagledare i ärmen. Men nu är det slut på det.

Först tänkte vi samlade reporterligister måste vi faktiskt finna oss i detta? Våra frågor bandas dessutom och läggs ut på nätet.
Så i min fantasi tänkte jag att ett sätt att spoliera hela presskonferensen kunde vara att säga: – Carita från skvallerblaskan Seiska, hej. Jag undrar om du Ray Backman och Mika Ahonen använder samma frisör? Jag menar, det ser lite så ut.
Efter det skulle jag knappast få vara med på någon presskonferens mer.

(måste kanske förtydliga här att detta är min HUMORblogg, här odlar jag min satiriska och ironiska sida)

Bara tjugofem matcher kvar…

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Här såg jag ännu glad och tämligen oförstörd ut. Rynkor har man ju i den här åldern, men månne det inte kom några till då jag blev sur på domarduon. Hade dom inte godkänt 8-8 målet, som föregicks av att en Torspelare fälldes brutalt, kanske Tor hade vunnit matchen över Oilers.
Men idrottens värld är som den är – där lönar det sig inte att hänga sig upp på en massa kansken och om, ifall att – siffrorna på resultattavlan är de enda som räknas.

Med fem minuter kvar av tredje perioden låg Tor i ledningen 7-8. Laget hade gjort en suberb upphämtning från 5-2… så nog var det lite surt att slutligen förlora 9-8…

På arenan i Esbo finns ett hyfsat utrymme för reportrarna. Man ser inte hela planen men tillräckligt bra för att kunna följa matchen. Fördelarna med att ha ett bord och tillgång till elektricitet (som jag nu inte behövde) är många. På vissa arenor får man nöja sig med att ha datorn i famnen, och en del matcharrangörer har till och med glott misstänksamt på mig och frågat vad ska du med el till?

Första matchen av totalt tjugosex i innebandyligan spelades igår för Tors del. I våras då playoffsmatcherna var över tänkte jag, det blir rätt skönt med en paus på några månader. Då hade vi flängt land och rike runt, varit med laget i såväl uppförs- som nedförsbackar.
Det är alltid roligare att vinna än att förlora, men det roligaste av allt är den gemenskap som uppstår mellan fansen och lagets spelare. Vi är som en enda stor familj.
På bilden har Tor gjort mål och en del av fansen jublar i bakgrunden. Många av oss åker med på alla bortamatcher, till och med ända upp till Seinäjoki och i år även till Uleåborg.

Innebandy är en sport där det händer mycket. Spelet är fysiskt och fartfyllt. Ibland kan du få se fem mål på mindre än fem minuter.

Jag vill ändå här poängtera att då jag går som journalist på matcherna, då försöker jag vara så opartisk som möjligt. Klart att jag blir glad då Tor gör mål, men jag tjoar inte högt och jag skäller inte på domarna. Jag har helt enkelt fullt upp med att skriva och ”direktsända” på webben.
Men går jag på matcherna som privatperson brukar jag bete mig som största delen av supportrarna överlag 🙂 Ganska mycket gastande blir det.

Uddamålsförlust 9-8 blev det mot Oilers i säsongsöppningen, men Tor gjorde ingen dålig match. Niklas Andersson (98) gjorde fyra mål, Valtteri Etholén gjorde två mål och två assist. Kul är det också att Ville Lehkonen (18) nu gör comeback i laget.

Den här bilden är tagen klockan 21 på kvällen. Vi är på väg hem med supporterbussen. Jag ser att modellen på den heter Classic. Det finns också ett lag i ligan som heter Classic, så jag frågar chauffören om jag håller på att kliva på fel buss. Är vi är på väg mot Tammerfors? Jag är inte säker på att han förstod min ordvits.

Men många var vi nog också som inte förstod vad speakern på matchen sa. Han såg inte skillnad på bröderna Tommi och Juha Kivilehto. Han uttalade namnet Etholén fel (ÄT HÅLEN) och han körde fel spelare till utvisningsbåset…
Men man kan ju inte få allt perfekt serverat för sig i livet.

Och förresten – sådant som BARA kan hända mig är följande:
Innebandyligan öppnades med att en kvinna mycket vackert sjöng Vårt Land. Alla reste sig upp, förutom kanske någon funktionshindrad och jag…
Varför? Jo, för att min blus hade fastnat i stolen och jag ville inte riva sönder plagget…
Ridå.

Fem dagar kvar…

~ Carita Liljendahl ~ 3 kommentarer

I dag skriver Borgåbladet om min senaste bok, eller om att den ska komma ut. För att undvika missförstånd, som jag kanske skapat då jag sagt att det känns fantastiskt att hålla boken i sin hand – måste jag säga att Skuggor av svek på riktigt kommer ut först tisdagen den 25 september. Alltså om ungefär fem dagar.
På bilden håller jag i en annan bok, som stöd för den pärmbild jag låtit skriva ut för att använda i marknadsföringssyfte.

Till min glädje konstaterar jag också att Ingrid på Gotland nu börjat läsa min andra bok, Uppdrag Utrotning. Sedan någon månad tillbaka läser jag kontinuerligt hennes blogg, Livet efter 70. Det är en underbar, helt okonstlad vardagsblogg som du hittar här.

I kväll börjar för övrigt innebandyligan i Finland. Ni som följt min blogg en längre tid vet att mitt hjärta klappar varmt för Lovisa Tor. I dag åker vi till Esbo för att möta Oilers. På söndag spelar vi hemma mot fjolårets silverlag SSV. Ska försöka knäppa bilder och blogga lite om det också.

Dagens pryl!

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Hur har jag kunnat klara mig utan denna pryl i 49 år? En toalettstolssits och -lock med LED-belysning!
Här är det julstämning året om som gäller. Kanske man kan få en sits med inbyggd melodi också? Julmusik på julen och Små grodorna till midsommar?

Men innan jag rusar i väg och köper denna helt fantastiska pryl som ingen kan klara sig utan, ska jag fira att Lovisa Tor tog sig till slutspelet i innebandyligan. Maken sa för en vecka sedan, då läget såg kvistigt ut för Tor, att han bjuder mig på middag om det blir slutspel.
Återkommer med bilder från den senare!

Fem minuter som TV-stjärna

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer


Jag kastar mig alltid med hull och hår in i allt möjligt som jag tycker låter som bra idéer. Sedan undrar jag, nästan varje gång, varför jag gick med på än det ena och än det andra. För nog är jag igen en gång lite nervös inför morgondagens inlägg i ”Min morgon” som jag ska delta i. Lyckligtvis inte ensam den här gången.

Vi ska berätta lite om hur det är att vara supporter för det som vi tycker är världens bästa innebandylag, Lovisa Tor! Vill du se hur vi lyckas eller hur vi gör bort oss? Kolla FST5 ”Min Morgon” klockan 8.00. Eller om du missade det hittar du programmet, torsdag 12.1 senast på kvällen tror jag, också här. Tror att det ligger ute sju dagar, leta på programmets namn och välj det som visar hela sändningen. Är du av den otåliga sorten kan du spola fram från klockan 7.00 till 8.00

Programmet i sin helhet 12.1.2012
7.00 Torsdag med Bettina Sågbom & Henrik von Pfaler
7.05 BUU-morgon: Pipi, Pupu & Rosmari
7.12 Pressöversikt
7.15 Teknikdagarna öppna för alla! – Carl-Eric Wilén
7.25 TV-nytt
7.30 Designhuvudstadsåret har börjat! – Milla Visuri
7.40 Veckans konstnär: Guy Frisk
7.45 Katter är mitt liv: Bjarne Wikström
7.55 TV-nytt
8.00 Lovisa Tors innebandyanhängare ger järnet!
8.08 Design 200: Sparres stol 1898
8.10 Sportpanelen: Andrea, Bobi & Sören