Egentligen för en vecka sedan tagen bild, men jag tycker att den kan platsa bland Veckans foton som Åke uppmanar oss att visa. Fästningsmur på Svartholm. Kolla alla de små stenar som ligger som kilar mellan de större 😀
Det var stora stenar i muren och mindre stenar hemma hos mig. Favoriterna har nu av någon anledning blivit svartvita 🙂
Solen skiner, det är runt +23 så det är ju lagom. Ska ta en cykeltur.
Har lagt ut min andra sten av dem jag målat själv. Ganska många är nästan färdiga, vissa saknar text på baksidan och några ska ännu få slutliga lacket.
Den sten jag hade gömt förra gången var borta, men jag har inte sett någon anmälan om att den skulle ha hittats. Jag använder gruppen FinStones på FB, men jag har även hittat en sten som hörde till Kivat Kivet-gruppen och då meddelade jag om mitt fynd där.
Å andra sidan är flödet av anmälan om fynd så enormt numera, flera hundra inlägg per dag i FinStones. Så det är lätt att missa det man vill se där.
Idén med stenarna är kort sagt så här:
Då du målat och lackat din sten kan du gömma den eller lägga ut den på synlig plats. Du tar förstås risken att den hittas av någon som kastar den i ån eller i havet, eller som annars bara slänger iväg stenen och inte bryr sig om att anmäla att hen hittat den.
Bak på stenen skriver du t.ex. Pidä, siirrä tai piilota (Behåll, flytta eller göm). Och sedan namnet på gruppen på Facebook där du vill att fyndet ska anmälas.
Hittar du en sten tar du foto av både framsida och baksida och meddelar om fyndet i den grupp som stenmålaren önskar. Du behåller stenen om du tycker den är så fin att du inte kan avstå från den, eller också flyttar du den till en annan plats så att den kan överraska en ny stenbongare.
Och som bonusbild, några roliga historier som jag hittade i Hemmets Journal 🙂
HÄR finns en lista på andra bloggare som är med i Glad måndag. Detta är mitt bidrag nummer 513.
Det här fotot har min kollega och väninna Monica Björkell tagit. Hon har låtit göra vykort av dem, och det här skickade jag igår till Australien inom Postcrossingen. Det är en vy från Skeppsbron med Mattssons mysiga café där man bland annat kan köpa kaffe, glass och såväl söta som salta bakverk.
Varje dag läser jag visdomar som ploppar upp då jag följer sidan Buddhism på Facebook.
Vad annat har jag gjort under veckan?
– Måndag, tisdag, onsdag gick ganska fort med frilansjobb, dels stilisering av texter och genomgång av allt möjligt som hör ihop med vikariejobbet på Nya Östis, dels intervju till en annan tidning
– Torsdag hjälper vi med syrran mamma, handlar till henne, doserar mediciner osv. På torsdag kväll är jag ofta trött efter veckans strapatser. Sitter ibland ett par timmar i trädgården, mot kvällen då det inte är stekhett där. I växthuset ska det vattnas. Men odlingsspalten har fått regn, för det kom igår en rejäl skur. Perfekt när det regnar mycket på tio minuter och sedan skiner solen igen. Men klart att en del blommor slås ner av det hårda regnet.
Bilden är inte från vår trädgård, men frodigheten påminner om den vi har här. Det här fotot är från Skinnarby, Det gamla butiksmuseets gård, Kauppamuseon puutarha, som var med i öppna trädgårdar-evenemanget.
Idag har jag ledig dag, men det betyder att jag har massor att göra här hemma. Ska frysa in bröd, förbereda en träff med en väninna som är planerad till imorgon eftermiddag, plocka undan de stenar som jag har målat och lackat och som nu torkar i köket.
Vissa stenar är redan klara att föras ut och gömmas på olika platser i Lovisa. Andra ska ännu få texter på baksidan, lackas osv. Jag kräver varken av mig själv eller av andra att det ska vara perfekta konstverk. Sådana finns minsann då man kollar sajterna på Facebook eller googlar via nätet.
För mig är det viktigt att JAG har roligt, att jag kopplar av då jag målar och att jag ser olika former i stenarna som sedan blir bilder 🙂
Mina första målade stenar har lagts ut i Lovisa. Få se om det kommer meddelanden på FinStones Facebook av någon som hittat dem.
Då man ger ifrån sig stenarna, gömmer dem, lägger ut dem – får man ju räkna med risken att någon kastar dem i havet eller ån, eller bara tar hem dem utan att skriva nåt i Facebookgruppen. Alla känner ju inte till den här hobbyn, och det är inte heller något måste att anmäla sina fynd.
Den här har min granne målat och jag skrev texten bakom. Behåll, eller göm på annat ställe – meddela om fyndet på FinStones FB.
Stenen lades ut i en av Lovisas oändligt många parker 😀 Där kommer följande stenar också att landa, bara färgen och lacket torkat.
En annan sten placerades mycket centralt i Lovisa.
Bonusbild på Glad Måndag! Vissa blommor i fönsterkrukan har vissnat, men blommorna som målats i fönstret vissnar inte i första taget.
Kram till er alla!
Det är väldigt lätt att bli fångad av den här hobbyn.
Här har vi några halvfärdiga alster. De ska ännu torka och få en del färger/figurer/ramar till.
Slutligen ska de lackas, innan de läggs ut för andra att plockas upp/ta hem/notera-anmäla till nån grupp på Facebook.
Halvfärdigt också här, men oj så skojigt det är! Det ska bli konturer runt hjärtanfigurerna och en del andra färger också 🙂
Jag har börjat med ganska små stenar där tusch funkar bäst. Men på större stenar använder jag pensel och akrylfärger.
Uppmuntrar alla som tycker att det här kunde vara en rolig hobby, lite tidsfördriv. Testa! You may be hooked!
Första stenen jag hittat nånsin sedan jag började med hobbyn ”måla stenar, göm dem, hitta dem, behåll dem eller flytta dem”.
Den som hade lagt ut denna sten ville att jag skulle anmäla den till gruppen Kivat kivet (Roliga stenar). Nu gjorde jag det då det var mitt första fynd nånsin 😀
Men jag tror inte att jag börjar gå med i hundra olika grupper, det får räcka med FinStones och Kivat Kivet.
Det är ju heller aldrig ett måste för den som har detta som hobby att anmäla fynden. Var och en gör som hen hinner och vill.
Själv har jag fortsatt måla stenar men det dröjer innan jag får ut dem på olika platser i stan – eller på andra orter 😉 De ska torka, målas på nytt, lackas osv. Och just nu har jag också olika journalistiska uppdrag att sköta.
Huh-huh. Det sägs ju också att man inte ens som heltidspensionär får mer tid.
Det enda man får är mera brådis med allt 🤣
Det här är ju långt ifrån klart, men jag har kommit igång med att måla stenar och på en kort tid blivit många erfarenheter rikare.
Dekorationsstenarna som jag köpte från Tokmanni är fina. De är rätt små men det såg jag ju då jag köpte dem och de duger nu såhär i början. Jag vet ju inte hur långt färgerna som jag har köpt räcker.
Men dekorationsstenarna är lätt lackade vilket betyder att färg måste strykas på dem i två omgångar.
De tre stenar som jag plockat från naturen har jag tvättat. De är rätt skrovliga men färgerna fäster fortare på dem. Nu är det ju ändå så att man inte får plocka stenar riktigt var som helst, men jag har för mig att det är okay att ta några där som det finns tusen och triljoner av dem på allmän plats.
Proceduren med stenarna blir säkert några veckor lång. Stenarna måste torka mellan varven, så när jag nu denna kväll har målat svart botten kan jag först imorgon fortsätta med figurerna som ska komma utanpå den. När de färgerna har torkat kan jag måla konturer med pennor och skriva texter.
Det här är med andra ord en hobby som kräver både tid och tålamod.
Ett par penslar till ska jag också köpa.
Kanske jag håller på med den ända in i augusti och på hösten? Roligt är det och jag visar efterhand mer här då stenarna blivit klara.
Igår var jag så jätteglad då jag äntligen fick mitt bankkort. Jag gick direkt till bokhandeln och köpte pennor som kan användas för finare linjer, text och annat på stenarna jag ska måla. Jag kom igång med de två första igår. Tillsvidare inget att visa upp då de skulle torka ett tag och senare ska de även lackas. Men tids nog!
Kvällssol från den 26 juni. Här stod jag också nu på förmiddagen då jag öppnade fliken från bankens brev, en flik som ska sättas mot en ljus bakgrund och som visar koden till mitt kort.
För mig händer mycket sånt som jag tycker att aldrig händer andra… Jag tappade greppet om fliken. Den singlade mot golvet och försvann. Såväl jag som grannen har letat efter den, men den är totalt försvunnen.
Nu skulle ju dramatiken med kortet ha fortsatt om det inte hade varit så väl att jag efter trestegsverifiering kommer in till min nätbank via datorn och kan se koden där. Lyckligtvis hade jag kollat den redan för några dagar sedan och skrivit upp den, också enligt egna krypteringskonster.
Jag tror att jag varje dag skulle kunna skriva ett inlägg om konstigheter som sker i mitt liv. Också tokiga saker som ni kunde få skratta åt. Nåt för mig att överväga kanske 😀
Igår kom nummer åtta av Kuriren ut. Kuriren är finlandssvenskarnas veckotidning. Där har jag skrivit ett reportage om Tove Janssons sommarparadis, Pellinge och Klovharun. Jag gjorde det redan i april och då ventilerades många minnen med trevliga personer som hade träffat Tove då hon besökte Pellinge.
Gunnel Englund som var min ciceron under reportageresan (hon i blå jacka på en av bilderna), var bara barn då hon träffade Tove.
Jag brukar uppmuntra mina bekanta att prenumerera på Kuriren, eller åtminstone då och då köpa lösnummer. Alla finlandssvenska tidskrifter, och tidningar med Nya Östis inberäknad, är viktiga. Prenumeranter, lösnummerköpare och annonsörer behövs.
Får tidningarna inte sin ekonomi att gå ihop kan de inte fortsätta utkomma. Och läggs en tidning ner är det mycket sällsynt att just den föds på nytt. Något annat kan komma istället, men det gäller för oss som tycker om att läsa att värna om de skrifter vi har.
Vi ska också värna om små inhemska företag. Här fick jag ett personligt tack av Henna på företaget Taitava. De säljer pysseltillbehör och jag beställde de här färgerna via nätet. ”Tack för att du stödjer ett finskt småföretag. Varje beställningen gynnar en finsk arbetsplats. Hoppas vår produkt skänker dig mycket glädje!” kan man läsa i följebrevet.
Sedan när vi med grannen har målat några stenar ska jag ta foton av dem.
6 x 18 ml färg, 18 ml lack, pensel, står det på asken.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 