Liljendal

Liljendahl i Liljendal

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Det var höstmarknad i Liljendal som är en del av Lovisa och där delade jag ut tidningen Nya Östis och pratade med folk. Jag är alltså bara en av många medarbetare på den ultralokala tidningen. Den har ingen anställd, alltså ingen med fast månadslön och tidningen har inte heller en redaktion. Men alla som skriver redaktionellt, på förhand överenskommet material, får arvode enligt utfört jobb.
Det här är helt enkelt ett nytt sätt att göra en tidning. Tillsvidare utkommer NÖ en gång i veckan.
Väldigt många kom fram och tackade för att tidningen finns. Det gör oss medarbetare varma om hjärtat ❤

Jag tycker om att träffa läsare, prata med dem och höra vad de tycker att tidningen är bra på och vad som kunde bli bättre.
Jag tycker om att träffa läsare, prata med dem och höra vad de tycker att tidningen är bra på och vad som kunde bli bättre.

Dagen i bilder

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Hade mycket på gång på jobbet i går, men det var inget emot hur jag susade runt i dag 🙂

Först besökte Liljendahl stadsdelen (förr en självständig kommun) med samma namn. Den stavas dock Liljendal och där fick ett seniorboende och ett daghem besök av en ambulerande djurfarm. Intresserade kan läsa mer HÄR.

Sedan åkte hon till en annan stadsdel, Strömfors, som också tidigare varit självständig men nu hör till Lovisa. Där intervjuade jag författaren, reportern och politikern Päivi Storgård som är en av dem som har sitt hem öppet på Lovisa Historiska Hus.

Saarnimäki på Stallbacken i Strömfors bruk.
Saarnimäki på Sågbacken i Strömfors bruk.

När intervjun var nästan utskriven var det dags för nästa jobb. En sten avtäcktes i strandparken Lovisadagen till ära. En kort webbartikel om den hittas här.

Spännande - hur ser stenen ut under skynket?
Spännande – hur ser stenen ut under skynket?

Och för bloggaren Konst eller Konstigt som tycker jag sällan får mycket folk med på mina bilder visar jag nu att även ”en blind höna kan hitta ett korn” 🙂

Människor börjar samlas i Strand- och Stenparken inför avtäckningsceremonin.
Människor börjar samlas i Strand- och Stenparken inför avtäckningsceremonin.
Och hoppas det blir fler fina foton nu då jag fått min nya kamera.
Och hoppas det blir fler fina foton nu då jag fått min nya kamera. Saknar tillsvidare minneskort och batteriet är på laddning, men senast på helgen ska jag använda kameran. Och förhoppningsvis även orka studera manualen så jag kan utnyttja alla finesser.

Sommarbilder och tack till en familj

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Stenbron i Sävträsk i Liljendal.
Stenbron i Sävträsk i Liljendal.

I dag har Liljendahl åter besökt Liljendal, tidigare en självständig kommun, sedan några år tillbaka en del av Lovisa.
Var där för att göra en större artikel som publiceras nästa vecka. Den hade dock inget med stenbron att göra.

Vem har dragit en järnväg mitt i skogen?
Vem har dragit en järnväg mitt i skogen?

Den frågan ställde huvudpersonen i mina böcker, Adrian Debutsky, en gång. Ni vet, han kommer från Helsingfors, så det där med järnvägar i skogen är exotiskt för honom 😉

Ser under några dagar till att blommorna på Kretsgången får vatten.
Ser under några dagar till att blommorna på Kretsgången får vatten.

De senaste dagarna och veckorna, eller egentligen det senaste halvåret, har mina tankar ofta vandrat till en viss familj.

I dag publicerades min artikel om familjens kamp i både Östnyland och i Hufvudstadsbladet.

Det är mycket strongt och modigt av familjen att ställa upp och berätta om sina bekymmer. I första hand med en önskan om att kunna hjälpa andra i samma situation.
Jag tackar för förtroendet jag fick, och hoppas artikeln leder till större förståelse för ätstörningar, och fram för allt till att drabbade får vård så fort som möjligt.

Vacker vägg, del 14

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Ja, det var åter ett tag sedan jag såg en vacker vägg – eller i alla fall ett tag sedan jag kom för mig att plåta en sådan.

Den här vackra väggen finns i Liljendal, en före detta självständig kommun som i dag är en del av Lovisa.

Del 13 i serien hittar du HÄR och därifrån steg för steg bakåt till de övriga tolv.

... och en fin dörr också!
… och en fin dörr också!

Den här dagen har varit BRA!
Den började med att jag läste en härlig kolumn av min fina kollega Anna.

Sedan åkte jag med vår fotopraktikant Mariella till Liljendal för att göra en intervju till en bilaga som kommer ut 18.9 i Östra Nyland och följande dag i Borgåbladet.

I dag sa Anna också att det var första gången på länge som hon hörde mig skratta så som jag gjort förr.
Jag skrattade verkligen gott åt en teckning jag såg på Facebook, en ordlek mellan två streckgubbar. Det behöver inte vara märkligare än så.

Och då jag gick från jobbet till bilen föll ett varmt solregn. Det var så vackert och jag kände mig faktiskt lycklig.

Jag vet att jag har en lång väg att gå innan jag blir en hel människa.
Jag vet att jag kommer att åka ner i svackor, gråta och känna mig både ful och värdelös.

Men de korta stunder jag känner glädje, lycka, ett uns av något som kan kallas normal vardag… de stunderna griper jag tag i och håller fast vid ❤

Macken som fick en andra chans

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Molnen som hade hopat sig över Liljendal Shell torde skingras nu.
Molnen som hade hopat sig över Liljendal Shell torde skingras nu.

Innan vi firade Liljendal församlings 100-års fest besökte vi Liljendal Shell för att se hur de nya företagarna Stefan och Minna Möller kommit igång där. Vi åt wienerschnitzel och pyttipanna.

Från och med i dag börjar en kock jobba på stationen. Och här ska hända en hel del både vad gäller matutbud och aktiviteter. Sysselsättning för barn och sommartorg på gården för att bara nämna två saker av många.

För ett tag sedan såg det illa ut för stationen, som för många Liljendalbor var ett vardagsrum, en given samlingsplats.

Inom en radie på cirka femton kilometer finns fyra bensinmackar med mångsidigt utbud så konkurrensen om kunderna är inte lätt. Men jag tror Liljendalborna kommer att vara sin samlingsplats trogen. Nu då de varit nära att mista macken helt och hållet får vi hoppas att de verkligen besöker den och tankar såväl bilar som sig själva där.

Bilder från fina Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Måndag och ingen kommers, men i morgon vimlar här av folk och försäljningsstånd då det är aprilmarknad.
Måndag och ingen kommers, men i morgon vimlar här av folk och försäljningsstånd då det är aprilmarknad.

Skrev ju för ett tag sedan att jag då och då ska visa bilder från staden där jag bor. Lovisa finns i södra Finland och har cirka 15 600 invånare. Fusionerades 2010 med Pernå, Liljendal och Strömfors. Mer info om staden finns på Wikipedia och på Lovisas egen sajt.

Till vänster skymtar rådhuset (stadshuset) och apoteket. Till höger längst bort gamla posten, numera bland annat bostäder. I huset man bara ser en bit av finns bland annat gästateljé för konstnärer, delikatessbod och andra affärer.

Många vackra hus ligger granne med eller i närheten av torget.
Många vackra hus ligger granne med eller i närheten av torget.

Segermanska huset kallas den här byggnaden. Här har genom åren funnits allt från fotoaffär och diversehandel till socialbyrå och ungdomsdiskotek. Nu ligger här bland annat restaurang Bella Lovisa nere till vänster och Andelsbanken nere till höger.

I samma kvarter jobbade jag tidigare, Östra Nyland delade gårdsplan med nyss nämnda företag. Härifrån är det ungefär ett par hundra meter till ÖN:s redaktion där vi finns i dag, alltså vid Sibeliusgatan.

I de lugnaste vattnen…

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Isnäs Starts klubbhus.
Isnäs Starts klubbhus.

I dag var jag i Isnäs, som ligger i Pernå, som är en stadsdel i Lovisa. Tokigt känns det ju att kalla de små byarna stadsdelar men sedan 2010 är de som förr var Pernå, Strömfors och Liljendal kommuner en del av Lovisa stad.

Hur som helst var jag där på jobb, på ett möte som gav information om senaste nytt på vatten- och avloppsfronten.

Hade maken med som sällskap på resan, totalt sju mil lång. När vi var på väg hem sa han ”det är ju faktiskt ganska mysigt här ute på landet”.

– Jodå, svarade jag. Tills vargen och björnen korsar gårdsplanen. Eller tills knarkkurirerna uppenbarar sig.

En varg har faktiskt rört sig i Pernå och vem vet när björnen dyker upp. Knarkkurirer fanns här också (dock inte i stugan på bilden), men det fallet uppdagades och rättegången är avklarad.

Hur var det nu man sa? Något om ”i de lugnaste vattnen”…
Usch. Jag gillar inte alls tanken på att idyller ruskas om och förstörs då brottslingar får för sig att göra skumma affärer mitt på ljusa dagen. Då som folk minst anar det och på platser där många tror att grova brott aldrig kan hända.

Liljendahl i Liljendal

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

I går var Liljendahl
i Liljendal på Liljendaldagarna. Så fint att ha dagar uppkallade efter sig själv 😀
Måste nog säga att Liljendal är en trevlig kommun, som alltid stått mitt hjärta nära. Det har inget att göra med att jag senare i livet själv kom att få samma namn. Och jag har aldrig bott i kommunen. Men den är bara så liten och goo, alla känner alla. När två bilister möts på byavägen vinkar de alltid åt varandra.
Alla Liljendalbor tyckte inte det var en bra idé att kommunen vid årsskiftet 2009-201o förlorade sin självständighet och blev en stadsdel i Lovisa. Men nog är det så som festtalaren Mats Lobbas sa på öppningsceremonin.
Liljendal kommer alltid att finnas om Liljendalborna själva så vill. I Liljendal finns talkoanda och en speciell samhörighet.
Heja Liljendal, säger också Liljendahl.

På bilderna syns snälla kossan Sulo och stockflottarna Ilkka och Olli.