Lovisa Historiska Hus, Villa Valdemar

Villa Valdemar i Valkom.

Lovisa Historiska Hus 2019 är förbi, så nu går vi i väntan på det sextonde evenemanget som arrangeras 2020.

Men än har jag bilder kvar och då vädret fortfarande är fint och somrigt hos oss tycker jag det passar bra att leva på minnena från hus-dagarna.

Villa Valdemar var i år ett av de nya objekten, med för första gången.

Villa Valdemar, till höger, sedd från en annan vinkel.
Jag som tycker om svart, vitt och grått gillar det här köket!
En värmekälla – en ugn, och kanske också en platta för långkok? – i köket.

Dekoration på köksbordet.
En cykel som gjort sitt men som fått fortsatt liv i trädgården ❤

Lovisa Historiska Hus, Sjövalla

En helt underbar dag. Solen sken från en klarblå himmel. Det vimlade av människor på gator och torg. I de hus som låg utanför Lovisa centrum var det lite lugnare. Skönt på det sättet att ingen trängsel uppstod och husägarna hann prata med besökarna.

Sjövalla i Köpbacka var med för andra gången. Här några bilder från det fantastiska stället.

Underbar utsikt över Lovisaviken från huset.
Blommor på köksbordet.
Köket. Om någon undrar vilken uppgift de rödvita plastbanden fyller så kan jag berätta att det är avgränsningsband, det vill säga att man får titta in i ett rum men inte gå över tröskeln till det.
Dotterns sovrum.
Härlig utsikt från verandan.
Interiör.
Pelargon på fönsterbrädet på verandan.

LHH, Café Sotis och Villekulla

I dag fortsätter evenemanget Lovisa Historiska Hus. Vädret ser ut att bli fint även denna dag.

Bjuder på en bildkavalkad från i går. Det blir troligen ett hundratal nya bilder i dag 😀

Det var mycket glädjande att se liv och rörelse utanför brandhärjade Café Saltbodan i går. Natten mot tisdag brann en del av restaurangen, men som ni ser kan man sitta ute på terrassen och gården.

Ägaren och personalen hade ställt upp ett pop up-café som fått namnet Café Nokinen- Café Sotis och vid disken utomhus var det en lång kö av kunder mest hela tiden.

På bilden ovan syns inte brandskadorna, men de två följande visar en del av förödelsen.

Taket har rivits upp men fasaden står kvar.
LHH-besökare och andra kunder fick titta in på cafésidan för att få en uppfattning om de skador branden förorsakat.
Villekulla är ett hus som inte varit bebott sedan 1950-talet.

Ett av de nya objekten under LHH är Villekulla på Trädgårdsgatan. Den del av huset som syns längst till vänster ska rivas för att den är i så dåligt skick. Där byggs en ny del som liknar den gamla. Övriga delar av huset renoveras.

Ett av rummen i Villekulla.
Härlig stämning och mycket folk på Café Favorits gård. Gamla Apoteksgården, som den också kallas, bjöd dessutom på antikmarknad.

 

Lovisa Historiska Hus ,Överstens slott

Ett av de nya objekten under årets LHH-evenemang är Överstens slott. Det ska i framtiden bli ett hem för vår stadsdirektör och hans dotter. (privat hem, bör tilläggas – inget som finansieras med skattemedel, missförstånd uppstod. Red. anm. 25.8.2019)

Lovisa Historiska Hus kan besökas ännu söndagen den 25 augusti. Mycket av programmet är gratis. Men vill man besöka husen och se hur renoveringar framskrider, då ska man köpa ett armband som berättigar till inträde i de privata, härliga hemmen. En del av dem har varit med många år och kräver inte längre grundlig renovering, andra är nya objekt där det återstår att göra en hel massa.

LHH_Överstens_slott
Överstens slott, vackert beläget vid Lovisaviken.
Det finns många vinklar och vrår i huset. Rum som väntar på att renoveras och få inredning.
Fantastiska fönster.
Balkongutsikt mot väst.
Balkongutsikt mot öst.
Ett av de otaligt många spännande och intressanta rummen i Överstens slott.

I många av de gamla husen arrangeras arbetsuppvisningar. Man delar med sig av renoveringstips bland annat. Fotot till höger på bilden ser du i närbild här under.

Underbart med gamla fotografier, särskilt då det finns information om vem som är med på fotografierna.

 

 

Lovisa Historiska Hus, vimmel

Det är den tiden på året igen. Härliga dagar då det sjuder av liv i Lovisa. Det är svårt att hitta P-platser för bilar i centrum och man kan knappt med cykel ta sig fram längs vissa gator i gamla stan 🙂

Men det är underbart med VIMMEL och sol och glada människor!

Mycket folk på Trädgårdsgatan.
Delikatessparken, producenternas marknad. Här säljs allt från hembakat och ekologiskt odlat till hantverk av olika slag.
Under ett par timmars tid var det kö in till stan.
Ont om P-platser redan från tio på morgonen. Om någon skarpögd ser att där finns lediga platser långt framme till höger på bilden kan jag upplysa om att man inte får parkera där, eftersom där finns garageutfarter.
Vimmel på Skeppsbromarknaden.
Vimmel på torget.

Ytterligare ett inlägg ska jag ge ut i kväll och så gör jag ett klart för i morgon. Lovisa Historiska Hus pågår nämligen ännu då, på Lovisadagen söndagen den 25 augusti, klockan 10–17. Så jag tänkte ta fler bilder då!

Skyltsöndag, den 31 mars 2019

Det var ett tag sedan jag bjöd på en lektion i finska.

Skylten är från Lovisa Historiska Hus-dagarna i augusti 2018.

Ole hetki Suomen Kuningas, direktöversatt ”Var en stund Finlands kung”.
Täällä se on mahdollista – ”Här är det möjligt”.

Det var lokala kameraklubbens jippo. Man fick låna en krona att placera på huvudet, och mot fem euro fick man ett fotografi av sig själv som kung. Inte illa att vara det i en republik som ingen kung har 😀

Bästa bloggvännen BP förvaltar Skyltsöndag!

Allt har sin tid

För ganska precis ett år sedan var jag på mammografiundersökning och efter det blev det fler undersökningar då något avvikande upptäcktes i provsvaret.

Jag fick en hel del att tänka på. Men det visade sig att jag inte hade bröstcancer och jag var tacksam för det.

Ett halvt år senare blev min mamma inlagd på sjukhus. En stor operation väntade. Det blev några sömnlösa nätter och en tung tid, som jag med facit i hand inte vet hur vi klarade. Men vi klarade det, och med tanke på omständigheterna mår mamma åter bra. Tacksam även för det.

I februari i år fick jag rytmstörningar och tänkte då att beslutet jag hade fattat ett par månader tidigare, det vill säga att jag avstår från att vara medieansvarig för Lovisa Historiska Hus var det enda rätta. Jag hade redan året innan slutat med samma uppgift inom Tors innebandy.

Dels finns inte längre tid för ”många bäckar små”, dels är det svårt att vara redaktionschef på en tidning samtidigt som man är medieansvarig för två föreningar.

Så det var både med tanke på min egen hälsa och det faktum att ”många hattar på huvet” inte kändes bra som jag slutade för Tor och LHH.

Nu har LHH både en ny ordförande och en ny projektchef. Så evenemanget lever alldeles säkert vidare och mår bra i många år till.

Allt har sin tid. Nu är det Nya Östis och en del mindre textprojekt som gäller för mig. Jag är nöjd och glad över att inte längre behöva splittra mig och jag har lyckats styra mina arbetstider sedan det beslutet togs för ett par veckor sedan 🙂