Nu finns det möbler också i Lovisa

Jag har många gånger sagt att det enda jag inte kan köpa i Lovisa är möbler. Nu kan jag inte längre säga det 🙂 Precis allt finns kanske inte att få, men jag tror att det mesta går att beställa i så fall.

Loviisan Sähköpiste har utvidgat med en inredningsavdelning som är lika stor som dess övre våning. Och det som JAG inte hittar där behöver jag inte heller 🙂

Härligt med företagare som har framtidstro även i dessa tider. En storstilad öppning har inte kunnat firas på grund av corona, men den dagen kommer då vi kan umgås och fira igen.

Känns lite som Ikea, men ännu bättre 🙂 Och betydligt närmare mitt hem ❤

Det var ingen rusning i affären i dag, och det förstår man på grund av restriktionerna vi lever under. Men folk kom och gick ändå och många handlade något. Det kommer bättre tider!

Det runda bordet till höger köpte jag från samma affär redan tidigare. Nu kompletterade jag med ett blombord.

Nu är det bara de bruna krukorna som ska bytas ut – det är ett långtidsprojekt 😀

 

 

Långsamt går det

… men vem har bråttom?
Jag vill inte ge sken av att jag är en hurtbulle då det gäller att städa. Jag vill inte heller skapa dåligt samvete åt andra fastän jag konstant håller på att röja och städa, flytta och inventera saker jag har hemma.

Det bor säkert en liten hamster i oss alla. Hamstern tänker ”det här kan vara bra att ha nån gång”. Men hamstern i mig blir hela tiden mindre aktiv.

Växter på tillfällig plats.

Om jag kan inspirera någon att göra sig av med onödiga prylar är det bra. Men tanken bakom mitt ”evighetsprojekt” är inte det. Jag tänker enbart på mitt eget välbefinnande. Vad behöver jag i vardagen? Vad klarar jag mig utan?

Jag vill trivas i mitt hem. Här ska vara lätt att städa. Men just nu, då jag köpt en ny möbel, tömt skåp och lådor… är här lite stökigt.

En sådan här procedur måste dock få ta tid. Den som röjer ska inte tänka ”den här helgen ska jag…”, eller om du tänker så ska du räkna med att du glad i hågen orkar städa kanske 3-4 timmar på två dagar. Du hinner inte med hela hushållet, alla skåp, källarförråd, vindsutrymmen etc. på en helg.

Mitt röjande började sommaren 2014 i samband med skilsmässan. Efter den har jag flyttat tre gånger. Det i sig hjälpte förstås då det gällde att röja med rätt hård hand.

På den här adressen hoppas jag få stanna länge, har bott här snart två och ett halvt år.

Att städa, röja, avstå från saker, köpa nya men få ut något gammalt – det är en process som pågår hela livet. Ibland vill man möblera om, och den som flyttar vet att nya möbler kan behövas för att passa in och gamla måste ut.

Allt går inte i ett nafs, men så småningom känner jag att jag får ett slags harmoni av färger och material.

Fick en del på plats i dag

Långt ifrån klar med allt – men tack vare min vän Dimi fick jag åter möbler flyttade. Vi konstaterade båda att det är svårt att be om hjälp av andra, och undrar varför det är så. Allt klarar man ju inte ensam!

Nu känns det som att jag kan lugnt med resten. En del möbler ska kanske bort, andra eventuellt ännu byta plats. Men nu får det ta tid. Nu känner jag att jag äntligen har landat. Över tre år krävdes, och såsom en annan väninna sa ”behåll inte en enda pryl som du inte gillar, som inte passar in, som du inte behöver”. Det är ett råd jag verkligen tar till mig. Visdomsord som jag länge har försökt anpassa mig till att leva efter.

Bond han hoppar hit och dit 🙂
Skåpet ska målas en gång till men jag väntar till våren.

Många kära ting. Nallen till vänster är över femtio år gammal.

 

Nu har jag köpt verktyg…

… och det är ju alltid en bra början. Men jag skulle också behöva köpa ett paket nervtrådar, och ett paket logik…
För jag blev fullständigt slutkörd (alltså dränerad på energi) då jag försökte montera ihop en möbel som ska stå i hallen.

Vi var två personer som kämpade med att få den första skruven på plats, med en motståndsskruv som skulle in i ett annat hål. Skruven och ”pluppen” skulle mötas, och fästa i varann. Vi tänkte att bara vi får EN sådan på plats så går resten lättare. Men vi fick dem aldrig att fästa 😦

Hur svårt får det bli?

Nu har jag hammare och mejslar av olika slag.

Jag köpte också ett nytt balkongsbord, och jag öppnade paketet men blev helt matt av att se alla skruvar där också… Så få se när jag får det gjort, för två händer räcker absolut inte till för det här – det var nära att fyra händer klarade det, men ska det behövas tre personer för att hålla alla delar på plats?

Gardinen ska jag väl ändå få upp utan hjälp.

Köpte också spetsgardiner. De släpper in ljus i bostaden men skyddar också mot flygfän, typ större sådana som fåglar 😀 … som jag inte vill ha in i bostaden, men ändå vill jag kunna ha balkongdörren på vid gavel.

Det har varit en varm och solig dag också i dag, och jag skulle inte ha besökt grannstaden Borgå om jag hade kunnat köpa möbler i Lovisa. Men här finns dessvärre ingen möbelaffär.

Men se ni, SPIK hittade jag inte i Borgå. Jag irrade runt i det stora varuhuset Mikrokulma och hittade allt från skruvar till allehanda slags nitar och bultar och gud-vet-vad de heter. Men inte en spik! Inte en påse med 10 stycken i heller. Jag behövde bara en spik och ville inte köpa en låda med ETT KILO spik för jag har inte tänkt bygga ett hus… 😦

Och hon slet och drog…

… och hon drog och slet. Tog en tur med dammsugaren för man vet ju hur det ser ut på golvet där möbler stått orörda några månader.
Ibland tänkte hon på grannarna. Får man dammsuga på påsken 😀 Eller dra möbler från rum till rum, förstås med mattor under sig. Annars skulle hon inte ha orkat. För hon ville verkligen inte be någon om hjälp. Inte på annandag påsk. Och envis som hon är tänkte hon att det här klarar hon själv.

Och ett par timmar senare kände hon sig mycket stolt.
För det finns allt möjligt hon klarar av helt själv.
Och så finns det ju inte heller någon som säger att möblerna borde stå på andra platser.

Det är ännu helt möjligt att hon flyttar sängen till en annan plats då nya datorbordet kommer.

Vill du jämföra hur det såg ut innan vid väggen kan du titta här.

Jag ska inte flytta…

… fastän det kanske ser ut så 🙂 Nej, men jag har ett stort flytta-möbler-projekt på gång. Och då leder det ena till det andra. Samtidigt kollar jag genom alla papper och prylar och en del slängs, annat ges bort.

Har tömt hyllor… och lagt saker på golvet i väntan på en ny möbel och på att andra byter plats… 😀

Jag tömde min Billyhylla från Ikea. Den får ett nytt hem, tyckte inte den passade i mitt sovrum.
När jag var hos massören i går ledde det besöket i sin tur till att jag måste köpa ett nytt datorbord. Inte länge sedan jag köpte det här… men bordet är inte höj- och sänkbart, tyvärr… och det är FÖR högt för mig. Hjälper inte att höja stolen så högt det går, eller att ta hjälp av fotstöd… Så efter påsk kommer ett ergonomiskt bord, som jag faktiskt fick för 42 euro.

Den här hyllan får i dag ett nytt hem. Den är hel och fin, men passar inte i mitt sovrum, därför har jag inte hittills visat bilder från det här rummet i sin helhet. Det har varit för rörigt.

När den här hyllan har åkt ut flyttas en annan möbel hit. På den plats där den möbeln stått får gamla datorbordet stå, men det kan jag flytta först då det nya anlänt.
Jag har många idéer nu om hur jag placerar om växter och de möbler jag har. Sakta men säkert får jag en mer enhetlig stil i de färger och de material jag själv gillar mest. Ett par veckor efter påsk får ni troligen se bilder på hur slutresultatet blev.

Lite halvfärdigt ännu…

… och på grund av knäskadan tänker jag verkligen inte förivra mig då det gäller att flytta möbler 😀

This is not ready yet, my dear.
This is not ready yet, my dear.

Nej, allt är inte klart, och vanligtvis står inte Bond i öppningen till köksdörren heller. Men han ville posera, visa att han bor hos mig.
De här möblerna ska flyttas. Särskilt synd känns det just nu att jag inte kan ha locket till sekretären nedfällt, för då kommer jag inte ut från sovrummet. Den lilla svarta biten ni ser nere i vänstra kanten på bilden är nämligen min Barcelonasoffa. En liten del av sovrumsdörren syns också.

Men hörni… tids nog! Tålamod var ordet!

Tycker om att ha små värmeljus med dofter här.
Tycker om att ha små värmeljus med dofter här.

Ibland tänker jag ”så synd att jag inte röker” för då skulle jag ofta gå ut på balkongen, sitta här och filosofera. Men nej, det får räcka med att en del av mina vänner röker och att andra i huset gör det 🙂
Ska bli intressant att se hur fönstren på balkongen ser ut på vintern. Jag tänker inte använda infravärmen, den är inte kopplad just nu.
Men på våren och sommaren blir det här som ett extra rum och då inreder jag det troligen lite mer.

I dag skulle jag ta det lugnt, inte göra många knop. Men jag har jobbat från tio till sex. Lyckligtvis har jag kunnat göra det via datorn hemma. Det blev en del korrekturläsning och så damp det in några uppdrag via e-posten.
Jag är tacksam och glad, har jag sagt det förr? ❤

 

Det tar tid…

… och det får ta tid. Såsom så mycket annat i livet också måste få göra.
Jag talar om min bostad. Har bott här otroliga fem veckor och fyra dagar redan.
Sakta men säkert hittar saker sina platser, men ännu borde jag få hjälp med att flytta en del möbler där bara två armar och enbart mina krafter inte räcker till. Och hur ber man om den hjälpen utan att det här ska se ut som en desperat kontaktannons? 😀

Bland annat sekretären de här sakerna står på ska flyttas, två andra skåp likaså.
Bland annat sekretären de här sakerna står på ska flyttas, två andra skåp likaså.

Jag har en rymlig hall, men ett par kvadratmeter av dem är ”belamrade” med loppisgrejer. En sekretär, en liten byrå och en större skåp borde flyttas.
Jag hade lovat mig själv vara klar med all senast till sommaren 2017 så jag borde inte stressa 🙂 Men otåligheten i mig pockar på.

I dag har jag varit på en hantverksstafett i Kuggom traditionscentrum. Härligt med människor som värnar om gamla hantverkstraditioner, som gör sitt allt för att de ska leva vidare och för att slit-och-släng-samhället inte ska ta över. Mer om det senare i Nya Östis.

Jag har fått några nya arbetsuppdrag också. De är stimulerande och jag är tacksam ❤

Bit för bit byggs nya hemmet

Min väninna Hanna hjälpte mig flytta möbler och kom med idéer om vad ska stå var.
Min väninna Hanna hjälpte mig flytta möbler och kom med idéer om vad ska stå var.

I går delade min kollega och vän Hanna och jag på en flaska mousserat. Samtidigt flyttade vi de möbler jag inte hade orkat bära ensam.

Den här hörnan blev klar först. Sekretären är arvegods, blommorna fick jag av Hanna i går. Ljusstaken har jag visat bild av tidigare. Barcelonasoffan är mitt bästa loppisfynd.

I dag ska jag njuta en stund på släktens sommarställe. Det var faktiskt bara sju grader då jag vaknade, nu är det tio. Men meteorologen har lovat upp till plus arton i dag.

I morgon, tisdag och onsdag ska jag på en framtidsverkstad som hör ihop med mitt jobb. Då kan det bli en eller annan bild från grannstaden Borgå.

För bara två, tre månader sedan hade jag inte trott att jag faktiskt skulle kunna trivas i nya bostaden. Och att jag skulle kunna känna såväl glädje som framtidstro.
Men det är vad jag känner.
Tack alla ni som följt och följer mig, som kommenterar och peppar!

Mitt nya eldorado – öppet på LHH!

Här finns allt du kan tänka dig behöva - och lite till.
Här finns allt du kan tänka dig behöva – och lite till.

I dag avhämtade jag fönstret från loppmarknaden. Samtidigt köpte jag ett litet bord.

Jag har kommit underfund med att jag inte behöver köpa något nytt. Här finns ju allt jag eventuellt behöver i framtiden.

Udda koppar, glas, gamla möbler.

Härliga gamla slitna stolar. Och bordet som står där bakom, det köpte jag.
Härliga gamla slitna stolar. Och bordet som står där bakom, det köpte jag.

Loppmarknaden finns på en innergård på Alexandersgatan i Lovisa.
Den håller öppet från klockan 10 både lördag och söndag då Lovisa Historiska Hus arrangeras.

Får det lov att vara några gamla koppar, en lampa eller ett par gröna flaskor?
Får det lov att vara några gamla koppar, en lampa eller ett par gröna flaskor?
Gamla saker kan få helt nytt liv. Låt fantasin flöda.
Gamla saker kan få helt nytt liv. Låt fantasin flöda.