Bitande kall vind

… bidrar till att -6 känns som -10 grader minst. Men solen har visat sig från och till i dag.

Östra Tullgatan.

Här är jag på väg hem från mataffären. Mycket snö har vi inte som ni ser.

Annars blev det en rivstart på dagen. Jag hade tagit sovmorgon och kopplade bort ”stör ej” från telefonen först 9.15. Där hade jag missade samtal, meddelanden på Messenger och flera mejl som väntade på svar. Kul att vara populär 😀

Det har varit en hel del tidningsjobb men också uppgifter för Lovisa Tor som står mitt ❤ nära. Lördagens finska cupfinal finns förstås i våra tankar redan nu.

Jag känner mig som en tonåring

… för att jag sov till klockan 12 i dag 😀
Jag är glad att jag har förmågan att sova de 7–9 timmar jag behöver varje dygn.

Men annars känner jag mig som den 55-åring jag är, det vill säga lite seg efter nattsuddet med innebandyvännerna.

Alltså bara det där med att vaka tar på krafterna. Vare sig man dricker alkohol eller inte.

Det är inte jag som tömt konjaksflaskan på bilden, för jag dricker inte konjak. Men jag tyckte symbolen var fin.

Jag antar att konjaken i flaskan var god 🙂

I dag har jag tagit det väldigt lugnt. Hjälpt en senior att få i gång internet. Tycker det är tufft att 80-plussare går på datorkurser!

Cyklade i regnet. Luften är så frisk på hösten och regnvatten gör väl gott för hyn? 🙂

Jag tycker väldigt mycket om de här träden utanför Hambergska hemmet på Östra Tullgatan.

Lovisavy med färgade hus

Sjukhuset i blått och gult, stadens socialtjänster längst borta. Där var bibba förr, nu även frivilliga brandkårens festlokal i andra våningen. Östra Tullgatan sedd från stadsdelen Garnison i lätt vinterskrud.
Sjukhuset i blått och gult, stadens socialtjänster längst borta. Där var bibba förr, nu även frivilliga brandkårens festlokal i andra våningen. Östra Tullgatan sedd från stadsdelen Garnison i lätt vinterskrud.

Då jag var barn låg faktiskt BB i de blå huset, jag var väl en av de sista som föddes där i början av 1960-talet. Innan förlossningarna flyttade till Borgå, och nu får barnen inte ens födas där längre. Det är Helsingfors på åtta mils avstånd västerut som gäller, eller Kotka som ligger fyra mil österut.

my-disktrasa

Har haft redaktionsmöte i dag, efter det ett pressinfo, sedan två kilometers promenad som inkluderade olika ärenden. Sedan hem för att skriva artiklar och så lottade jag ut disktrasan med Muminmotiv, närmare bestämt Lilla My.

Så kul att många kom med under fredag och lördag förra veckan.
Och grattis Tore, du vann! Kontaktar dig personligen 🙂

Vintervyer från Lovisa – och om Andrum

Jag promenerade till och från frissan och stack mig in till mataffären på vägen hem. En promenad på cirka två kilometer totalt sett. Fick lagom med frisk luft och rosor på kinderna då vi har minus sex grader. I går kväll och i natt fick vi lite snö också, så just nu är det fint ute!

Östra Tullgatan med biografhuset till vänster. Den gula byggnaden är stadsbiblioteket.
Östra Tullgatan med biografhuset till vänster. Den gula byggnaden är stadsbiblioteket.
Kapellparken sedd från Östra Tullgatan.
Kapellparken sedd från Östra Tullgatan.

Nu är det dags att börja varva ner inför jul. Jag ska resa bort över några dagar också, därför har jag haft det lite extra jäktigt söndag, måndag, tisdag.

På morgnarna har jag faktiskt tagit för vana att lyssna på Andrum i radion. Programmet är bara fem minuter långt, men man får många visdomsord med sig för resten av dagen.

I dag pratade personen som ledde programmet om förmågan ”att vända andra kinden till” Hur svårt är det inte att låta bli att fräsa tillbaka då någon fräser åt oss? Hur mycket ska man tåla? Får man inte säga ifrån om man tycker att man blir orättvist behandlad?
Budskapet var ändå att svara med vänlighet och kärlek, med den förståelse som den argsinta motparten högst troligen saknade när hen betedde sig oschysst mot dig. För om du ”vänder andra kinden till” blir det svårare för den arga att fortsätta vara arg och spy galla över dig.
Det ligger mycket i klokorden som sägs i Andrum.

Min väg till jobbet…

… börjar här. Inte så vackert med skräp- och papperssamlare utan skydd. Ska byggas ett sådant inom kort, tror jag.

Går upp för den lilla trappan och vänder sedan till höger.
Går upp för den lilla trappan och vänder sedan till höger.

Välkommen med på en liten promenad i Lovisa. Det var minus femton grader men ingen blåst, så det kändes faktiskt inte så fruktansvärt kallt.

Har kommit runt hörnet på huset och vänder ute på gångvägen lite längre fram till vänster.
Har kommit runt hörnet på huset och vänder ute på gångvägen lite längre fram till vänster.
Första biten av den här vägen är en gångväg. Jag går rakt fram, korsar Åldermansgatan och går upp för Alexandersgatans backe.
Första biten av den här vägen är en gångväg. Jag går rakt fram, korsar Åldermansgatan och går upp för Alexandersgatans backe.
Backen ser ut så här.
Backen ser ut så här.
Här har jag kommit upp till krönet. Framför mig har jag Östra Tullgatan och där tar jag till höger.
Här har jag kommit upp till krönet. Framför mig har jag Östra Tullgatan och där tar jag till höger. Nästan inga fotgängare i rörelse, mest bilister.
Går längs Östra Tullgatan mot Chiewitzgatan och tar där till vänster.
Går längs Östra Tullgatan mot Chiewitzgatan och tar där till vänster.
Längs Chiewitzgatan mot kyrkan och därifrån till höger mot Sibeliusgatan.
Längs Chiewitzgatan mot kyrkan och därifrån till höger mot Sibeliusgatan.
Går förbi muren mot Sibeliushuset och förbi det. Tar till höger...
Går förbi muren mot Sibeliushuset och förbi det. Tar till höger…
... och så är jag framme. Från dörr till dörr utan någon rask marsch tar det ungefär tio minuter att gå den här sträckan.
… och så är jag framme. Från dörr till dörr utan någon rask marsch tar det ungefär tio minuter att gå den här sträckan.

Är inte på jobb i dag men hade en grej jag skulle hämta från redaktionen.

 

Bilder från min stad

Eftersom några läsare har sagt att de gärna vill se bilder från staden där jag bor serverar jag nu några sådana. Inga märkligheter, men så tycker man ju ofta själv. Då man trampat gatorna upp och ner i femtio år tänker man ”vad ska nu det här vara att visa”.

Men jag tänkte att jag då och då skulle visa bilder från helt vanliga platser, inte bara vyer från ställen som skulle passa i turistbroschyrerna. För sådana finns det många av i Lovisa.
Men som sagt, här kommer tre bilder, från platser som inte är märkliga alls 🙂

Jag är på väg från jobbet mot K-Supermarket. Här blandas gammal arkitektur med nytt.
Jag är på väg från jobbet mot K-Supermarket. Här blandas gammal arkitektur med nytt. Kolla den maffiga stenfoten på församlingshemmet till vänster. Byggnaden till höger är i dag mediatek/bibliotek. Förr var det Societetshus.
Är det det här man kallar "den blå timmen"? Vet inte varför bilden blev så blå men det började skymma då jag väntade på bussen klockan 15.50.
Är det det här man kallar ”den blå timmen”? Vet inte varför bilden blev så blå men det började skymma då jag väntade på bussen klockan 15.50. Parken heter Tranbrunnsparken, i mitten av den finns en fontän med skulpturer av tranor.
Vårt fina medborgarinstitut. Det var här jag läste spanska för några år sedan, och här som jag pysslade julkort i slutet av november.
Vårt fina medborgarinstitut. Det var här jag läste spanska för några år sedan, och här som jag pysslade julkort i slutet av november.