pussel

Med hår som doftar…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… ja, jag vet inte vad , men gott! Min ekologiska frissa talade om bergamott.
Är det nåt slag av eterisk olja, citrongräs? Känns också lite som nån blandning av rosor?
Ett besök hos frissan är alltid lika härligt. Mycket att prata om, härlig huvudmassage och en fräsch ny look.

På väg till frissan. Blomster, tror de är av plast dock, på staket utanför affären Hulda Huoleton.

Jag har alltid haft svårt för att känna igen och beskriva dofter. Först då nån säger ”det är apelsin, det är bergamott, citron” osv. svarar jag ”just det!”, för då känner jag igen dem.

Pusselläget i dag den 13 mars.

Inte mycket kvar. Men det är krävande, utmanande och därmed kul! Här har jag lagt tak och trottoarer och format hus, båtar och vikens vatten. Under den tiden har mina tankar fått löpa fritt. SÅ mycket jag hunnit fundera över.

Jag har återfått styrkan och tron på mig själv. Varför låta någon annan få mig att sjunka ihop, att känna mig otillräcklig? Då man alltid gör sitt bästa och utgår från de resurser man har, då ÄR det tillräckligt.

Nu gäller det bara att hålla fast vid den här känslan, att fortsätta leva i den flow jag kom in i efter ett veckoslut med många tårar och känslor av uppgivenhet.

Det prestationsinriktade samhället där man ska spela roller är något som jag gärna är med och tar kål på.

 

Framsteg!

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Det har hänt en hel del på pusselfronten sedan jag visade senaste bilden.
Ibland tyckte jag att jag avancerade med bara tjugo bitar per kväll.

Men som sagt, det går framåt och inte bakåt 😀
Och pusslet ger sinnesro, skingrar tankar. Det skapar inte frustration, i alla fall inte hos mig 🙂

I kväll en liten bit mat och mousserat på veganrestaurangen, som tyvärr stänger på söndag. Men en ny restaurang öppnar snart, och jag tror att det här med veganmat i Lovisa också får sin fortsättning senare, i lite andra former kanske.

En bra och ganska lugn dag

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

I morse undrade jag varför mejlkorgarna inte hade drabbats av översvämning. Telefonen ringde inte heller i ett 😀 Och då kom jag på det, de flesta firar sportlov i vår region nu.
Många har rest till fjällen eller söderut, andra häckar hemma och har det skönt. En bra och skön dag blev det också för mig, med lagom arbetsbörda.

Gamla apoteksgården.

Hade ett möte på Café Favorit i dag. Utsikten från cafeterian är fin, den gamla apoteksgården i hela sin prakt. Och där borta till höger, rådhuset.

Kunde sluta jobba redan halv fem. Tillredde nachos i ugnen, satte mig vid pusslet och hittade åter rätt plats för ett tjugotal bitar.

Kvällarna blir längre och ljusare. Jag kollar platsen för solnedgången varje dag som solen syns. Snart, snart når en strimma av den min balkong ❤

Stenläggningen nästan klar

~ Carita Liljendahl ~ 39 kommentarer

En månad har det tagit att få bryggan och stenläggningen nästan klar. Svettigt värre 😀 Några hus har jag byggt här och där, en fyr och ett par båtar är också nästan klara. men mycket återstår. Bland annat att skapa himmel och hav 😀

Ett utomordentligt sätt att koppla bort jobb och andra ”måsten”. Den här dagen har jag varit extra känslig och blivit ledsen ett par gånger.
Att vara en high sensitive person har sina sidor. Men det har också sina fördelar om man lär sig hantera HSP på rätt sätt.

Det var ett tag sedan jag grät, men i kväll föll några trötta ledsna tårar.
Jag tränger inte tillbaka dem, förnekar inget, försöker bli bättre på att förstå mig själv varje dag.

Snart har jag alla kantbitar på plats

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… det har bara krävt tre veckor 😀
Men jag har äntligen hittat alla. Och fastän det inte ser ut som om jag kommit särskilt långt så känner jag nu att det här pusslet klarar jag, med tid och tålamod. Om det blir klart först till påsk så gör det inget. Men det går bättre undan hela tiden och jag har lärt mig se nyansskillnaderna i bitarna som ska bilda himmel, hav och solnedgång.
Alla lådor och brickor som är fyllda av sorterade bitar syns inte ens här 😀

Ytterligare Tor-rekvisita

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Jag har redan en blågul halsduk som min mamma stickat, en blågul mössa som en annan supporter stickat, en supporterflagga och nu då även denna handduk. Spelarna i laget har också sådana prydligt radade på sina stolar vid sargen. Jag vill ju inte vara sämre 😀

En handduk att torka svetten på vid det krävande pusslet är ju bra att ha, eller hur? 😀

Fyra timmar vid datorn får räcka på en söndag. Skrev om gårdagens match, det blev tyvärr förlust i förlängningen. Men vi kvitterade till 4–4 sju sekunder före fulltid och fick således med oss en poäng.

Ett par översättningsarbeten slutfördes också i dag.
Nu ska jag ge några timmar åt pusslet som jag i går avancerade rätt bra med.

På den här nivån ligger jag

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Pusslet avancerar, bit för bit. Såsom jag tidigare sagt. Bakåt går det ju inte 😀

Det som är intressant med större pussel (detta är 2000 bitar) och ganska krävande motiv är att nya nivåer uppstår i sorteringsjobbet.

Kanske jag ska skriva en doktorsavhandling om vad allt detta handlar om.
För pusslandet utgör en hel vetenskap 🙂

Vissa bitar är lättare att hitta än andra.
I pusslet finns många hus. Jag har hittat nästan ett helt av dem 🙂

Ordningen återställd

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Nu känns det som att arbetet med pusslet kommer att löpa bättre.
Jag hade mätt fel. Bordet är över en meter brett på kortsidan, så jag kan lägga pusslet på det led jag gjort innan!
Jag som trodde att det inte gick, och då blev belysningen fel, hur jag än vände mig och flyttade lampan. Men NU känns det rätt ❤

Nu börjar det gå undan med LITE annan fart. Inte för att jag har bråttom, men för att pusslandet känns roligare då jag får rätt belysning.