I dag fattade jag också beslutet om att ha ett öppet sinne. Åtminstone under just den här dagen. Våga göra även sånt du känner tveksamhet inför, sade jag till mig själv.
Vissa kvällar orkar jag inte ta några telefonsamtal. I kväll har jag talat med två vänner och med min mamma, sammanlagt över en timme. Och jag blev inte trött alls. Det var bra samtal som inte sög min energi. Inte ens fastän en del av det ena samtalet handlade om tråkiga saker. Av någon anledning hade jag ork för allt möjligt i dag.
I morse kändes det som att den orken inte fanns. Men jag hade min korta förmiddagsstund med meditation och bad om krafter och sinnesro där, och en förmåga att göra en sak i taget, inte låta stressen ta över. Det funkade. Och så tror jag också att det här med att vara omgiven av många olika vänner också GER energi. De typer som slukar din energi ska du mota bort.
måste jag väl ta tillbaka. Det jag skrev igår, att någon potatiskris inte skulle beröra mig 😀
Å andra sidan, det är sällan och väldigt små portioner av pommes frites som jag äter.
Varje gång det kommer pommes frites med en matportion ber jag om att bara få en LITEN portion, och det oaktat blir över hälften kvar.
Tidigare på dagen träffade jag Inge-Maj och Bengt på Cafe Favorit tillsammans med syrran och mamma. Då gottade jag mig åt denna kaka, det var nåt med jordgubbar och champagne!
Fler bloggare som är med i denna utmaning hittas via BP:s blogg.
Att laget ligger under så gott som hela matchen, och sedan gör tre avgörande mål på tjugo sekunder, som gör att man kommer ikapp och går förbi – det är oförglömligt. Likaså att gästerna åter kvitterar, det blir en mållös förlängning på 20 minuter då alla är trötta, både på planen och på läktaren. Och sedan en nervpirrande straffslagstävling som slutar med ett jubel som nästan får taket i Lovisahallen att lätta.
Vår kvalresa fortsätter 💙💛
… på en av de lokala restaurangerna, med specialpris på pizzorna. Således tog jag och T varsin pizza, medan A valde en antipastotallrik igår.
Solen lyser där ute. Det verkar blåsa rätt mycket. Jag ska hänga tvätten nu och sedan ta ett varv med dammsugaren. Senare på eftermiddagen är jag bjuden på konstutställning, vernissage med lite gott att äta och dricka. Således tillfredsställelse för flera sinnen 🙂
Vilken restaurang besökte du senast?
– Det var säkert Locale, som ligger ett stenkast från mitt hem. Före jul, tillsammans med vännerna Ann-Britt och Tina.
Bilden är tagen tidigt på våren, då trädet utanför Locale inte ännu fått löv.
Just nu håller många restauranger stängt, i alla fall om kvällarna. Hoppas att covid-19-restriktionerna inte knäcker företagarna helt 😦
Mina vänner Ann-Britt och Päivi ställer ut tavlor gjorda av gamla smycken i restaurang Locale som ligger nära kyrkan i Lovisa. Under många månader har de köpt gamla kasserade smycken, brutit dem i delar och gjort små tavlor av bitarna. I dag var det vernissage för utställningen. Härlig stämning!
Det är underbart att umgås med goda vänner man känner sedan länge tillbaka. Men lika härligt att träffa nya människor. Somliga kunde jag namnen på utantill sedan tidigare, men hade inget ansikte för dem. Ikväll fick jag det.
Tack till alla som var där ❤
… för att han blev sjuk efter vaccinering, kollade jag med en väninna och hon hade tid att träffas.
Delade på en pizza och på en chokladefterrätt med klick av mascarpone. Ett par glas vin och givande diskussioner blev det igår kväll. Miljön i restaurang Locale är också så hemtrevlig och restaurangen ligger bara ett stenkast från mitt hem.
Det var tryckande hett på Locales terrass där Barbro och jag delade på en pizza. Även i skuggan under parasollen. Stämningen var, också med musiken som kom ur högtalaren, som från en terrass i Grekland under högsommaren där. Då och så svepte en barmhärtig sval vind över borden.
Men sedan kom då ett förlösande regn och åska med hårda vindbyar och hagel. Ovädret höll på över en halvtimme och mulet har det varit flera timmar sedan dess. Temperaturen gick ner till +27 🙂 Hahaaa – det ni! Svalare än +32!
Tidig eftermiddag hade jag shindobehandling. Den här gången gick den extra på djupet och rörde mig till tårar i ett visst skede. Varma befriande tårar och ingen hysterisk ledsen gråt. Mycket skönt.
Sedan mat, vin och efterrätt tillsammans med två väninnor på restaurang Locale.
Restriktionerna är ännu stränga vad gäller servering av alkohol. Den slutar klockan 18. Men det är ju inte bara för vinets skull man går ut och äter. Vi började klockan 16 och gick hem halv sju. Vem säger att man måste äta senare än så och sitta hela natten och uggla 😀
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 