Ljudet av vattnet som forsar fram i ån är mäktigt, fastän det kanske mest hörs blåst på den här videon. Ån finns i Garnison, alldeles nära mitt barndomshem. Här som jag filmat brusar vattnet fort och det dånar, här finns ganska många stenar. En bit längre uppåt längs gångbanan blir det tystare och slutligen, vid bron som går över Kuhlefeltsgatan, hör jag fågelsången och då kluckar det bara i vattnet, susar lite.
En pojke ramlade i här för många, många år sedan och for iväg i en hiskelig fart några hundra meter innan någon fick tag i hans mössa, eller kanske i en arm – jag vet inte hur det gick till, men pojken räddades. Han hade en tvillingbror och båda levde till en ganska hög ålder. Jag tänker ofta på den berättelsen då jag går här förbi. Att den incidenten slutade lyckligt.
Det har blåst i dag men blev soligt mot eftermiddagen. Efter jobbet som inkluderade ett två timmar långt möte handlade jag till mamma och i samband med det gick jag en liten promenad i Garnison.
Hade det varit vinter nu hade det varit mörkt nu när klockan är 18. Det är härligt då det är så ljust. Jag får mer energi, livsglädje! Vet att det finns personer som lider av vårdepressioner och som har det svårt nu, och som inte tycker om långa ljusa aftnar. Men jag älskar ljuset, värmen, våren och den kommande sommaren 🌷☀😎