På en knapp vecka har jag inte kommit särskilt långt. Dels beror det på att jag inte har haft många timmar tid att pussla och sortera varje kväll, det har blivit en timme här och en halvtimme där. Dels beror det på att pusslet är ganska svårt. Det har 2000 bitar och kräver ett utrymme på 98 cm x 67 cm.
Att sortera bitarna tar sin tid. Förvånansvärt många går i samma nyans, bland annat de som ska utgöra solnedgång, vatten och himmel. Men det går att hitta detaljer att utgå från, för att få en början.
Jag tyckte jag var noggrann, men jag har ännu inte ens hittat alla kantbitar!
Det här med pusselbitar får en metafor att uppstå i min skalle.
Livet är ju också ett pussel där många bitar ska fås på plats.
I går berättade en bekant till mig att hon varit med på en dejtsajt. Hon kände sig lättad då hon fick höra att också jag har varit det för några år sedan. Vi var överens om att det inte är så lätt att prata om kontaktsökandet.
Vi var också överens om att det är hur lätt som helst för en kvinna att få sexsällskap i alla åldrar, om hon vill ha det. Men då man inte är ute efter äventyr och tillfälliga förbindelser är det oerhört svårt att hitta den där pusselbiten som man ibland känner att saknas i livet.
Har dammsugaren tagit dem alla? 😀
I dag är det innebandy i Jyväskylä som gäller. I morgon kanske jag visar bilder från den resan.
