Snart loppis igen

Den här helgen har jag mycket att göra.
Kan vara bra så grubblar jag inte så mycket över sånt jag kan tycka är livets orättvisor.

På loppisbord 85 finns bland annat böcker 9-15 mars.
På loppisbord 85 finns bland annat böcker 9-15 mars.

Ska ställa i ordning ett loppisbord för veckan 9-15 mars. Platsen är Suurkirppis på Mariegatan och bordet har nummer 85.
Mest säljer jag böcker men där kommer också att finnas gamla LP-skivor, väskor och lite annat smått och gott.

Minns hur jag jobbade på liknande sätt i somras då jag tömde ex-makens och min bostad. Många frågade hur jag orkade. Jag vet inte själv hur jag klarade det, men att sortera, skriva lappar med priser, köra iväg sakerna, hålla bordet i skick… det var väl ett slags terapi.

Ska träffa Sannfinländarnas partiordförande Timo Soini i dag. Visar kanske bilder senare. Och klockan 16 har Tor sin sista innebandymatch i grundserien, nästa helg är det redan playoff!

På slutrakan

… är vi nu vad gäller matcher i innebandyns division ett.
Två hemmamatcher återstår i grundserien och vi kirrade playoffplatsen redan för en vecka sedan.
Att vi besegrade Blue Fox i går saknade nästan betydelse med tanke på slutspelet. Lovisa Tor kan komma fyra om precis allt går vår väg i de två sista omgångarna, och då får vi hemmaplansfavör. Men huvudsaken är att vi är bland de åtta bästa, efter det kan vi ta oss hur långt som helst.

Lappar hade placerats ut på några bänkrader där vi från Lovisa skulle sitta.
Lappar hade placerats ut på några bänkrader där vi från Lovisa skulle sitta.

I går hade vi platser reserverade på läktaren så att vi alla från Lovisa kunde sitta tillsammans. Vi är kända vida omkring för att vi reser runt i hela Finland för att stöda vårt lag. Ofta har vi en brandsirén och två trummor med oss. Ibland blir sirénen förbjuden… av någon anledning fick vi ha vårt oljud i två perioder i går men sedan fick någon nog och man bad oss ta det lite lugnare.
På våra hemmamatcher har det delats ut öronskydd åt dem som tycker ljudet stör. Kloka föräldrar brukar också sätta ordentliga skydd på barnens öron.

På tal om slutraka …. så har jag sådan också här hemma. Städar och stajlar och förbereder mig för vad som komma ska i morgon. Spännande också för mig, fastän jag vet vad som är på G 🙂

Aj jo… vi vann!

Tvåmålsskytten Jere Jokinen gratuleras av lagkompisarna.
Tvåmålsskytten Jere Jokinen gratuleras av lagkompisarna. Foto: Benny Liljendahl

Har inte på länge skrivit om Lovisa Tor! Men det betyder inte att jag har tappat intresset för laget 🙂
På grund av arbetsförhinder missade jag förra hemmamatchen men i går var jag på plats. Då fick vi en skön revansch mot Lammin Salibandy. I november åkte vi på en snöplig 9-7 förlust mot LaSB i deras hemmaarena men i går betalade vi tillbaka för gammal ost och vann 11-4 🙂

Nu skriver jag ju inte längre sport för tidningen Östnyland – saknar det men allt har sin tid. Så då och då lyfter jag från Tor på min blogg i stället.

Lördagen den 28 februari åker vi till Stjärnhallen i Nykarleby för att spela mot Blue Fox. Då återstår tre matcher i grundserien och sedan är det dags för playoff!

BILDER från Liminkaresan

Start åtta på lördagsmorgonen, hemma igen 4.30 på söndagsmorgonen, lite tidigare än beräknat. Det är ju mindre trafik nattetid men ett ymnigt snöfall gjorde inte slutresan lätt för våra förare – ett stort tack till dem som tog oss tryggt hem!

Min väninnna Marina förevigar supporterskylten i bussens fönster strax innan start.
Min väninna Marina förevigar supporterskylten i bussens fönster strax innan start.
Bäst att öppna flaskan med det mousserade vinet redan på vägen upp till Liminka. Tänk om vi hade förlorat! Men nu gjorde vi inte det...
Bäst att öppna flaskan med det mousserade vinet redan på vägen upp till Liminka. Tänk om vi hade förlorat! Men nu gjorde vi inte det…
Vi var tolv hängivna fans och två förare så vi hade gått om plats i bussen. Vilket behövs då man har packning med sig och gärna vill sträcka på benen och sova på hemvägen.
Vi var tolv hängivna fans och två förare så vi hade gått om plats i bussen. Vilket behövs då man har packning med sig och gärna vill sträcka på benen och sova på hemvägen.
Paus vid Hirvaskangas ABC.
Paus vid Hirvaskangas ABC.
Det rådde delade meningar om vilka djur konstverken i rondellen föreställer. Jag ville ju se renar :-) ... men det är väl älgar eftersom vi är i Hirvaskangas.
Det rådde delade meningar om vilka djur konstverken i rondellen föreställer. Jag ville ju se renar 🙂 … men det är väl älgar eftersom vi är i Hirvaskangas.
Har jag en förkärlek för pappgubbar? De är ju tysta och snälla om än något stela. Det här var en K-Rautareklam i i idrottshallen.
Har jag en förkärlek för pappgubbar? De är ju tysta och snälla om än något stela. Det här var en K-Rautareklam i i idrottshallen. Fotografen har darrat lite på handen 🙂
Men här jag jag hittat två riktiga "gubbar". Kärt återseende med bröderna Lindgren, Jukka och Pekka från Uleåborg. De spelade några i Tor och ville förstås nu då de bodde i närheten komma och heja på oss.
Men här jag jag hittat två riktiga ”gubbar”. Kärt återseende med bröderna Lindgren, Jukka och Pekka från Uleåborg. De spelade för några år sedan ett par säsongen i Tor och ville förstås nu då de bodde i närheten komma och heja på oss. Foto: Marina Tolonen

Och som ni alla vet vann vi matchen med siffrorna 5-6. Jag envisas med att skriva siffrorna i den här ordningen eftersom vi var bortalaget. Många tycker att man ska skriva segersiffrorna först – vad anser du?

Vi tog en komfortabel ledning med tre mål men sedan knappade LNM in till 3-3 och tog efter det till och med ledningen. Det såg illa ut ett tag då det var vi som fick alla utvisningar, LNM fick inga. Och vi hade så få spelare på grund av skador och sjukdomar. Dessutom hade Tors A-juniorer matcher på hemmaplan, så utgångsläget var inte det bästa. Våra killar kämpade ändå ursinnigt och segern var extra skön också med tanke på den långa resan.
Ni må tro att stämningarna i bussen var på topp då vi alla åkte hemåt.

Skönaste segern på länge

Laget inför tredje perioden, Andy fattas från bilden.
Laget inför tredje perioden, Andy fattas från bilden.

Det kändes som om vi hade halva norra Österbotten och domarna emot oss. Med tio utespelare och en halvkrasslig målvakt kämpade vi mot ett ursinnigt LNM som hade nitton spelare minst.

Vi var drygt dussinet som hejade på Tor på läktaren men jag kan lova att vi hördes med brandsiren och trummor och jo, vi skrek oss hesa också. 0-3 blev 4-3 som blev 5-5 men slutligen tog vi en riktigt viljeseger 5-6.

Gissa om resan hem känns lätt som en plätt nu. Vi fans älskar laget och jag tror spelarna älskar oss. Vi är som en stor familj 💕

Kvann e vi nu?

Man kan åka mot alla väderstreck.
Man kan åka mot alla väderstreck.

Nåja, var är vi nu?

ABC-stationer blir oss i alla fall bekanta under supporterresorna. Här Hirvaskangas rastplats. Inte mat ännu men lite fikapaus för chaufförerna som sedan en stund tillbaka är två. Humoristiska män, är nog ett måste på en sådanhär resa.

Och för er som kansle missat något. Vi är Lovisa Tors supporters på väg till Liminka nära Uleåborg för att se innebandymatchen LNM-Tor 😘

Galenpannan packar

En del av sakerna jag ska ha med på resan i morgon.
En del av sakerna jag ska ha med på resan i morgon.

Ja hörni. Tillsammans med tretton andra virrpannor åker jag i morgon norrut i Finland. Enkel resa 57 mil. Med pauser inräknade tar resan nästan tio timmar. Sedan kollar vi på en innebandymatch i två timmar, sätter oss åter i bussen och åker hem.
Start klockan åtta på lördagsmorgonen. Hemma igen kanske runt sex på söndagsmorgonen.

Men jippii! Jag älskar att åka buss.
På bilden ser ni kamera, batteriladdare, surfplatta, akupunkturband som hjälper mot åksjuka, en dyna som kanske hjälper mig sova på hemvägen, min dagbok, datorväska, kudde för laptop så jag kan skriva i bussen…

Så här långt ska jag åka. Jippiii!
Så här långt ska jag åka. Jippiii!

Ser fram emot den här resan för kan det finnas något mer rofyllt än att sitta och titta ut genom bussfönstret, se landskapen svepa förbi.
Och att i samma buss ha likasinnade vänner, som gör det här för sitt eget enorma intresse och för lagets skull.

Matchen LNM – Lovisa Tor borde ni kunna följa HÄR på lördag kväll från och med klockan 18.

 

En annan skola jag gått i

… är Lovisa gymnasium, en ståtlig byggnad från 1907!
Ganska sällan man bygger i den här stilen mer, och det är ju lite synd.

Visst är skolan vacker i januarisolens sken. Bilden tagen på trettondagen.
Visst är skolan vacker i januarisolens sken. Bilden tagen på trettondagen.
Fina fönster också här.
Fina fönster också här.

Och granne med gymnasiet finns svenska högstadiet, som jag inte fotograferade den här gången. En annan granne är idrottshallen, som byggdes i början av 1980-talet.
Jag skrev studenten 1982 men hör inte till dem som gjorde det i hallen. Jag tror att vår kull var den sista som firade avslutningsfest och dimission i Lovisa gymnasiums skolbyggnad.

Här skriver abiturienterna sina studentskrivningar  sedan början av 1980-talet.
Här skriver abiturienterna sina studentskrivningar sedan början av 1980-talet.

Och här spelar Lovisa Tor sina innebandymatcher. Dags för en viktig drabbning i kväll! Tor-Steelers – be there at  five o’ clock p.m!

En märklig bild

… tagen av en märklig person (jag) som är på ett märkligt humör på grund av ett märkligt förhållande jag håller på att reda ut.

Vad håller han på med, karln?
Vad håller han på med, karln?

Bilden är tagen genom persiennerna från frisörsalongen. Min bil syns inte på bilden eftersom jag på grund av mannen med stoppskylten parkerade en bit ifrån.
Jag frågade vad han höll på med men fick bara ett leende till svar. Sedan började han prata i en walkie talkie. Märklig man, tänkte jag. Det verkar vimla av märkliga män i mitt liv…
Det visade sig att mannen var en av många trafikvakter eftersom inspelningarna av filmen Onnelin ja Annelin talvi (Adas och Gladas vinter, länken tyvärr bara på finska) pågår i Lovisa. En barnfilm har gjorts här redan tidigare, under sommartid. En trailer av den syns längst ner på sidan jag länkade till.

Humöret är lite bättre i dag än igår då jag på kvällen var rejält arg. Men det är bra att låta känslor pysa ut, tror jag.
I kväll ska jag festa loss med vänner som jag känner, människor som jag varit nära i många år, som vet vad jag varit med om och i vars sällskap jag kan vara helt mig själv. Det är Lovisa Tors supportrars vinterfest. Hoppla!

Hurraaa vi vann!

… och fastän jag alltid är en stolt moster var jag extra stolt och glad i går.
Då gjorde nämligen min systers son Conny sitt första mål i innebandyns division ett!
Juniorerna spelade för första gången i olika femmor och fick bra flankstöd av de mer erfarna spelarna. Resultaten uteblev inte. Oscar Arnkil och Niklas Rosqvist noterades också för sina första passningspoäng.
Matchen Tor-Blackbirds slutade 7-4.

Joni Niiranen, Conny Lindblom och Jonas Hällfors - som gjorde fyra mål i matchen - jublar. Foto: Benny Liljendahl
Joni Niiranen, Conny Lindblom och Jonas Hällfors – som gjorde fyra mål i matchen – jublar. Foto: Benny Liljendahl