Lördag – en dag utan måsten

Jag sover länge på lördag och söndag om jag kan, det vill säga om inga ljud utifrån eller något bankande i huset väcker mig. Telefonen har jag alltid på stör ej tills jag är redo att höra den plinga kring ditt och datt.

Inga måsten i dag. Förutom ett litet. Jag hade bett föreningen Corazon Grande sätta en bondost åt sidan åt mig vid torgförsäljningen, så att jag inte enkom för den skulle vara tvungen att stiga upp före klockan 9 och hasta till torget klockan 10. Jag behövde hinna till torget före klockan 13 och var faktiskt där redan strax efter 11.

Torgets ståtliga och yviga julgran. Jag ska någon gång ta en bild av granen då den är upplyst underifrån med ett lite blåaktigt sken. Senare tror jag att den får lampor också.

I ståndet med det blåvitrandiga taket till vänster om granen höll föreningen Corazon Grandes faddrar till. Det känns bra att understödja den. Siw som driver hemmet var klasskamrat med mig och vi tog studenten samtidigt.

Utöver bondosten köpte jag ett ljus, det är ett vackert blockljus som brinner väldigt jämnt och länge. Dessutom fann några pepparkakor och små frallor vägen ner i min inköpsväska.

Frallorna och bondosten.

Puuust… pusta ut med pussel!

Nu har vi åter en tidning packad och klar för leverans till prenumeranterna. Dagen började ganska lugnt för mig men mellan 13 och 17 var det hektiskt värre. Sent på eftermiddagen fick jag ett tips som jag behövde skriva artikel om direkt och även lägga på webben i korthet. Inte bra att äldre tvingas köa i dessa tider, då man ska hålla distans. Och utomhus, i råkallt väder, utan stolar eller bänkar att sitta på. Nå, vi lär återkomma till ärendet i någon form.

Vid 17.30-tiden bestämde jag mig – dags att koppla av och rasera senaste pusslet! 😀

Och hur lång tid tar det att bryta upp ett pussel som består av 1500 bitar? Ungefär en halvtimme, om man gör det grundligt. Alltså så att man bryter loss alla bitar var för sig och inte lämnar några ”färdigt-pusslade flak”.
Det skulle knappast uppskattas av den som tar över pusslet efter mig.

Sedan måste bordet torkas av för pussel dammar 🙂

Nya pusslet ser ut så här. Comic är favoriten!
Grovsorteringen kräver ungefär två kvällar, sisådär två, tre timmar.

Kantbitarna sorteras separat för sig, och lite annat som kan direkt känner igen. Askar för sortering behövs.

I dag kom också kexleverantören. En mamma till en kille i Generalshagens skola. Jag köpte tidigare i höstas chokladbollar. De samlar pengar till en lägerskola. Klart man vill bidra ❤

Nu fyllde jag på lagret med underbart goda pepparkakor (måste sätta dem högt uppe i ett skåp för att ”glömma” dem… annars säger det bara ”slurp” och så är dom uppätna). Havrekex med choklad köpte jag också. Samma sak med dem. In i ett skåp så har jag kvar dem till jul. En kaka, ett kex… men bara då och då!

Caritas julkalender, lucka 6

Tack morfar för självständigheten, du gav ditt liv för vårt land ❤

Jag brukar sätta fram ett foto på min morfar den här dagen, eller mot kvällen då jag ser på slottsbalen på teve. Självständighetsdagens fest är inte längre enbart allvarstyngd, med filmen Okänd Soldat och högtidliga tal. Finland har börjat fira gladare fester.

Tyvärr syns ju en del protester också. Protester mot att bara vissa är inbjudna till slottet, osv.
Demonstrationer där flaggor med hakkors vajar har lyckligtvis förbjudits av myndigheterna.

Finlands självständighet firar alltså 102 år i dag ❤ Vi har våra veteraner att tacka för mycket och vi ska aldrig glömma deras insats, inte ens fastän vi kan vara gladare i firandet nu.

Och pepparkakorna blev riktigt fina! Jag fick hål på tuben med kristyr med hjälp av en vass brödkniv… sågade försiktigt. Men hur svåröppnade får tuber vara?!

Alla sex pepparkakor blev inte vackra. Men jag gör som bloggare överlag, visar det bästa och åt upp den som såg värst ut 😀

Det var sannerligen inte lätt…

… att få ut något ur Dr Oetkers kristyrtub. Den får inget bra betyg, tyvärr. Det fanns inga instruktioner om hur man ska få ett hål där kristyren ska komma ut. Jag klämde och klämde på tuben men inget kom ut, jag värmde den under varmt vatten enligt instruktionerna (om innehållet känns segt).

Men jag har nog för mig att man behöver sax eller nål eller något annat farligt verktyg för att få upp ett hål på den smala spetsen.

Då jag hade jobbat hårt en dryg kvart med olika redskap fick jag ett litet hål i ändan av tuben. Men sedan krävdes massor av kraft i nyporna för att få ut kristyren och snyggt blev det inte på pepparkakan…

Jag gav upp och ger det här ett nytt försök i morgon…

To be continued!

Sista dagen i november

Den lonkero-grå månaden kanske tog slut då regnet i går kväll förvandlades till snö. I dag har vi haft fyra minusgrader och ett lätt täcke snö. Fint!

I morgon kliver vi in i julmånaden och här hos mig väntar pepparkakorna på glasyr. Mitt mål är att få dem fixade i sina ställningar och vackert (?) dekorerade innan julafton 🙂

I morgon är det första söndagen i advent!

Liten tjuvstart…

… på julfirandet får man självklart göra.
Dock skulle jag inte få visa en bild på pepparkakorna, om jag inte berättade hur de kommit till 😀
I avsaknad av kavel, eller troligen finns en sådan men den hittades inte på direkten, användes en icke öppnad och väl avtorkad Long drink-burk. Detta är dock inte reklam sponsrad av Hartwall.
Då pepparkaksformarna inte heller hittades på momangen agerade väninnan enligt devisen ”man tager vad man närmast haver”. Med hjälp av ett snapsglas formades runda kakor, lagom små.

Jag behöver säkert inte säga att pepparkakorna var hur goda som helst. Det är lite som med oss människor – vi stöps i olika formar, en del av oss blir kantstötta, lite brända – en del är stora, andra är små, men vi är bra ändå 🙂

Jultårta, toscakaka, kaffe och mousserat vankades också.
Jultårta, toscakaka, kaffe och mousserat vankades också.
m_pepparkakor
Fin form och goda!
Tack för julgåvan också! Korken till den öppnas inte före jul :-D
Tack för julgåvan och en värdefull vänskap

Glad självständighetsdag!

Mumsfilibabba!
Mumsfilibabba!

Det ringde på min dörr. Vilket hör till ovanligheterna. För om jag väntar en gäst har jag låtit honom eller henne komma in i trapphuset genom att svara på en summer från bottenvåningen. Och då jag vet att någon är på väg upp öppnar jag dörren innan personen hunnit ringa på.

Vi har också haft lappar vid ingången där disponenten skrivit att vi inte får låta okända komma in i trapphuset. Olika försäljare har börjat röra sig i trakterna och många tycker det känns otryggt.

Så jag var lite skeptisk men öppnade dörren ändå. Och hur glad kan man bli för ett överraskningsbesök? Där stod min härliga granne och hennes barnbarnsbarn med pepparkakor de nyss bakat. Och de hade tänkt på MIG, på denna självständighetsdag.

Jag blev väldigt rörd och glad.
Och åt upp pepparkakorna genast 🙂

Här snålade man inte…

… med grädden! Träffade en barndomsvän på Café Vaherkylä. Hon åt körsbärstårta med cappuccino och jag kladdkaka med svart kaffe. Bägge fick vi rejäla klickar med grädde!

Hallå! Vart tog kladdkakan vägen? :-D
Hallå! Vart tog kladdkakan vägen? 😀

Av min kära vän fick jag som påskpresent ett paket pepparkakor, som mig veterligen endast kan köpas i Åbo, eller i västra Finland – men inte i Lovisa.

Tanniset - spröda, jättegoda pepparkakor.
Tanniset – spröda, jättegoda pepparkakor.

I kväll ska jag träffa en annan väninna och hennes man. Vet inte vad jag blir bjuden på annat än fårstek och snaps 🙂 Beundrar människor som kan och orkar tillreda allt möjligt gott. Å andra sidan är jag inte den mest tacksamma gästen för jag är rätt kräsen… ska helst vara supersmå gourmetportioner för mig 🙂 Men jag brukar säga att jag tar seden dit jag kommer, jag kräver inte specialmottagande.

Jag som inte hade planerat så mycket speciellt för min långa semester har haft full fräs i snart tre dagar. Tur att jag är ledig ännu veckan efter påsk, den kanske behövs för att jag ska kunna ta igen mig.
I morse fick jag sms och ett par intressanta bilder av M. Vem vet om jag förirrar mig till Helsingfors nästa vecka 🙂