Fina Lovisa i lonkerogrått … och tack livet!

Jag har fått det här med lonkerogrått lite på hjärnan nu, märker jag.
Ska sluta, lovar 😀
Men först ska jag visa en fin bild från vår regndisiga stad. Den blev finare än jag trodde att den skulle bli.

Torgmiljön vid 16-tiden.

Det har varit en bra dag i dag.
Jag är glad för att jag gick på ett vernissage i Almska Gården i dag, fastän jag såg pressvisningen redan i onsdags. Dagens väder, grått och trist kändes inte lockande. Men jag begav mig ut, träffade massor av bekanta, det var mingel när det är som bäst! (fastän jag i allmänhet är som Adrian… mingel… pyh!… couldn´t care less… har man inget vettigt att säga kan man lika väl vara tyst) … men just i dag satt minglet helt rätt!

Såhär folktomt var det inte, de flesta kollar just vid det här tillfället utställningen i övre våningen. Den här bilden tog jag för att inte få en massa RYGGAR på fotot 😀

Jag känner så ofta nu att jag LEVER. Att jag har ett bra liv med många vänner,  både gamla som aldrig svikit och nya som dykt upp och som jag aldrig hade träffat om inte mitt liv hade tagit sin dramatiska vändning i maj 2014.

Dessutom har jag ett oerhört givande och intressant jobb.

Då min blogg den senaste veckan har lästs av extremt många personer (jag vet inte av vem och varför)… har det också fört mig tillbaka till gamla inlägg, jag har själv läst sådant som andra läst och blivit påmind om allt möjligt smärtsamt.

Men jag är tacksam för att jag skrivit ner allt det där. Och det som kändes värst, som inte hade kunde skrivas offentligt i en blogg, finns i mina dagböcker.

Så livet är väl lite som på bilden här. Man kan se på saker ur olika vinklar.

Missa inte utställningen om Segersby, herrgården som bjuder på allt från sekelskiftsskatter till nutidskonst.

 

No-waste-plate och allhelgonatraditioner

I går åt jag på Lovisas prisbelönta veganrestaurang. Första gången det som på listan heter Zero Waste tapastallrik. Man får då ett ”hopkok” av olika råvaror som kocken råkar ha i köket. I går fick vi bland annat bröd, oliver, inlagd gurka, paprika, sallad, tofu, rödbeta m.m.

Restaurangen strävar till att inte slänga bort något överhuvudtaget. Men det som vi inte orkade äta från Zero waste återanvänds inte i nån annan portion 🙂

Morotsbrödet som toppas med något som liknar, och även smakar, rökt lax, men som är morot – det är också vackert att titta på.

I dag är det alla helgons dag, och för mig betyder det att vi kommer ihåg nära och kära som gått bort. Min syster och jag förde ljus till gravar på två kyrkogårdar.

Det är liksom inte så mycket Halloween-ståhej, men allt mer har sådant också kommit till Finland. Särskilt daghem och skolor brukar ha kul kring Halloween. En del privata fester arrangeras nog också, och många satsar rejält på att spöka ut sig.

Mitt bidrag till Halloween är en ögonvita som redan under några veckor varit rött och ser skrämmande ut. Lyckligtvis har jag inte ont i ögat. Ögondroppar hjälper på sikt.

Att sitta mycket vid datorn bidrar till att ögonen blir torra, och all luftkonditionering jag utsattes för under Spanien-resan gjorde säkert också sitt.

Ett ljus på min pappas grav. Det är 40 år sedan han gick bort.
Gamla kyrkogården i Lovisa.
Också ett gammalt träkors kan tröttna och ramla omkull. Den gamla mossiga muren är fin.

Is på dammen, glögg i butiken och första snön!

Det har varit lite kallare nu några dagar. Minus sex i morse, minus en grad nu på eftermiddagen. Den första snön för den här vintersäsongen har fallit.
Men den lär väl inte bli långvarig på marken eftersom det utlovats +10 grader till onsdag!

Ett tunt istäcke på dammen i Kapellparken.

Från redaktionsmötet tog jag den vanliga vägen via K-affären och en liten extra sväng genom parken för att få istäcket på bild.

I affären säljer man sedan flera dagar tillbaka julgodis. Nu har också glöggen kommit 😀

Och som sagt, första snön föll i dag!

Några vardagsbilder, innan snön kommer…

Nu har det hotats med blötsnö. Det kan komma uppåt en och en halv decimeter, påstås det.

Ja, kanske det är dags? Vi har ju haft en lång, varm och på många sätt skön höst.

Balkongen är inte helt städad inför vintern hos mig. Inte kan jag ta bort blommor så länge de är gröna, eller rentav blommar och annars trivs! Ljungen är den enda som troligen står sig hela vintern.

Pelargonen till vänster ger troligen upp i något skede, men ljungen tål ju kyla.

För några dagar sedan tog jag den här bilden då solen sken över vårt rådhus med intilliggande park.

Skuggspel på en av väggarna i mitt hem, en plats jag älskar ❤

Tidigare i somras tog jag den här bilden av Hotel Degerby. Tyvärr har baren i bottenvåningen, där jag suttit med goda vänner många höst- och vinterkvällar, stängt. Hoppas att någon ny företagare tar över inom kort, det finns inte så många mysiga miljöer att gå till för att ta ett glas mousserat och nåt salt till.

Hotellverksamheten finns kvar, men dessvärre inte baren nere till vänster på gatuplan.

Senare i kväll blir det åter en del Spanien-bilder!

Blandade Spanien-bilder, och en från Lovisa!

Hoppas att ni inte ännu tröttnat på mina bilder från Spanien.
Det finns en hel drös kvar av dem, nämligen.

Inför landningen på Malaga flygfält. Antar att det är golfbanor därnere 🙂
Det där som skymtar på andra sidan Medelhavet borde vara Afrikas kust, fotograferad från bussfönstret.
Gammalt möter nytt, modern konst framför gammal byggnad, i Cádiz.
Fotografering av turister i Sevilla.

Nu är jag ju ändå tillbaka i vardagen i Lovisa, med allt vad det innebär av jobb för Nya Östis. Det lackar mot luciatider, och hör samt häpna – snart ska jul- och nyårsläsningen planeras.

Mina barndomskvarter i stadsdelen Garnison, så vackert en höstdag som denna.

Lite senare i kväll lägger jag ut ytterligare ett inlägg från Spanien!

Lovisavyer, Degerbygatan

Jag har för mig att det här huset kallas Liljahuset. Plötsligt kommer jag inte ihåg varför. Men det jag minns är att här fanns en allmän bastu i övre våningen, och där bastade och duschade vi oss en gång i veckan för sisådär femtio år sedan 😀

Sedan fanns ju också Johanssons allmänna bastu på Ågatan, den minns jag också.

I våningen på gatunivå har det funnits en bilskola. Säkert allt möjligt annat också som jag inte just nu kommer på.
Men då jag länkar till inlägg med Lovisavyer och byggnader på Facebook brukar det komma en hel del intressanta minnen och kommentarer där. Gärna skulle jag samla dem på bloggen, men läsarna får kommentera var de vill.

Jag ska göra förhandsinställda inlägg som sträcker sig över hela den tid då jag är i Andalusien. Bland annat några med Lovisavyer.

I mån av möjlighet bloggar jag även från Spanien, men om tid inte finns, eller om jag stöter på tekniska problem – visar jag resevyer då jag kommer hem 🙂

Lovisa i gott sällskap

Det var Lisbeth i Sverige som vann Lovisamagneten, och nu har hon skickat en bild på den och på ett flertal andra magneter hon har på en dörr. Sådan här respons och växelverkan bloggare emellan är jätterolig.

Där alldeles på mitten av dörren ståtar Lovisa rådhus. I gott sällskap av ett antal magneter från USA.

Sonen köper magneter till mig när han reser i USA. Det har blivit tre resor inom loppet av ett år. De två med ordspråken är egna inköp” skriver Lisbeth.

Inom kort ska jag lotta ut ytterligare en magnet. Det blir åter Muminmotiv.