Än dröjer det ett tag tills det myllrar av människor på de den här stranden och gräsmattan. Vår badstrand Plagen ligger rätt öde med fjolårets löv på marken och kala trädstammar. Viken var ännu delvis täckt av is, men så som det blåst i dag kan islossningen ske vilken dag som helst.

Hade bestämt att vi skulle ha picknick på sommarstället i dag.

I mitt inre hade jag redan sett bilder av den fina maten, tillbehören, solstrålarna som letade sig in genom fönstret i farstun där vi skulle äta.

Jag hade alltså planerat att vi skulle äta här. Men jag kom inte ihåg hur kallt det är i stugan så här års. Att sitta utomhus var ändå inget alternativ. Solen lyste i och för sig, då och då. Men den kalla vinden skulle förmodligen ha fört bordduk, tallrikar, vinglas och salladstillbehör all världens väg.

Det var i alla fall roligt att förbereda maten. Här syns en del av tillbehören. Ananas, tomater, grönsallad, mozzarella och paprika.

Och som sagt. Allt blev inte så som jag hade tänkt mig.
Mina tortillaplättar med fyllning av köttfärs, ananas och tomat blev inte vackra, men de var i alla fall goda.

Om någon hade kollat spåren efter mig hemma i köket hade de kanske trott att en fyraåring härjat där… (sorry alla fyraåringar, ni grisar säkert inte lika mycket!)

När jag skulle skära en tomat flög innehållet i väg, när jag skulle vända tortillan i stekpannan gick den sönder och en del av fyllningen ramlade på golvet.

På en nischad blogg skulle de här bilderna aldrig ha publicerats. Jag menar… en av tortillorna är ju bränd!

Jag tänkte också efter en stund – ska jag eller ska jag inte visa allt det här som inte blev riktigt så som jag hade tänkt mig.

Och som ni ser beslöt jag mig för att göra det.

Livet är ju sällan perfekt, allt blir inte så som man tänkt sig.
Men mycket kan bli bra ändå. Om man inte tar allt så allvarligt.