Locale

Har inte varit i svampskogen

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Vilken svampsort detta är har jag ingen aning om, men bland mina bloggvänner finns svampkännare, så få se om de kan svara.

Ut i svampskogen får ingen mig, jag vill inte ha älgflugor med mig hem 😱🙄😂

De här svamparna växer utanför några huslängor på Chiewitzgatan och jag fick ögonen på dem då jag tog en del av mina hälsosteg i dag.

Kanske jag borde ha smakat på svamparna och sedan hade jag svävat iväg som på rosa moln 🤣 Eller också ramlat död ner innan jag hann hem tillbaka.

Parken intill kyrkan. Så grön och fin fortfarande och vackra luktärter som klättrat längs ställningen.

Att grusgången inte är perfekt rensad stör mig inte alls, jag ser det egentligen först nu på bilden.

Det som däremot stör mig, eller får mig att känna vemod, är att en av favoritrestaurangerna, Locale, som låg i byggnaden till vänster, stängde sista augusti. Ingen har ännu såvitt jag vet köpt verksamheten. Hoppas SÅ att någon ska fortsätta med samma koncept som förr där, eller starta en ny restaurang. Men i dessa tider är alla försiktiga, det är svårt att få lönsamhet i en liten stad 😦

Antalet hälsosteg i dag 2816.

Fem en fredag, fantasi

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Temat hos Elisamatilda den här veckan är ordet FANTASI.
En viss fantasi behövs för att tillreda vackra smakbitar i Smaku Lovisa, som jag skrev om redan igår. Igår smakade vi också på Locales Eero Laaksos biff och portionen var större än många andra Smaku-rätter. Ändå var den inte så stor som den kanske ser ut på bilden, eftersom tallriken inte är en stor mattallrik. Biffen är en tredjedel av den som finns på den vanliga huvudrätten i restaurangens meny.

Lövbiff, rostad nypotatis, inlagda sommarens lökar. Örtsmör. Bild också längst ner på sidan här.

Så mycket fantasi har inte behövts just för denna rätt, men i Smaku Lovisa finns många riktigt vackra rätter där också fantasin fått spelrum. Den här lövbiffen och speciellt löken var ändå väldigt delikata.

Och så till Elisamatildas frågor och mina svar.

Finns det någon fiktiv värld du gärna hade besökt?
– Den vardag som mina romaners huvudperson, Adrian Debutsky, lever i.

Är du bra på att komma på idéer?
– Det tycker jag absolut. Jag måste idea varje vecka för att kunna ge tips åt medarbetarna då det gäller innehållet i Nya Östis, vad ska vi skriva om?

Är du en drömmare eller realist?
– En drömmare och en evig optimist, som ändå har fötterna på jorden som en realist då det krävs.

Vad fantiserar du om?
– Att kunna bo i en liten enkel stuga, eller i en husbil eller husvagn.

Om du fick önska, vad skulle finnas i världen som saknas idag?
– Fred. Inte ett enda krig i ett enda land. Mera empati och kärlek och tolerans.

Blandade Lovisabilder

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Visst har jag vackra parker på bara hundra meters avstånd från mitt hem? Och restaurang Locale som en liten bakelse där i bakgrunden.

I dag har det varit ostadigt väder, men intressant såtillvida då solen lyste uppe vid kyrkan när jag hade mamma med på en åktur i bilen, och vi kunde se hur det regnade tre hundra meter bort, nere vid idrottshallen.

Nu målas det åter konst i olika former, även trasmattor och andra bilder, på våra trottoarer i centrum. Lokala företag brukar donera färg och annat som behövs, och frivilliga krafter målar sedan bilderna och rutorna.

Mysiga lilla Backgränd i gamla stan. Till höger utanför bilden börjar stigen som leder upp till åsentrapporna.

Mötes-späckad dag

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Jag skulle ta ett foto av mig själv då jag satt på Teams-möte. Glömde.
Sedan skulle jag ta ett foto av äppelpajen vi fick på följande möte. Glömde.
Inte kom jag ihåg att ta foto då jag gick första promenaden heller.
Det blev bara den här bilden då jag promenerade hem från restaurang Locale, som syns till höger på bilden. Där nollade jag och en kollega/vän hjärnorna med ett glas vin.
Nu blir det dagbok, tidningar, ”Efterlyst” och ”Svenska fall” i Sveriges TV3.
3189 steg i dag!

Bloggtorkan över, ny energi!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Igår kväll firade vi Dimis födelsedag på Locale. Jag var ganska trött och orkade inte äta upp hela portionen. Men på något sätt gav kvällen mig ändå ny energi. Dimi är en vän som jag kan föra djupa diskussioner med, vi är på samma nivå. Det handlar om att ge och att få. Vi måste inte vara av samma åsikt om allt men vi kan prata om allt.

Jag har också andra vänner som jag kan prata om det mesta med.
Ingen nämnd och således ingen glömd ❤ Ni är alla värdefulla på ert sätt, och ni vet vem ni är.

I dag fattade jag också beslutet om att ha ett öppet sinne. Åtminstone under just den här dagen. Våga göra även sånt du känner tveksamhet inför, sade jag till mig själv.

Dimis efterrätt pavlova.

Vissa kvällar orkar jag inte ta några telefonsamtal. I kväll har jag talat med två vänner och med min mamma, sammanlagt över en timme. Och jag blev inte trött alls. Det var bra samtal som inte sög min energi. Inte ens fastän en del av det ena samtalet handlade om tråkiga saker. Av någon anledning hade jag ork för allt möjligt i dag.

I morse kändes det som att den orken inte fanns. Men jag hade min korta förmiddagsstund med meditation och bad om krafter och sinnesro där, och en förmåga att göra en sak i taget, inte låta stressen ta över. Det funkade. Och så tror jag också att det här med att vara omgiven av många olika vänner också GER energi. De typer som slukar din energi ska du mota bort.

Det där med potatis…

~ Carita Liljendahl ~ 27 kommentarer

måste jag väl ta tillbaka. Det jag skrev igår, att någon potatiskris inte skulle beröra mig 😀
Å andra sidan, det är sällan och väldigt små portioner av pommes frites som jag äter.
Varje gång det kommer pommes frites med en matportion ber jag om att bara få en LITEN portion, och det oaktat blir över hälften kvar.

Men ibland äter jag Locales goda lilla portion med dip. Så gjorde jag igår.

Tidigare på dagen träffade jag Inge-Maj och Bengt på Cafe Favorit tillsammans med syrran och mamma. Då gottade jag mig åt denna kaka, det var nåt med jordgubbar och champagne!

Nämnda café är en av många favoriter här i lilla Lovisa. I trädgården får kunderna flytta möblerna hur de vill och i denna sommarvärme (+29 igår) vill de flesta sitta i skuggan.
I dag ska jag träffa en kollega och sova över hos henne. Skärgårdsmiljö ska det bli. Trevligt också hoppas jag. Och kanske jag tar mig ett dopp i havet? Få se!

Skyltsöndag och superskön seger

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Restaurangen som ligger ett stenkast från mitt hem. Här sitter jag ofta med vänner och efter en dryg månad kanske det är möjligt att sitta ute på terrassen också.

Fler bloggare som är med i denna utmaning hittas via BP:s blogg.

Prisutdelning efter nagelbitaren till match igår. Här finns ett kort referat om hur det gick. Efter matchen var jag hes, hade ont i alla muskler av spänningen men gick förstås med ett saligt leende, i eufori svävande en halv meter ovanför marken, till träffen med två väninnor efter matchen.

Att laget ligger under så gott som hela matchen, och sedan gör tre avgörande mål på tjugo sekunder, som gör att man kommer ikapp och går förbi – det är oförglömligt. Likaså att gästerna åter kvitterar, det blir en mållös förlängning på 20 minuter då alla är trötta, både på planen och på läktaren. Och sedan en nervpirrande straffslagstävling som slutar med ett jubel som nästan får taket i Lovisahallen att lätta.

Vår kvalresa fortsätter 💙💛

Februari är pizzamånad

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer

… på en av de lokala restaurangerna, med specialpris på pizzorna. Således tog jag och T varsin pizza, medan A valde en antipastotallrik igår.

Den här dagen började med att jag tittade på slutspurterna i damernas skidstafett i OS. Där snuvade Sverige oss på bronset med en dryg sekund. Bara att gratulera grannlandet 😀

Solen lyser där ute. Det verkar blåsa rätt mycket. Jag ska hänga tvätten nu och sedan ta ett varv med dammsugaren. Senare på eftermiddagen är jag bjuden på konstutställning, vernissage med lite gott att äta och dricka. Således tillfredsställelse för flera sinnen 🙂

Dagens fråga i boken och vacker vägg

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Vilken restaurang besökte du senast?
– Det var säkert Locale, som ligger ett stenkast från mitt hem. Före jul, tillsammans med vännerna Ann-Britt och Tina.

Bilden är tagen tidigt på våren, då trädet utanför Locale inte ännu fått löv.

Just nu håller många restauranger stängt, i alla fall om kvällarna. Hoppas att covid-19-restriktionerna inte knäcker företagarna helt 😦

Underbar kväll med vernissage

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Mina vänner Ann-Britt och Päivi ställer ut tavlor gjorda av gamla smycken i restaurang Locale som ligger nära kyrkan i Lovisa. Under många månader har de köpt gamla kasserade smycken, brutit dem i delar och gjort små tavlor av bitarna. I dag var det vernissage för utställningen. Härlig stämning!

Utställarna fick många gåvor. Bland annat de här ståtliga buketterna av tulpaner.

Det är underbart att umgås med goda vänner man känner sedan länge tillbaka. Men lika härligt att träffa nya människor. Somliga kunde jag namnen på utantill sedan tidigare, men hade inget ansikte för dem. Ikväll fick jag det.

Tack till alla som var där ❤